The aim of this study was to determine the basic movements of the riders? pelvis and upper body when riding in trot seated. The study was preformed at a treadmill with seven high level dressage horses and their riders. The movements of the horse and rider were captured with a motion analysis system (ProReflex®) and also recorded on video. The horses were ridden in collected trot, 3.0 m/s.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka och jämföra hur Storbritanniens och Sveriges system för talangutveckling inom fälttävlan såg ut. Ett delsyfte var även att undersöka hur ryttare upplevde systemet och vad de ansåg hade gjort dem till framgångsrika talanger. Följande frågeställningar användes:Hur arbetar det Brittiska fälttävlansförbundet och det Svenska ridsportförbundet med talangutveckling i fälttävlan?Hur skiljer sig talangutvecklingssystemet mellan dessa länder?Hur upplever ryttarna sitt lands talangutvecklingssystem?Vilka framgångsfaktorer upplever ryttarna hade gjort dem framgångsrika talanger? MetodTriangulering baserad på följande metoder användes; (1) textanalyser utifrån Svenska ridsportförbundets och British Eventings respektive hemsidor; (2) omfattande kvalitativa intervjuer med två förbundsledare, en från respektive land. Intervjuguiden till förbundsledarna innehöll följande fyra förutbestämda teman: Definition, Utvecklingsmodell, Finansiering och Övrigt; och (3) intervjuer med två svenska ryttare och e-post konversation med brittisk ryttare kring erfarenheter och karriärer, baserade på en standardiserad intervjuguide. ResultatDefinitionen av talang skilde sig åt mellan länderna.

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmärksammat för utveckling av interaktion hos två elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrån dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

Islandshästen med en mankhöjd på ca 125-145 cm är en förhållandevis liten hästras jämfört med andra ridhästar som arabiskt fullblod på ca 150 cm, svenska varmblodet på ca 165 cm och engelska fullblodet på ca 155-165 cm. Trots sin mankhöjd rids Islandshästen av vuxna ryttare. I dag finns det kulturella skillnader vad det gäller vilken storlek ridhästen har. På Island har Islandshästen använts som transportmedel och ridits av vuxna ryttare sedan urminnes tider. Problemet som setts är att många stora och även tunga ryttare rider på en förhållandevis liten häst.

Riksanläggningen Ridskolan Strömsholm (RS) har en lång historia med såväl ryttarutbildning som hästutbildning. RS har bland annat varit verksam som Arméns rid- och körskola under 1800-talet. Traditionen att utbilda hästar och ryttare på Ridskolan Strömsholm har sedan denna tid funnits kvar och är även idag den riksanläggning som förknippas med utbildning av människor, hästar och ridsport. Uppfödningen av den svenska varmblodiga hästen syftar till att producera hästar som är internationellt konkurrenskraftiga i både hoppning och dressyr genom sitt prestationsinriktade temperament och sin goda ridbarhet. Flera faktorer påverkar detta, bland annat härstamning, hästens hållbarhet, hälsa och utbildning. Faktorerna påverkar den unga hästens framtid och är förutsättningar till att stanna länge i sporten. Det finns inte någon tidigare dokumentation av unghästutbildningen på Ridskolan Strömsholm.

Vårt arbete syftar till att få större vetskap om hur språkundervisningen kan göras autentisk och meningsfull genom att knyta kommunikationen på målspråket till undervisningssituationen samt elevernas vardag och verklighet, i studien även kallat för ?här och nu?-interaktion. För att få svar på de frågor vi ställt oss i undersökningen har vi intervjuat och observerat lärare och elever på två skolor samt analyserat det insamlade materialet med hjälp av relevant litteratur. Utifrån den undervisning som studerats har vi kunnat fastställa att interaktion på målspråket ur ett ?här och nu?-perspektiv både från lärares och från elevers sida är önskvärt men samtidigt svårt att genomföra och därmed lämnas lite utrymme ute på skolorna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka relationsarbetet i lärarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lärares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lärarna arbetar metodologiskt för att främja interaktion mellan eleverna. Vår syn på lärande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet där lärande sker i samspel med andra. En ytterligare utgångspunkt är att goda relationer mellan läraren och eleven är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Vi menar att läraren måste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande påverkar relationen.

            Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo påverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade även till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsställelse, närmande- undvikande sökbeteende, generell närmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fältexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrån en oberoende mellan-individ-design. Musik användes som oberoende variabel (högt tempo, lågt tempo och frånvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsställelse samt närmande- undvikande beteende vari även köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkät.

Att rida ut i naturen på sin häst är ett sätt att uppleva landskapet men det är också motion och rekreation. Målet med uppsatsen är att studera och beskriva det nuvarande intresset och arbetet på lokal, och även till viss del regional nivå, med att förbättra tillgängligheten för ryttare i utvalda delar av Skåne som består av intensivt brukad jordbruksmark. I de utvalda områdena finns det en problematik med ett ökat antal ryttare och hästar och få möjligheter att röra sig i landskapet. Uppsatsen undersöker hur tre kommuners processer, med tyngdpunkt på Ängelholms kommun, ser ut för att öka tillgängligheten för ryttare. Genom intervjuer med personer som är aktiva i ett ridslingeprojekt i Ängelholms kommun och erfarenheter från de andra kommunernas representanter skapas en bild av hur arbetet ser ut.

Omfattande forskning inom området interaktion har gjorts för att förstå hur individer interagerar, och hur strukturer påverkar denna interaktion. Rika och komplexa förklaringar har givits genom strukturationell teori som förklarar interaktion utifrån såväl aktör och struktur som föränderlighet och stabilitet. Dessa beskrivningar har varit mycket omfattande, varför syftet med denna undersökning är att använda strukturationell teori till att undersöka interaktion på en arbetsplats, utifrån en liten mängd data. Intervjuer gjorda på en mediaredaktion och transkriptioner användes till en deduktiv tematisk analys. Analysen visade flera interaktionsstrukturer i temana: Kommunikation, Makt och Normer.

I Sverige har man använt och avlat connemaraponnyers sedan 1960-talet och det är idag en populär ridponny inom flertalet grenar. Det finns ett intresse bland uppfödarna för prestationsavel men det saknas studier av prestationsegenskaper hos rasen. Syftet med denna studie var att analysera insamlad statistik om prestationsegenskaper hos connemaraponnyn i Sverige för att skatta arvbarheter och korrelationer och utvärdera hur användbar informationen kan vara i framtida avelsarbete. Materialet bestod av bedömningsresultat för 309 ponnyer som deltagit i treårstest, 598 ponnyer som deltagit i kvalitetsbedömning och livstidsresultat för 1102 ponnyer som tävlat i disciplinerna dressyr, hoppning och/eller fälttävlan. Härstamningsfilen var av bra kvalitet och medeltalet för koefficienten för härstamningens fullständighet var 0,82 för alla ponnyer i filen. Skattningar av genetiska parametrar gjordes med BLUP djurmodell.

Interaktion kan ske via möten ansikte mot ansikte, i telefon eller som i denna studie ?via Onlinespel. Genom realintervju och e ? postintervju har svar erhållits på frågor rörande identitetsskapande till följd av interaktion via Onlinespel, påverkan på individens identitet samt om spelandet var en social aktivitet eller ?bara ett spel?. Tio intervjuer gjordes i två separata grupper; realintervjun utfördes på en senareskola i Göteborg med elever i nionde klass samt e ? postintervjuer som besvarades av vuxna.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur journalister utnyttjar de interaktiva möjligheterna med Twitter, och hur journalisters användning av Twitter förhåller sig till deras förhållningssätt till publiken. Med hjälp av både en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer undersöks nio journalisters användande av Twitter, och samma nio journalisters förhållningssätt till sin publik. Resultatet analyseras sedan främst med hjälp av Anderssons (2009) teorier om svenska journalisters förhållningssätt till publiken och Karlssons (2007) teorier om interaktion i journalistiken. Resultatet från intervjuerna visar att journalisterna har en positiv syn på publiken och att de även är positiva till interaktion med publiken. I intervjuerna är publik och interaktion två nyckelord och journalisternas svar pekar på att de fokuserar både på uppdraget och på publiken.

I mitt examensarbete på Designprogrammet har jag arbetat med att ta fram ett bord för en fiktiv familj boende i ett ekohus. Jag har varit intresserad av den interaktion som sker tillsammans med en produkt. I projektet har jag fokuserat på det estetiska uttrycket och funktionen. Hållbar utveckling med långsiktighet har varit en annan ansats. Jag har lagt stor vikt vid att hitta fram till en lekfullhet i artefakten.

Syftet med min uppsats var att studera ifall man kan använda sig av Sociala Media som Facebook och Twitter i vår undervisning, vilka för och nackdelar det kan medföra, vilka risker som finns och hur vi ska använda oss av verktyget på bästa sätt. Förbättrar användandet kommunikation och interaktion? Jag har utgått ifrån Lev Vygotskijs, John Dewey och Bakhtins olika teorier om kommunikation, dialog och interaktion. Jag har också behandlat begrepp och verktyg som Sociala Media, Facebook, Twitter och IT i språkundervisning. Jag använde mig av intervjuer med aktiva lärare för att samla material till min analys och sammanställde materialet i diskussion och slutsats..