Sverige anno 2014 Àr ett land tydligt pÄverkat av globalisering och mÄngkultur, dÀr mÀnniskor frÄn alla vÀrldens hörn, med olika geografiska och kulturella bakgrunder möts för att interagera, kommunicera och samspela med varandra. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur individerna pÄ en svensk arbetsplats, med tydlig mÄngkulturell prÀgel, uppfattar möjligheterna till samarbete och interaktion. Arbetsplatsen vi valt för denna undersökning Àr en multinationell snabbmatskedja, och mer specifikt tvÄ av dess restauranger i Uppsala och Stockholm. DÄ organisationen dÀr arbetet sker i sig har möjlighet att pÄ olika sÀtt pÄverka de anstÀlldas beteende sÄ fokuserade vi Àven pÄ denna aspekt för att fÄ en heltÀckande bild av arbetsplatsens och arbetets förutsÀttningar och dynamik. Det empiriska materialet, som samlades in genom sÄvÀl kvalitativa intervjuer som observationer i fÀltet, analyserades med hjÀlp av begrepp och teorier frÄn Ahrne och Brunssons (2011) organisationsteoretiska begreppsapparat och Blumers symboliska interaktionism (1989).

Arbetet utgÄr frÄn Piagets och Vygotskijs lÀrandeteorier, hur barn möter matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för matematikinlÀrning. Syftet Àr att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna anvÀnder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkÀt tilldelades 23 barn i Äldern fyra och sex Är pÄ en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att bÄde barn och pedagoger var positiva till matematik- och rörelselekar, bÄde att arbeta med Àmnena var för sig och att kombinera dem..

Syftet med denna litteraturstudie Àr att analysera tvÄsprÄkighet med fokus pÄ andrasprÄk, modersmÄl och interaktion. Vi ville ocksÄ undersöka hur dessa effekter pÄverkar elevens utveckling och kommunikation i klassrummet. Dagens skola har blivit en kulturell mötesplats för bÄde elever och lÀrare dÀr flersprÄkigheten utvecklas. Interaktion i skolan Àr en viktig faktor för att alla elever ska kÀnna en gemenskap i klassrummet. Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av forskning om tvÄsprÄkighet undersöka hur tvÄsprÄkighet pÄverkar elevernas kunskapsutveckling.

Varje Är insjuknar cirka 300 barn i Sverige i nÄgon form av cancer. Det innebÀr ett stort lidande för förÀldrarna. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelse nÀr deras barn fÄtt en cancersjukdom. Studien baserades pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som förÀldrar till barn med cancer skrivit. InnehÄllsanalysen som anvÀndes behandlar textmaterialet i fyra steg.

Detta arbete handlar om leksvaga barn i leken. Arbetet berör lekens betydelse för utveckling, barn som inte fÄr, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i leken. Att leka Àr bra för ett barns utveckling, det Àr med hjÀlp av leken som ett barn i stor utstrÀckning formas. Undersökningen Àr gjord i tvÄ mindre stÀder i SkÄne. PÄ skolorna har leksvaga barn 7-8 Är gamla blivit observerade i den fria leken pÄ fritidshemmet.

Kultur Àr en stor del av samhÀllet och gÄr ofta förbi obemÀrkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmÀrksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jÀmförande studie Àr att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten pÄverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur bÄde ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jÀmförelsen och analysen studeras material frÄn media, hemsidor, Ärsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda pÄ vilket sÀtt omgivningen innebÀr osÀkerheter, möjligheter samt beroenden för de bÄda kulturorganisationerna.

Att aktivera barn nÀr de Àr som mest rastlösa Àr aldrig enkelt, speciellt nÀr de utsÀtts för oförutsÀgbar vÀntan under en vistelse pÄ en flygplats. Jag besitter ingen lösning pÄ hur man aktiverar barn, men jag tillhandahÄller, med hjÀlp av min möbel, ett alternativ till aktivering.Med fokusering pÄ hÄllbarhet, vardagens estetik och barn i rörelse sÄ har jag under vÄren 2011 tagit fram en möbel som har för avsikt att aktivera barn under den tid de befinner sig pÄ flygplatsen. Tack vare placeringen intill ett fönster kan möbeln Àven hjÀlpa till att förstÀrka barnens upplevelse.Detta Àr en redogörelse pÄ hur jag har gÄtt till vÀga för att ta fram koncept, form och funktion av denna möbel..

Beslutsprocessen vid triage Àr komplex och triageprocessen bör utföras noggrant. Vid akuta situationer mÄste snabba beslut tas, oftast med lite information. Det ska under kort tid samlas in data genom observation, frÄgor och kontroll av vitalparametrar. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans triagering av barn pÄ akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.

Studien undersöker i vilken omfattning barn medverkar och kommer till tals i nyhetsprogrammet Rapport i SVT.  BÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys har anvÀnts och materialet som studerats Àr Rapports huvudsÀndning klockan 19:30 under tre veckor i februari 1993 respektive 2013.Syftet Àr att fÄ syn pÄ vilka förÀndringar som har skett under 20 Är, kommer barnen till tals oftare Àn tidigare och vilka Àmnen fÄr de uttala sig om? Studien ramas in av teorier som sociala ansvarsteorin, medielogik, representation och de svenska spelreglerna för press radio och tv.  Resultatet visar att barn fÄr större utrymme i nyheterna 2013. Vanligast bÄde 1993 och 2013 Àr att barn kommer till tals i nyheter som handlar om utbildning, i materialet frÄn 2013 kan man se en ökning av barn som kommer till tals om brott/vÄld/katastrofer.

The purpose of this study is to find out how some Swedish preschool teacher discussing how children's Swedish colloquial interaction can be enhanced in the free play. In this case where children are aged three to five.My research questions in the study are:-          What type of free play do preschool teachers talk about in relation to children's Swedish colloquial development?-          What do preschool teachers say about child's colloquial interaction?-           How do preschool teachers reason regarding in what environment children?s colloquial interaction occurs?In my study I have used an interview with elements of a visual method called The Diamond. The approach is that the participants in the interview will be enhanced to discussing about a wise certain number of images. These images are then to be ranked accordingly with a specific theme and terms.If a child has difficult to speak, you can take help of  the interest the child has, the child can tell you and the other children what he or she know about the interest.

Syfte: Studiens syfte Àr att utforska vilka pedagogiska möjligheter det finns för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola för att frÀmja kommunikation, samspel och delaktighet.FrÄgestÀllningar:1) Vilka lÀrandemiljöer skapar utvecklingsmöjligheter för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola?2) Vilka möjligheter och hinder finns i verksamheten nÀr det gÀller barn i behov av sÀrskilt stöd som har en annan etnisk bakgrund Àn svensk?3) Hur resonerar pedagogerna kring arbetet att möta barnens behov med fokus pÄ arbetssÀtt, metoder, strategier och förhÄllningsÀtt?Teori: DÄ denna studie avser att studera pedagogernas samspel, bemötande och interaktion med barnen genom kommunikation och sprÄk Àr det genom det sociokulturella perspektivet som det insamlade materialet har tolkats och förstÄtts. FrÄgestÀllningarna och syftet med studien Àr ocksÄ grundade pÄ synsÀttet att det Àr mellan individer och samspelet mellan dem som ett lÀrande sker, den miljö dÀr individerna verkar i har ocksÄ en pÄverkan pÄ samspelet och lÀrandet (SÀljö, 2000).Metod: Studien Àr kvalitativ, inspirerad av etnografi och aktionsforskning dÀr jag som forskare deltagit i utvecklingen av förskolans verksamhet och utifrÄn syftet tagit reda pÄ stÀllda frÄgestÀllningar. Urvalet Àr ÀndamÄlsenligt utifrÄn en förskola som ligger i ett mÄngkulturellt omrÄde och alla barn i gruppen har annat etnisk bakgrund Àn svensk. Analysen Àr baserad pÄ handledningssamtal, observationer samt granskning av en handlingsplan och förskolans vision.Resultat: Studiens empiri visar pÄ att pedagogerna pÄ förskolan vill skapa en miljö dÀr trivsel, trygghet, regler och struktur skapar möjligheter för alla barn att utvecklas och lÀra.

The popularity of video games has been boosted by the rise of user-generated live streaming platforms, and the biggest of them all is Twitch. The popularity depends on Twitch alignment of live streamed video games. The stream is created by a player who broadcast and streams the video game online. The video game can then be watched by a viewer that is interested in the video game. In every stream there is an implemented live chat that allows the viewer to interact with the streamer while the stream is online.

VÄrt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med tvÄ olika former av mottagningsmetoder för nyanlÀnda barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lÀrares samt elevers perspektiv pÄ tvÄ olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. VÄra resultat visade pÄ att bÄda skolor ville integrera nyanlÀnda barn i en ordinarie klass sÄ snart som möjligt, men under nÄgot olika former. BÄde lÀrare och elever ansÄg att deras sÀtt att arbeta pÄ var det bÀsta.

I vÄrt arbete lÀgger vi tyngdpunkten pÄ lÀrarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstÄ hur lÀrare anser att man bör hantera förhÄllanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill ocksÄ försöka förstÄ den process som följer en misstanke om att ett barn mÄr dÄligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom Àmnet.