Syftet med studien är att belysa hur barn i förskolan använder sig utav sina redan vunna literacyfärdigheter. Studien har genomförts med kvalitativ metod där en etnografisk fältstudie legat till grund för de resultat som presenteras. Vi har använt en metodkombination av systematisk observation och dokumentation genom filminspelning.  Vi har följt tio stycken barn och underlaget har samlats in från två förskolor i Linköpings kommun. Resultatet har bearbetats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att de unika literacypraktiker barnen är engagerade i är beroende av ett antal olika faktorer.

I Sociologiskt perspektiv på Hästunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi med någon form av psykosocial inriktning kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar Hästundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen ställs i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar Interaktion, kommunikation och relation mellan människa och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som står i relation till varandra. Kategorierna är: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande.

I mötet med olika klasser under våra VFU-perioder väcktes frågor angående klasstorlekens betydelse för elevers lärande samt Interaktionen mellan lärare och elev. Dessa frågor förstärktes under AU2-utbildningen samt efter läsningen av Skolverkets statistiska redovisning där 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in på gymnasiet.Syftet med denna studie är att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har därför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanställts och analyserats i resultat och diskussion.Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lägrepresterande elever prestationsmässigt och resultatmässigt drar stor fördel av minskade klasser. Läraren vinner tid på minskade klasser vilket underlättar deras arbetssituation och gör så att mer tid kan spenderas åt att skapa bättre relationer mellan läraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid..

Bakgrund: I Sverige har cirka 3-4 % av den vuxna befolkningen diabetes, varav cirka 80 % lider av typ 2 diabetes. Det är därför viktigt att dessa personer får den kunskap som krävs för att de ska klara av att leva med sin sjukdom. Detta sker i form av ett möte mellan personen och vårdpersonalen. Det är viktigt att detta möte upplevs positivt och att personerna känner att de blir bemötta på en individanpassad nivå och med respekt. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie med innehållsanalys utav sju vetenskapliga artiklar.

The aim of this essay was to investigate how social workers, within chosen Social services districts in the northwest of Skåne, work with children placed in foster care. Our purpose was to investigate the interaction between the child and the foster home from the perspective of the Ecology of Human Development. Our questions were:* How do the social worker prepare the child and the foster home before a placement?* What kind of support is offered to the foster home with the purpose of supporting the child?* How do the social worker make the childs contact with the biological parents easier?* To what degree does the social worker work on strengthening the child's network?* Which factors do the social worker decide the allocation of support?* What do the social worker think affects the work with the foster home from a society level?To answer our question we have interviewed nine social workers. We found that the social workers were generally good at perceiving how the micro- and meso-systems, and to a certain extent the exo-system, influenced the foster child.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare bemöter icke önskvärda beteenden hos lågstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normöverträdelser och därför får fler tillsägelser än flickor. Detta är en pilotstudie som också har som mål att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förståelse av klassrumsInteraktionen mellan lärare och elever. Två metoder användes för att få svar på frågorna, först gjordes klassrumsobservationer i två klasser när dessa ägnade sig åt enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de två undervisande lärarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna är lämpliga att använda vid studier av klassrumsbeteenden och Interaktion mellan elever och lärare.

Entrepreneurship is considered essential for the Swedish economy, as well as globally. Accordingly,massive efforts are put into creating environments that successfully can support new ventures. The business incubator is a prominent part of these efforts and is important especially for the knowledge shared within its internal network. The aim of this study is to further explore how different activitieswithin the incubator can influence the interaction, and thereby the construction of social capital,among the incubatees. Using a qualitative case study of three incubators, and the framework of theincubator model, it is concluded that three distinguishing components within the framework influence the interaction, namely infrastructure, mediation and business support.

Ambitionen med uppsatsen är att medvetandegöra läsare om konsumtionskulturen och hur den kan påverka individers identitet. Forskning visar på att vi lever i en konsumtionskultur som påverkar människors identitet och vilka sociala konsekvenser detta kan skapa. Syftet är således att öka förståelse för hur studenter upplever konsumtionskulturen. Studien är av en kvalitativ art med hermeneutik som metodansats och har genomförts med stöd av åtta intervjuer av studenteter på Högskolan i Halmstad. Empirin har tolkats utifrån teorier om konsumtionssamhället (Bauman), Interaktion (Goffman) samt respektabilitet och kapital (Skeggs & Bourdieu).

Personor som designmetod är både hyllad och ifrågasatt. Scenarier och personor är två modeller som inkluderar användaren på olika sätt. Personor ska visualisera användaren och scenarier illu- strerar användaren i Interaktion med den kommande produkten. Syftet med denna studie var att ta reda på om personor tillför något vid utveckling av informationstjänster för särskilda grupper, som scenarier inte redan gör. För att undersöka syftet utvecklades fyra personor med tillhörande scenarier.

Opioider används ofta inom veterinärmedicinen för att lindra smärta hos djuren. Det finns fyra olika opioidreceptorer som opioiderna kan binda in till, my (?), delta (?), kappa (?) och opioidlik receptor-1 (ORL-1). Dessa receptorer har olika funktion och opioider har varierande affinitet och förmåga att binda in till dem. Två inom veterinärmedicinen i Sverige mycket frekvent använda opioider är butorfanol och buprenorfin.

Syftet var att ur ett fenomenologiskt perspektiv förstå vad det innebär att vara psykotisk. Sex personer med erfarenhet av psykos intervjuades och materialet analyserades med den fenomenologiska EPP (Empirical phenomenological psychological) metoden. Fyra teman identifierades som kännetecknande för den psykotiska upplevelsen: Kontroll i tillvaron speglar känslan av att tappa kontrollen och av att uppleva sig kontrollerad av andra. Det innefattar även upplevelsen att på ett magiskt sätt styra och kontrollera andra. Utanförskap beskriver hur förmågan till social Interaktion försvinner i psykosen och hur känslan av ett djupt utanförskap dominerar.

Eftersom många elever idag inte når målen i grundskolan har syftet med vårt arbete varit att studera och analysera arbetssätt och metodiska redskap som främjar elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i sociokulturella teorier om lärande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom människor. Det innebär att samtal och skrivande i olika former är en grundförutsättning för att en gynnsam språk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom kräver det en miljö som tillåter och uppmuntrar en ständig Interaktion och dialog mellan lärare och elever.

Demenssjukdomar går inte att bota, men med stöd och olika insatser kan gynnsammare förutsättningar skapas för att kunna klara av vardagen, höja livskvaliteten för personen i fråga samt närstående. I vårt samhälle blir demenssjukdomar allt vanligare med den enkla anledningen till ökad livslängd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka på vilka sätt agitation och aggression vid en demens sjukdom kan minskas. Med utgångspunkt i systematiskt tillvägagångssätt utifrån Goodmans (1993) sju steg utfördes en litteraturstudie. Tio utvalda vetenskapliga artiklar valdes utifrån sökningar i databaserna PubMed, Cinahl samt PsychInfo, där artiklar både utgick ifrån kvalitativa samt kvantitativa studier.

Uppsatsens syfte är att studera hur det filmiska tv-spelet The Last of Us (Naughty Dog, 2013) har designats för att framkalla emotionella responser med hjälp av en normalitetsmodell. Det går ut på att objektivt identifiera intensiva ögonblick som avbryter/förändrar ett normalitetsläge. Detta leder till fokus på tre huvudpunkter för att förstå helhetsdesignen: produktion av emotion i filmsekvenser, produktion av emotion i spelsekvenser och deras samspel. Spelsekvenser visar sig framkalla emotion när fiendekonfrontationer avbryter spelarens trygga utforskande och skapar spänning genom att utsätta spelare för risker under intensiva sammandrabbningar. Filmsekvenser i sin tur använder realistiskt animerade scener för att uppmärksamma ansiktens betydelse under emotionella scener, samt för att etablera protagonistens normalitetssträvanden och den emotionella risk den medför.

BakgrundI vår bakgrund beskriver vi utomhuslekens betydelse för barns utveckling och välbefinnande. Barn lär av egna konkreta upplevelser och naturmiljön inspirerar dem till skapande och experimenterande verksamhet. Genom att kontinuerligt återkomma till samma plats i naturmiljön skapar barnen känslomässiga band till den och känner sig trygga där.SyfteVårt syfte är att undersöka om barngruppers olika erfarenheter av utevistelse gör sig synliga i leken, då de introduceras i en outforskad naturmiljö, som inte tidigare är känd för dem.MetodVi har gjort ett kvalitativt experiment, där vi observerat barn från två förskolegrupper med skilda erfarenheter av vistelse i naturmiljö, för att se likheter respektive skillnader i leken. Två observationer per grupp har utförts, då vi med hjälp av löpande protokoll har noterat bland annat val av aktiviteter och lekmiljö på platsen, samt Interaktion mellan barnen.ResultatVi uppfattar tydliga skillnader mellan de båda barngruppernas lek. Den grupp som har stor vana av naturvistelse använder sig i mycket större utsträckning av naturmaterialet, samt har rikligt med inslag av fantasi i leken jämfört med gruppen som sällan går till naturmiljö..