Inom forskning kring artificiell intelligens läggs stor vikt vid att utforma robotar med (kognitiva) förmågor som simulerar människans. Därav var syftet med uppsatsen att studera om, och i så fall på vilket sätt, det holistiska beteendet hos roboten Aibo ERS-210 påverkas av betingelser med belöning och bestraffning med respektive utan positiv Interaktion. Som teoretisk bakgrund användes Skinners (1965) teori om operant betingning. Första experimentet utfördes för att undersöka om, och i så fall, hur Aibos lydnad, sinnestämning/emotionellt tillstånd och aktivitet påverkas av betingelser med belöning och bestraffning och belöning med positiv Interaktion. Hypoteserna var att belöning leder till en bättre lydnad än bestraffning hos Aibo, att positiv Interaktion leder till positiva känslor och att belöning och positiv Interaktion leder till högre aktivitet hos Aibo.

Vårt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att ge läsaren insikt i vad kläder och klädkoder egentligen betyder på en mer abstrakt nivå. Framförallt vill vi analysera detta ämne med hjälp av en strikt affärsmässig klädkod i samband med social Interaktion. Specifikt har vi valt att utgå från en rekryterares och en arbetssökandes Interaktion vid en intervjusituation. Som metod har vi valt att tillämpa en kvalitativ litteraturstudie och en avgränsad fallstudie. Vårt huvudsakliga perspektiv genom uppsatsen är symbolisk Interaktionism.

Under de senaste åren har ekonomiska problem uppstått i tidningsbranschen i samband meddigitalisering av media. UNT (Upsala Nya Tidning) levererar numera nyheter i flera olikadigitala kanaler. Fokus ligger på att bli mer öppen, snabb, interaktiv och tillgänglig. Den ökadeInteraktionen med läsare ställer krav på att journalister måste förändra sin roll i jämförelse medhur man tidigare arbetat med läsarkontakter. I en fallstudie av UNT har vi gjort kvalitativaintervjuer med medarbetare på UNT samt läsare, med syfte att undersöka journalistens roll iInteraktion med läsare.

Bakgrund: Få barn föds varje år med dövblindhet som varierar i grader av syn- samt hörselnedsättning. Information om kommunikationsstrategier till pedagoger och närstående krävs och audionomen bör vara inläst på hur Interaktion skapas mellan barnet, pedagogerna och närstående. Audionomen bör veta vilken roll pedagoger och närstående spelar i samverkan med barnet.Syfte: Att utifrån litteraturen belysa Interaktionen mellan pedagoger och närstående och barnet med dövblindhet samt se på de karaktäristiska kommunikationssätten för barnet med dövblindhet.Metod: Litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa studier använts.                                Resultat: Två olika utbildningsmodeller hittades. En återkom i flera studier och byggde på lämpliga samt olämpliga beteenden, en beskrev tillvägagångssätten i Interaktionen. Ett varierat resultat påvisades hos pedagogerna/närstående, mestadels positivt och ett fåtal mindre optimala resultat.

Studiens syfte är att beskriva och analysera olika sammanhang i vilka Interaktion sker mellan lärare och elev mm. i skolor i Sverige och hur denna företeelse spelar en betydelseful roll för en individs identitetsbyggande enligt forskarna. Denna aspekt av svenska skolor jämföras sedan i allmänhet med skolor i mitt hemland gällande Interaktionen.Jag har genomfört undersökningen med enkätmetoden i slutet av min högskoleutbildning i en grundskola nära Göteborg. Jag har försökt formulera enkätfrågor med noggrannhet och även ta upp så relevanta frågor som möjligt. De frågor rör Interaktion i olika tänkbara sammanhang exempelvis att uppskatta elever i olika sammanhang och även hur ofta en lärare blir uppskattad av sina elever mm.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställningsintervjun, i egenskap av socialInteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den fråga som styrt arbetet är: ?Hur kandet sociala samspel som uppstår och framskrider i anställningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstås socialpsykologiskt med utgångspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta på rollframträdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att använda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjälp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att både anställningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social Interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..

Utvecklingen av internet och sociala medier har gjort att företag tvingas tänka nytt kring marknadsföring och varumärkesbyggande. Dagens konsumenter använder sig av flertalet mediala kanaler för att knyta an till varumärken, och allt fler företag väljer således att använda sig av sociala medier i marknadsföringssyfte, såsom Facebook och Instagram. Genom dessa forum skapas nya möjligheter för företag att bygga relationer till sina konsumenter samt att skapa en gemenskap kring varumärket. Social medier kännetecknas bland annat av sin förmåga att skapa interaktiv kommunikation. Att förstå och dra nytta av konsumenters Interaktion på nätet anses för företag vara strategiskt viktigt.

En studie av struktur- och Interaktionsförändringar i en familj som genomgått Intensiv familjeterapiFörfattare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine StrömbergHandledare: Marianne Freyne-LindhagenSammanfattningStudiens syfte är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) påverkar strukturen och Interaktionsmönstret i en familj utifrån varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskådligt lyftes följande frågeställningar fram:? Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jämfört med före påbörjad behandling?? Har Interaktionen förändrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling?Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där respondenterna utgjordes av en familj bestående av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrån en systematisk analys där relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och Interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förändring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker.

Syftet med undersökningen är att utifrån lärares beskrivningar belysa Interaktion mellan de yngsta barnen och lärare i förskolan i ett emotionellt perspektiv.Det lilla barnet är beroende av en relation för att komma igång med sin emotionella ut-veckling. Det specialpedagogiska perspektivet kan bli aktuellt om barnet inte får sitt be-hov tillfredställt genom en nära och trygg kontakt med en vuxen.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om anknytning inom det psykodynamiska perspektivet samt Interaktionistiska perspektivet. Kunskaper i utvecklingspsykologi och de vuxnas förhållningssätt anses viktigt i arbetet med förskolans yngsta barn. En stor ut-maning är att möta varje barn utifrån dennes förutsättningar och behov.Den kvalitativa intervjun med semistrukturerade frågor har valts som metod och mål-gruppen består av åtta lärare i förskolan från två kommuner. Resultatet visar att närhet och trygghet är begrepp som dominerar beträffande barnens behov och lärares förhåll-ningssätt.

Studien är genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vårdnadshavare medbarn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger på intervjuer medvårdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebär även en skola för elever med funktionshinder som ADHD.Vårdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgång. Denna delaktighet kan underlättas genom kommunikation och skapa en Interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra är att en Interaktionistisk kommunikation är grunden till en fungeranderelation mellan lärare och vårdnadshavare. Informanterna förstärker även denna slutsatsgenom att poängtera vikten aven fungerande tvåvägskommunikation..

Denna studie syftar till att undersöka huruvida lärares Interaktion med elever under lektionstid påverkas av undervisningsgruppens storlek och tillämpad arbetsform samt om arbetssätt anpassas till klassens storlek. Undersökningen har pågått under en treveckorsperiod och genomförts med observationer och semi-strukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv och ramfaktorteori. Resultaten visar att lärarna i undersökningen inte gör någon märkbar skillnad i sin Interaktion med elever beroende på klassens storlek eller arbetsform. Resultatet visade även att lärarna i studien inte anpassade sin lektionsplanering eller undervisning efter undervisningsgruppens storlek trots sin medvetenhet om detta..

Den fysiska miljön har en stor betydelse för innehållet i en aktivitet. Genom att observera och analysera aktiviteter i olika inomhus och utomhus miljöer kan man få en bild av hur miljön påverkar barnens Interaktion och aktivitetens innehåll. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur innehåll och Interaktion i organiserade aktiviteter påverkas om aktiviteten genomförs utomhus eller inomhus. För att besvara de två forskningsfrågorna om vilka aspekter i miljön som påverkar den organiserade aktiviteten och hur miljön påverkar barnens samspel och Interaktion, har vi filmat fyra olika organiserade aktiviteter på fyra olika förskolor. Två av aktiviteterna genomfördes utomhus och två inomhus, detta för att kunna göra en jämförelse mellan de olika miljöerna och kunna studera den fysiska miljöns betydelse.Resultatet av studien har framkommit genom analys av olika skeenden med relevans för forskningsfrågorna.

BakgrundTidigare forskning inom lek och Interaktion mellan individer kommer att presenteras. Leken tas upp som ett viktigt moment i förskolans och förskoleklassens verksamhet och genom barnens Interaktion skapas en utveckling hos barnen då de delade med sig av sina erfarenheter till varandra. Läroplanerna tas även upp eftersom det är styrdokument som verksamma pedagoger är skyldiga att följa i sitt pedagogiska arbete. Avslutningsvis sammanfattas avsnitten som uppkom i bakgrunden.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur barn interagerar i fri lek.MetodObservationer var den metod som valdes för att få svar på vårt syfte. Löpande protokoll användes som verktyg för att få med så mycket information som möjligt under observationerna.

Detta arbete handlar om några valda lärares syn på elevInteraktion, vilket fått större utrymme i styrdokument på senare tid. Kvalitativa intervjuer med behöriga lärare verksamma på grundskolans senare år genomfördes med syftet att undersöka hur de arbetar för att uppnå de mål i styrdokument som berör Interaktion. Intervjuerna har gett oss ett material av lärarnas uppfattningar som visar på hur de använder sig av elevInteraktion, elevInteraktionens påverkan på lärande samt nivågrupperingens påverkan på elevInteraktionen. Vårt resultat bekräftar till viss del tidigare forskning och våra hypoteser om Interaktionens frånvaro i undervisningen. En slutsats som vi kan dra är att majoriteten av lärarna lägger stor vikt på att uppnå de individuella målen i styrdokumenten, vilket medför att målen som berör Interaktion hamnar lite i skymundan..

I takt med den digitala utvecklingen och dess framfart är det relevant att som butik förstå konsumenters Interaktion med digitala bildskärmar och hur dessa bildskärmar kan förmedla information, som i slutändan kan locka till sig konsumenter. Det är i och med detta också väsentligt för butikerna och dess medarbetare att få en förståelse kring köpprocessen då vi anser att denna går hand i hand med konsumenters Interaktion av skyltning genom digitala bildskärmar. I denna uppsats presenteras det hur konsumenters Interaktion med digitala bildskärmar sker och hur konsumenten tar till sig den information som flödar via detta medium. Vidare presenteras köpprocessens alla steg och där en fördjupning i steget informationssökning kopplas till konsumenters Interaktion med digitala bildskärmar. Med hjälp av kvalitativa studier där intervjuer varit en central del besvaras den forskningsfråga som presenteras och som i samband med uppsatsens syfte ska ge svar på det centrala i uppsatsen såsom köpprocessen, informationssökning och digitala bildskärmar i butik.Hur går konsumenters köpprocess till och hur påverkas konsumenten i ett informationssökande skede vid Interaktion med bildskärmar i butik?Uppsatsen fann en tydlig koppling till en konsuments Interaktion till digitala bildskärmar i butik och där en konsuments köpprocess hade stor betydelse för Interaktionen.