Ett problem med elevers skrivande har varit att elever utvecklat ett rituellt skrivande utan kommunikativa intentioner. Eleverna har även haft svårigheter att skapa ett eget innehåll, vilket lett till att elever reproducerat eller plagierat material till sina texter. Till detta kommer undervisningstrend som bygger på tanken att elevers skrivfärdigheter förbättras av att analysera textstrukturer. I studien granskas fyra läroböckers skrivdidaktik med avseende på hur eleverna får stöd i läroböckerna för utveckling av innehåll, kommunikation med andra läsare samt hur den eventuella undervisningen i genrer har utformats. Resultaten visar att tankeskrivande utan tanke på formkrav inte förekommer i läroböckerna.

Antalet geografiskt spridda organisationer växer i takt med den ökande globaliseringen ochdet ligger därmed i tiden att studera fenomenet distansledarskap. Syftet med vår studie är attundersöka hur medarbetare i en organisation inom begravningsbranschen påverkas avdistansledarskap. Vi ämnar bidra till en ökad förståelse för termen strukturell distans ochgenom begreppen fysisk distans, kommunikationskanaler och mängd Interaktion mellanmedarbetare och ledare förklara hur medarbetare påverkas av ett ledarskap på distans.Studien visar att medarbetares rutinmässiga arbetsuppgifter inte påverkas av en fysisktfrånvarande ledare men att behovet av en närvarande ledare varierar beroende påmedarbetares personliga arbetslivserfarenhet inom branschen. Studiens resultat visar även attkommunikation och tillgänglighet hos ledaren är nyckelfaktorer i utformningen av ettvälfungerande distansledarskap..

Jag har valt att göra en studie inom ämnena svenska som andraspråk och svenska. Denna studies syfte är att undersöka hur elever med svenska som andraspråk deltar i olika klassrumssituationer utifrån typ av språkanvändning, fråga ? svarsutbyte, förklaringssituationer samt typ av lärandestöd. Metoden jag har valt för att genomföra denna studie är direktobservationer. Jag har använt mig av papper och penna under observationerna som har varit i en naturlig miljö.

Studien syftar till att kritiskt granska hur svensk stadsförvaltning utvecklar nya former av politisk praktik. Genom syntes av kvalitativa metoder, främst observation och intervju, utförs en fallstudie av ett specifikt projekt ? ett projekt som ska utformas i dialog med det omgivande samhället för att formulera en vision för det framtida kulturlivet, och som sedan ska antas av kommunfullmäktige. Med empirisk och teoretisk utgångspunkt hos den administrativa enheten, de tjänstemän som ska genomföra projektet, beskrivs centrala element i genomförandet och förs en kritisk diskussion om hur detta kan förstås. Den teoretiska ansatsen placerar utvecklingen av nya styrformer i en bredare makrosociologisk samhällsutveckling vilken kräver nya former för att upprätthålla legitimitet för offentliga institutioner; en nödvändighet i tider av sjunkande valdeltagande och bristande förtroende för den offentliga sektorn och dess administration.

Svenska elevers prestationer inom matematik rapporteras bli allt sämre. Om man tränat exempelvis multiplikationstabellerna till den grad att de automatiserats belastas arbetsminnet mindre och man kan således fokusera på mer krävande uppgifter. I föreliggande studie har kvalitativa metoder i form av elevobservationer och elevintervjuer använts. Vi undersökte hur det ser ut då elever i en årskurs tre tabelltränar multiplikation intensivt, hur deras resultat utvecklades av tabellträningen med hjälp av Diamantdiagnoser samt vad eleverna tyckte om detta.Resultatet av observationerna var att eleverna satt enskilt och tränade tyst med hjälp av olika material. Ingen Interaktion ägde rum varken mellan läraren och eleverna eller eleverna sinsemellan.

I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hållbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hållbarhetsdebatten kommit att framhävas som centrala för omvandlingen av begreppet hållbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att nå fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förväntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nätverksarbete för hållbar utveckling på lokal nivå. Det interorganisatoriska nätverket ? här exemplifierat med Alingsås miljönätverk ? ses som ett potentiellt sätt att möjliggöra lokalt hållbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de bakomliggande faktorerna till varför elever skolkar från skolidrotten. I gymnasiet är det i genomsnitt 8% av eleverna som har hög frånvaro. Frånvaron kan leda till att eleverna får en negativ syn på fysisk aktivitet och att det bildar handlingsmönster som i framtiden leder till fysisk inaktivitet. Detta kan få konsekvenser för samhället då fysisk inaktivitet leder till övervikt som i sin tur leder till följdsjukdomar såsom diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Sjukskrivningar, rehabiliteringar och dylikt betyder frånvaro från arbetsmarknaden och är kostsamt för samhället.

Fokus i examensarbetet ligger i att kartlägga likheter och skillnader i inlärning hos människor/djur och artificiella system genom att jämföra inlärningshastigheter och avkligningstider. Förhoppningen är att detta i förlängningen bidrar till ökad förståelse för och därmed förbättrad Interaktion mellan artificiell och mänsklig intelligens. Arbetet bygger i huvudsak på teorier av B.F. Skinner och hans bok The behavior of organisms som gavs ut 1938. Hans teorier och experiment jämfördes med dagens kunskap om artificiell intelligens och ett eget experiment med artificiella neurala nätverk genomfördes.

Denna studie syftar till att undersöka och diskutera vilka aspekter av flickors och pojkars handlande och samspel i skolan som skulle kunna utgöra en förklaringsgrund för pojkars sjunkande resultat.Studien är utförd på en medelstor skola i en årskurs 4 i Halmstad kommun.Detta är en etnografisk studie med ett kombinerat genus- och sociokulturellt perspektiv, där vi har studerat hur pojkar respektive flickor handlar och samspelar i homo- och heterogena grupper.Studien visade att kampen om hierarkin i klassrummet hade en negativ inverkan på pojkars skolarbete. Vi kunde se tendenser som pekade på att pojkar hade lättare att fokusera på skolarbete i grupper där de var ensamma pojkar i heterogena grupper med en majoritet av flickor..

Syftet med vår studie var att undersöka hur ämneslärare i gymnasieskolan uppfattar och hanterar andraspråkselevers skolsituation i ämnesundervisningen, samt att få kunskap om hur vi som kommande ämneslärare kan ge andraspråkselever tillfredsställande undervisning, så att de når kunskapsmålen i ämnena svenska och samhällskunskap, parallellt med en god funktionell språkbehärskning. I vår litteraturstudie presenterade vi teorier och studier om andraspråkselevers språkutveckling, samt gav exempel på hur olika lärarkategorier kunde anpassa sin undervisning i enlighet med dessa. Vi har i en empirisk studie intervjuat totalt sex ämneslärare i ämnena svenska eller samhällskunskap. I vår undersökning konstaterade vi, för att andraspråkselever skulle nå framgångar i skolans ämnesundervisning krävs ett språk som fungerade som redskap för tänkande och lärande och att ämnesundervisning på modersmålet underlättar. Vidare lärde vi oss att en väl fungerande Interaktion mellan lärare och elev är den dominerande faktorn för elevens framtida kognitiva lärande..

För att möta de nya förutsättningarna i ett marknadsklimat med allt högre förändringstempo, innebär samarbete en möjlighet för företag att snabbt få tillgång till nödvändig kompetens. Undersökningens syfte var att studera hur företags inlärning i internationella joint venture kan se ut, samt faktorer som påverkar inlärningsprocessen. En fallstudie genomfördes med hjälp av intervjuer på Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Det var Ericssons internationella forskningssamarbete i joint venture företaget Symbian som undersöktes. Genom technology sharing, Interaktion mellan joint venture företaget och moderbolaget, rotation av personal och strategisk information försökte Ericsson att föra över kunskap från Symbian till sin egen organisation.

Uppsatsen syfte var att belysa hur riktlinjer för lek- och lärspel bör utformas till barn med läs och inlärningssvårigheter. Detta i bakgrund av lärare och specialpedagogers rekommendationer och önskningar. Uppsatsen är ämnad för att behandla användargränssnitt, Interaktion, struktur och navigation och motivation. Med dessa som utgångspunkt framställa hur lek- och lärspel ska kunna konstrueras till det bättre för barn med läs och inlärningssvårigheter. För att kunna uppnå vårt syfte genomfördes en kvalitativ undersökning, i form av strukturerade och halvstrukturerade intervjuer samt observationer.

BAKGRUND: Vi har beskrivit vad Kiwimetoden innebär och var den har sina rötter.Vi har skrivit allmänt om språkutveckling samt tidigare forskningkring läsinlärning. Undersökningens teoretiska ram består avVygotskijs sociokulturella perspektiv och Deweys demokratiskaperspektiv.SYFTE: Undersökningens syfte är att undersöka en specifikundervisningsmetod för språkinlärning. Vi har valt att avgränsaspråkinlärningen till att gälla läsinlärning. Den undersökningsmetod vivalt att undersöka kallas Kiwimetoden.METOD: Studien är en kvalitativ fallstudie med inspiration från denetnografiska metoden. Som datainsamlingsverktyg har vi använt ossav intervju och observationer.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Syftet med denna uppsats är att studera hur blickar och pekningar förhåller sig till barns verbala yttranden. Jag har använt ett videoinspelat material där 8 hörande barn med typisk utveckling mellan 0;8 och 5;10 år interagerar. Ur detta har jag klippt sekvenser som passar min frågeställning, implementerat dem i annotationsprogrammet ELAN, och sedan annoterat och analyserat materialet. Av 77 deklarativa-informativa pekningar i det slutliga materialet fann jag 68 ha den tidigare kända funktionen för denna pekningstyp, att förekomma i en vanlig påståendesats. De återstående 9 hade ett blickmönster som skilde sig från dessa.