Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag ?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt beteendef?r?ndring.

Sambandet mellan vÄld mot djur och vÄld i nÀra relationer Àr vÀl dokumenterat. Forskning har visat att en person som misshandlar sin partner kan anvÀnda djuren i hemmet som ett medel för att skrÀmma, kontrollera, hÀmnas och utsÀtta sin partner för tvÄng. Det kan ske genom hot att skada eller döda djuret och faktiska handlingar dÀr personen ifrÄga gör det. VÄld mot djur Àr ocksÄ förknippat med eskalerande vÄld. Studier tyder pÄ att djurens utsatthet gör det svÄrare för den vÄldsutsatta partnern att lÀmna förhÄllandet, dÄ hen Àr orolig för vad som ska hÀnda med djuret.

Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn en litteraturöversikt beskriva hur djur har anvÀnts som arbetsterapeutisk intervention med olika terapeutiska intentioner samt dess effekter för klienterna. Datainsamlingen skedde genom en systematisk litteratursökning med bestÀmda sökord i databaserna CINAHL, AMED, Pubmed och Scopus samt en manuell sökning via referenslistor. I dataanalysen anvÀndes interventionstyper för att gruppera in de olikadjurinterventionerna samt analys av graden av bevisvÀrde i relation till olika effekter. Presentationen av resultatet utgÄr ifrÄn frÄgestÀllningar med fokus pÄ terapeutisk intention och typ av intervention, effekt samt klientgrupp. Av resultatet framkom att den vanligaste interventionstypen var ?restorative occupation? och att utförandet av interventioner med djur Àr varierande, samt att samma djurart har anvÀnts med olika intentioner.

  Jag minns nÀr man som liten var pÄ besök hos mormors förÀldrar i deras lÀgenhet i Sundbyberg. I vardagsrummet eller salongen hade de en figurin i glaskupa, dÀr satt jag alltid och stirrade, försvann in i fantasins vÀrld, iakttog scenariot med musicerande mÀn i peruk och den sirliga fÀrgrika vegetationen. Figuriner avbildar oftast mÀnniskor eller djur, noggrant utarbetade, i en idealisk vÀrld. Ett fryst ögonblick dÀr allt Àr i harmoni, strÄkarna ljuder och rusdrycken flödar i salongen, bönderna drar sina kÀrror och skördar glatt, mÀnniskor och djur lever i symbios med varandra och naturen. En skönmÄlning som bÄde innehÄller och saknar problematik men Àr samtidigt en intressant tradition dÀr jag kan frossa i referenser och uttryck, kitschiga motiv och inkonsekventa koncept. .

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frÄgor, som rör relationen mellan mÀnniskor och djur generellt och mÀnniskans anvÀndning av försöksdjur mer specifikt. Undersökningen baseras pÄ en enkÀt, vilken elever frÄn tvÄ skolor har besvarat via Internet. Ur enkÀten gÄr det bland annat att utlÀsa att en majoritet av eleverna inte anser att en mÀnniskas liv Àr vÀrt mer Àn ett djurs. MotstÄndet till djurförsök Àr ocksÄ stort, Àven om en hel del elever pÄpekade svÄrigheten med att ange ett klart ja eller nej i frÄgan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gÀllande i mÄnga av frÄgorna.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn en socialpsykologisk ansats synliggöra vÄra respondenters berÀttelser och tankar och dÄ frÀmst i deras medierade interaktioner med olika grupper.Detta har vi undersökt utifrÄn en hermeneutisk ansats genom kvalitativa intervjuer med elever i en skolklass dÀr vi valde att fokusera pÄ deras medierade interaktioner. I undersökningen av elevernas medierade interaktioner synliggjordes deras relationsskapande och deras attraktion till nÀtanvÀndandet. Uppsatsens centrala tema Àr: ungdomarnas anvÀndning av Internet, nÀtbehov, sociala relationer och utanförskap, nÀthandlingar och eget och andras ansvar.Vi lever i en tid dÀr snabb utveckling och högt tempo styr vÄra liv och nÀr produktionen av ny kunskap och konsumtion virvlar fram Àr det lÀtt att tappa fotfÀstet och förlora sig i en stor vÀrld, kanske speciellt om man befinner sig mellan barn och vuxenvÀrlden. Kanske finner ungdomarna ett Ànnu större behov av att skapa relationer med andra efter att ha öppnat boxen till en lÀttÄtkomlig vÀrld till andras inre via Internet? Som sÄ mycket annat gÀller det att kombinera nytta med nöje och att finna en balans i tillvaron pÄ gott och ont.

VÄr upplevda hÀlsa pÄverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav pÄ oss sjÀlva och andra vilket pÄverkar vÄr hÀlsa. MÄnga lever idag med psykisk ohÀlsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter pÄ mÀnniskors upplevda hÀlsa. Genom forskningen har verksamheter med hjÀlp av djur och natur skapats för att fÄ personer med psykisk ohÀlsa uppleva en bÀttre hÀlsa.Syfte: syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, dÀr djur och natur Àr grunden för hÀlsoarbetet, pÄverkat deltagarnas hÀlsa i form av beteende, sÀtt att tÀnka, syn pÄ sig sjÀlv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod anvÀndes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter pÄ deltagarnas upplevda hÀlsa bÄde direkt och i ett lÄngsiktigt perspektiv.

Det finns olika tekniker att anvÀnda sig av vid immobilisering av frilevande impalor, t.ex. kemisk immobilisering, snaror, nÀt eller fösning in i fÄllor med hjÀlp av bil eller helikopter. Vid immobilisering av frilevande trubbnoshörningar anvÀnds uteslutande kemisk immobilisering. De olika immobiliseringsmetoderna innebÀr olika risker för impalan; att söva ett djur Àr alltid ett riskmoment men Àven stress framkallad av jakt och hantering kan ge patologiska förÀndringar som kan leda till döden. PÄ bÄde impala och noshörning utförs kemisk immobilisering med hjÀlp av olika typer av opioider, antingen en opioid ensam eller i kombination med andra lÀkemedel. Opioider ger bÄde bra anestesi och analgesi, men kan medföra Àven oönskade effekter sÄsom excitering, hypoxi, respiratorisk depression, eller acidos.

Forskare har konstaterat att ca 30 % av alla nötkreatur som bÀr pÄ O157:H7 Àr superutsöndrare. Detta innebÀr att deras terminala mukosa Àr koloniserad och leder till att de utsöndrar höga bakteriehalter under lÄnga perioder. Undersökningar har visat att superutsöndrare kan stÄ för upp till 96 % av alla bakterier som utsöndras. NÀrvaron av en superutsöndrare i en grupp leder till att fler djur blir lÄgutsöndrare samt att dessa lÄgutsöndrande djur utsöndrar mer bakterier Àn de lÄgutsöndrare som inte huseras tillsammans med en superutsöndrare. Detta kan resultera i en ökad kontaminering av kött pÄ slakterier och sÄ smÄningom till en ökad risk för mÀnniskor att bli smittade.

Att hÄlla djur i djurparker innebÀr ofta en stor inskrÀnkning pÄ deras beteendemönster. Denna litteraturstudie Àr inriktad pÄ Afrikas stora kattdjur. Lejon, leopard och gepard har i sina naturliga habitat stora revir och de jagar för att fÄ föda. I djurparker hÄlls de i förhÄllandevis smÄ hÀgn och har inte möjlighet till att jaga. NÀr djur hÄlls i en suboptimal miljö Àr det vanligt att de utvecklar stereotypier.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan frÀmja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att trÀna social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har fÀrre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhÀllet samtidigt som sociala fÀrdigheter trÀnas mindre. DÀrav blir ungdomars brister i social kompetens mer pÄtaglig för samhÀllet. Gymnasielever befinner sig i en kÀnslig utvecklingsfas dÀr social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För nÀrvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och trÀning av social kompetens pÄ gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda pÄ om och hur utomhuspedagogik kan anvÀndas för att frÀmja social kompetens. Respondenterna Àr verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.

MÀnniskan har genom historien haft relationer till andra djur och har det Àn idag. I takt med mÀnniskans och samhÀllets utveckling har de relationer vi har till hÀsten Àven utvecklats och förÀndrats. Trots att hÀsten idag kan förstÄs som en följeslagare till mÀnniskan och som en signifikant annan i vissa mÀnniskors sjÀlvutveckling finns det fortfarande anhÀngare inom samhÀllsvetenskaperna som anser att djur andra Àn mÀnniskan inte har nÄgon plats inom studiefÀltet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hÀvdar att hÀstar och djur i allmÀnhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade pÄ att hÀstar inte har ett verbalt sprÄk och att de inte heller kan objektifiera sig sjÀlva och uppnÄ vad man kan likna vid ett sjÀlv. Eftersom hÀsten inte kan förmedla sig pÄ samma sÀtt som mÀnniskan kan vi inte heller interagera med den, Ànnu mindre ha meningsfulla relationer till den.Den hÀr studien argumenterar dock för att mÀnniskan kan ha meningsfulla relationer till hÀstar eftersom de och andra djur Àr en del av de relationer som mÀnniskan har som Àr av social karaktÀr och dÀrför Àr berÀttigade till en plats inom det sociologiska studiefÀltet.

Genom vÄr lÀrarutbildning pÄ Högskolan i Skövde har vÄrt intresse för naturvetenskap och lek inom förskola vÀckts. Dessa tvÄ intresseomrÄden ligger till grund för studien som fokuserar pÄ barns fria lekar och biologi, i ett förskoleperspektiv. LÀroplan för förskolan (Skolverket, 1998) menar att barnen i förskolan skall utveckla sin förstÄelse för djur och vÀxter samt utveckla en förstÄelse för uppfattningen om den egna kroppen. Syftet med studien var att undersöka vilka olika aspekter av biologi som kan göras synliga av oss i tre- till femÄringars fria lek. Studien har genomförts med hjÀlp av ostrukturerade observationer pÄ förskolebarnens fria lekar bÄde i utomhus- och inomhusmiljö.

Denna studie handlar om hur djur kan anvÀndas som verktyg i det sociala arbetet. Syftet Àr att undersöka hur djur kan bidra till mÀnniskors/klienters utveckling och ?tillfrisknande?. Detta Àr en kvalitativ studie och informationen Àr hÀmtad frÄn sex stycken intervjupersoner frÄn tre olika behandlingshem. Intervjuerna utfördes pÄ respektive behandlingshem och vid varje intervju var tvÄ intervjupersoner nÀrvarande, alla intervjupersoner var personal pÄ respektive behandlingshem.