Djurskyddslagstiftning syftar till att sÀkerstÀlla en god djurvÀlfÀrd, förebygga lidande hos djur samt vara ett verktyg för den myndighet som Àr utsedd att se till att bestÀmmelserna följs. Alla djur i fÄngenskap omfattas av djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539) som övergripande reglerar kraven pÄ minimistandarden för djurhÄllning. DÀrutöver finns ett antal mer detaljerade föreskrifter anpassade för olika djurslag. De domesticerade lamadjuren lama (Lama glama) och alpacka (Vicugna pacos) har under de senaste Ären ökat i antal i Sverige men för dessa arter saknas Ànnu djurslagsspecifika föreskrifter för de djur som hÄlls och föds upp för hobby och ullproduktion. DÀrför har det i det hÀr arbetet presenterats ett förslag pÄ sÄdana föreskrifter. Den svenska djurskyddslagen Àr gammal och anses i vissa delar vara omodern.

Den största delen av vĂ„r svenska kust grĂ€nsar till Östersjön, vilket gör att vi alla pĂ„verkas av dess miljötillstĂ„nd. Östersjön Ă€r ett förorenat innanhav med ett kĂ€nsligt djur- och vĂ€xtliv. Östersjön Ă€r redan, utan de antropogena föroreningarna, ett ogĂ€stvĂ€nligt habitat att leva i för bĂ„de djur och vĂ€xter. Detta beror delvis pĂ„ att vattnet Ă€r brĂ€ckt och att arterna mĂ„ste anpassa sig till dessa förhĂ„llanden, dels att det rĂ„der en naturlig syrebrist i vattnet. Även andra faktorer spelar in.

Djurassisterad pedagogik har flera tÀnkbara tillÀmpningsomrÄden i skolan. Djur har visat sig inverka positivt pÄ den sociala miljön i skolan. Djur har en positiv effekt pÄ elevernas koncentrationsförmÄga, motivation och problemlösningsförmÄga. Det har ocksÄ visat sig att inlÀrningen gynnas, barn som fÄr lÀra sig att lÀsa för en hund lÀr sig snabbare. Djur Àr ocksÄ effektiva hjÀlpmedel dÄ barn utvecklar sin empati, sÀrskilt för pojkars empatiutveckling.

Rift Valley fever (RVF) Àr en i Sverige relativt okÀnd sjukdom som frÀmst drabbar tama idisslare, men ocksÄ har en stor zoonotisk potential. DÄ sjukdomen Àr vektorburen och har visat sig kunna spridas med ett stort antal vektorer, finns viss oro för sjukdomens spridningspotential i nya omrÄden. Syftet med detta arbete har varit att uppskatta risken för sjukdomens spridning, frÀmst till Sverige men Àven till andra lÀnder i Europa. Flertalet undersökningar har visat att myggarter med förmÄgan att bÀra Rift Valley Fever Virus (RVFV) finns bÄde i Europa och Nordamerika. Sedan sjukdomen Är 2000 spreds frÄn den afrikanska kontinenten till den arabiska halvön, ser mÄnga epidemiologer det bara som en tidsfrÄga innan sjukdomen fÄr global spridning. Sjukdomen har ett snabbt förlopp, hos unga djur ses ofta bara diffusa symtom innan djuren dör. Frekvensen av aborter hos drÀktiga djur och dödligheten hos nyfödda kan uppgÄ till 80-100% hos bÄde fÄr och nöt.

Va?ra sta?der finns till fo?r oss. I sta?derna befinner vi oss i ett gemensamt rum, ett rum som borde vara designat fo?r va?rt eget ba?sta. Vi har etablerat lagar och regler fo?r att kunna planera och kontrollera va?ra sta?der men kan det vara sa? att dessa lagar har kommit att bli kontraproduktiva? Ibland i frustration, andra ga?nger av lekfullhet, har ma?nniskor bo?rjat ifra?gasa?tta dessa regler och tagit planerarnas roll i sina egna ha?nder.

AbstractKaraktÀrerna som djurDjursymbolik hos karaktÀrerna i Birgitta Trotzigs novellsamling BerÀttelserUtgÄngspunkten för följande studie Àr att inslag hÀmtade frÄn djurriket kan anvÀndas som ett verktyg för att gestalta karaktÀrer i modern svensk prosa. Novellsamlingen BerÀttelser som ligger till grund för uppsatsen rymmer de fyra novellerna ?Teresa?, ?En man ur natten?, ?SkÀmtet? samt ?En vinterberÀttelse?. BerÀttelser utkom 1970, och i samlingen anvÀnder sig författaren Birgitta Trotzig i stor utstrÀckning av djursymbolik för att gestalta sina karaktÀrer.Olika symboler hÀmtade frÄn naturen har stor plats i novellsamlingen som helhet men kan specifikt skönjas hos de karaktÀrer som gestaltas i novellerna. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningar kring hur Trotzig skapar denna gestaltning med hjÀlp av djursymbolik, pÄ vilka olika sÀtt den framtrÀder och vad detta i sin tur gör för lÀsarens uppfattning av texten som helhet.Vidare undersöks hur man kan tolka de symboler Trotzig anvÀnder, och om hon anvÀnder dem i en klassisk eller personlig kontext.

Denna studie behandlar ungdomars upplevelser av det sociala samspelet i skolmiljön. I dagens svenska samhÀllsdiskussion och i svenska medier framförs bristen av ordning och uppförande, trakasserier mellan elever, vÄld mot lÀrare och lÀrares brist pÄ handlingsmöjligheter. Samtidigt visar en rapport frÄn skolverket att Ätta av tio grundskolelever upplever att lÀrare och elever bemöter varandra med respekt. Regeringen har presenterat nya förslag till ÄtgÀrder mot denna oordning, exempelvis skriftliga ordningsomdömen i betyget.VÄrt syfte har varit att undersöka ungdomars uppfattningar av hur det Àr i skolan, hur de förklarar och förstÄr relationer och interaktioner mellan olika aktörer samt deras tankar kring vad som skapar en god skolmiljö. Undersökningen har bedrivits utifrÄn en kvalitativ metod med fokusgrupper som undersökningsverktyg.

Syftet med studien var att undersöka vilka lÀsförstÄelsestrategier elever anvÀnde sig av nÀr de skulle förstÄ olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i Ärskurs tre anvÀnde nÀr de lÀste olika slags textgenrer anvÀndes tre olika texter, en skönlitterÀr text, en faktatext och en instruktionstext.Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ vilka strategier eleverna anvÀnde nÀr de skulle förstÄ innehÄllet i en text.Resultatet i studien visade att elever anvÀnde olika strategier nÀr de skulle förstÄ olika slags texter. Resultatet tydde Àven pÄ att elever var medvetna om fler strategier Àn vad de anvÀnde under vÄra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sÀtt som eleverna kunde anvÀnda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svÄra ord som eleverna behövde identifiera.Resultatet visade pÄ att elever frÀmst anvÀnde strategin att nyttja minnet nÀr de försökte förstÄ olika slags texter.

VÀrldens mest utrotningshotade kattdjur just nu (2011) Àr det Spanska lodjuret. Arten har visats ha dÄlig spermiekvalitet och en liten genetisk pool vilket försvÄrar rÀddningsarbetet. Det enda vilda svenska kattdjuret, det europeiska lodjuret, Àr i nulÀget ingen utrotningshotad kattart, men kunskap om artens reproduktion Àr viktigt vid beslut om förvaltning av populationen. Det Europeiska lodjuret har dessutom anvÀnts som modelldjur för det hotade Spanska lodjuret. Vid basala studier av till exempel undersökningsmetoder kan det vara lÀmpligt att anvÀnda ett tamdjur som modelldjur för vilda djur varför tamkatten ofta anvÀnds som modelldjur för vilda kattdjur. Vid fertilitetsundersökningar hos olika djurslag undersöker man rutinmÀssigt spermiernas koncentration, morfologi och motilitet.

Under det senaste a?rhundradet har det dykt upp ma?nga miljo?problem som har lett till att vi idag ma?ste fokusera mer pa? en ha?llbar utveckling av va?ra sta?der.Allt fler ma?nniskor va?ljer att bo i sta?der och da?rfo?r a?r det viktigt fo?r va?r framtid att stadsplaneringen blir sa? ha?llbar som mo?jligt.Denna rapport beskriver och va?rderar 6 olika ha?llbara stadsdelar i Sverige. Dessa har identifierats och va?rderats utifra?n 6 ha?llbarhetsaspekter som anses vara viktiga.Studierna har begra?nsats till ha?llbar utveckling inom stadsplanering, de pa- rametrar som tas upp i examensarbetet ?En ja?mfo?relse av 6 aktuella bo- stadsomra?den i Sverige med uttalad inriktning pa? ha?llbart stadsbyggande? a?r; Transport, Social Ha?llbarhet, Gro?nskande Utomhusmiljo?, Ha?llbara Transporter, Ha?llbart Energisystem, Miljo?anpassade Bosta?der & Lokaler, Ha?llbart Vatten & Avlopp och Ha?llbar A?tervinning. .

Studier pÄ universitetsnivÄ omfattar oftast mycket eget ansvar och individuellt arbete. PÄ samma gÄng hörs röster om kollaborativt lÀrande och gruppkognition dÀr studenter lÀr bÀttre nÀr de arbetar tillsammans. I min förstudie intervjuas 4 studenter pÄ det systemvetenskapliga programmet vid IT-universitetet i Göteborg om sitt laptopanvÀndande i skolan. I intervjun framkommer de att mÄnga av studenterna i Ärskursen pÄ eget initiativ startat kollaborativa mötesplatser för att kunna arbeta och diskutera tillsammans med sina klasskamrater online utan lÀrares interaktioner. Efter vidare undersökning framkommer det att sÄdana mötesplatser finns hos alla de tre Ärskurserna pÄ det systemvetenskapliga programmet.

DjurvÀlfÀrd har blivit ett alltmer omdebatterat Àmne i samhÀllet och konsumenter intresserar sig allt mer för de villkor djuren föds upp i och hur djuren slaktas. Slakteriet samt transporten dit Àr för djuren en prövning med mÄnga nya intryck varav en del Àr mycket stressande. Nya artfrÀnder, mÀnniskor, lukter, ljud och synintryck har stor inverkan pÄ djurens vÀlbefinnande. Tidigare forskning har visat att sÀttet djuren hanteras pÄ har betydelse för stressnivÄn hos djuren. Djur som drivs med hjÀlp av elpÄfösare, hÄrda slag eller som mÀnniskor skriker Ät Àr mer stressade jÀmfört med de djur som hanteras lugnt av stallpersonal pÄ slakterier.

AnvÀndningen av bekÀmpningsmedel för privat bruk i Sverige Àr relativt liten i jÀmförelse med mÄnga andra lÀnder och beror dels pÄ den omfattande kemikalielagstiftningen men Àven pÄ det tuffa klimatet som minskar antalet skadegörare. Men Àven hÀr sker bekÀmpning med Àmnen vars effekter pÄ icke-mÄlinsekter inte Àr helt klarlagda.I denna studie har den systemiskt verkande insekticiden imidakloprid undersökts för att försöka klargöra hur Àmnet, som frÀmst anvÀnds som bekÀmpning mot olika typer av löss, pÄverkar andra djur som kan komma i kontakt med det. De djur som valdes ut var pollinatören B. terrestris, fjÀrilslarven tillika vÀxtÀtaren S. littoralis samt luspredatorn C.

Yersinia spp. och Salmonella spp. Àr bÄda bakterier som orsakar allvarlig gastroenterit hos mÀnniska. Det Àr dessutom vanligt att symptomen kvarstÄr under lÄng tid och patienten fÄr ofta sekundÀra problem efter genomgÄngen sjukdom i form av Reaktiv artrit (ReA) och Irritable Bowel Syndrome (IBS). SÀrskilt stor risk att drabbas löper smÄ barn. DÄ bÄda slÀktena Àr zoonotiska med ett brett vÀrdspektrum som innefattar alla dÀggdjur och vissa andra djurgrupper har mÄnga forskare intresserat sig för hur utbredda dessa agens Àr bland djur som pÄ ett eller annat sÀtt har kontakt med mÀnniskor.

KÀrnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 spred radioaktivt nedfall över Europa och Sverige som kom att tas upp i ekosystemet av vÀxter, djur och mÀnniskor. I Sverige innebar det att Àlg (Alces alces), rÄdjur (Capreolus capreolus) och ren (Rangifer tarandus) fick förhöjda halter av Cesium-137, 137Cs, som i sin tur togs upp av de mÀnniskor som Ät av köttet. Upptaget i ekosystemet pÄverkas av flera faktorer; jordmÄnen och dess förmÄga att binda radionukleider, vÀxter och svamps benÀgenhet att ta upp dem, hjortdjurens val av föda beroende pÄ tillgÄng och Ärstid samt tiden pÄ Äret som jÀgare och samer fÀller hjortdjuren. Denna litteraturstudie Àmnar ta reda pÄ hur hjortdjur (Cervidae) och mÀnniskor i Sverige pÄverkades av nedfallet. UtifrÄn de studier som granskats har inga rapporterat mÀrkbar pÄverkan hos hjortdjur.