Syftet med uppsatsen Àr att exponera och tydliggöra vilka verktyg/arbetssÀtt projektledare kan anvÀnda sig av i evenemangsprojekt för att hantera stress hos projektdeltagarna. De tvÄ frÄgestÀllningarna som vi anser har kunnat besvara detta syfte Àr: PÄ vilket sÀtt kan stressorer förekomma i ett evenemangsprojekt? Samt. Hur kan en projektledare arbeta med stresshantering i ett evenemangsprojekt.Metoden som vi har valt för att besvara dessa frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer, dessa har varit semistrukturerade, till ett riktat urval respondenter. För att komma Ät vilka stressorer som kan pÄverka projektmedlemmarna i ett evenemangsprojekt har vi intervjuat tvÄ projektdeltagare.

E-post har blivit en vanlig teknik för kommunikation och information inom arbetslivet sÄvÀl som privatlivet. Den hÀr uppsatsen handlar om e-post och syftar till att undersöka hur det pÄverkar individer inom arbetslivet. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka vad det Àr som kan utlösa e-poststress och vad som kan göras för att förebygga det. För att kunna undersöka detta har en enkÀtundersökning gjorts inom olika organisationer. Resultatet frÄn enkÀten har sedan analyserats och jÀmförts med tidigare forskning och teorier.

Syftet med den hÀr studien var att försöka förklara utbrÀndhet genom att försöka förstÄ mÀnniskors kÀnslor av sammanhang pÄ arbetsplatsen samt att försöka utröna vilka faktorer som behövs för att mÀnniskor ska fÄ kÀnslor av sammanhang pÄ arbetsplatsen. Studiens tolkningsmetod var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med tre personer som arbetar inom ett vÄrd- och omsorgsprojekt: en projektledare och tvÄ medarbetare. Vi har utifrÄn Giorgis analysmetod tolkat att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet Àr omrÄden som Àr viktiga för att fÄ en kÀnsla av sammanhang pÄ arbetsplatsen. Analysen av intervjupersonernas utsagor skedde utifrÄn Aaron Antonovskys salutogenetiska synsÀtt och hans begrepp KASAM - kÀnsla av sammanhang.

The purpose of this essay is to compile interventions for parents of children with cancer in a literature review based on 13 peer-reviewed articles. The objective is twofold: to describe the aim of the interventions, and to investigate their effectiveness. Results indicate that the aim is to reduce stress, prevent the development of posttraumatisk stress, improve problem-solving skills, improve coping behaviour or increase parents? knowledge of childcancer. Some of the interventions have intended effect, others have effect but not intended effect, and finally some show no effect at all.

Arbetsrelaterad stress Àr ett fenomen som har vuxit sig till ett allvarligt problem under det senaste Ärtiondet och medfört ökad sjukfrÄnvaro. En konsekvens av detta Àr ett vÀxande behov av rehabilitering och uppsatsen fokuserar pÄ vÀgen tillbaka till arbete efter stressrelaterad sjukdom och utbrÀndhet. Uppsatsen har karaktÀr av en fallstudie och Àr skriven ur ett aktörssynsÀtt med syfte att öka förstÄelsen för rehabiliteringsarbete vid stressrelaterad sjukdom och utbrÀndhet i organisationer. Vidare avser studien söka svar pÄ vilka olika rehabiliteringsaktörer som vanligtvis medverkar i rehabiliteringsprocessen och deras roll vid rehabiliteringen, hur samordning sker mellan aktörerna, motivationsfaktorer vid rehabilitering och vilka parametrar som kan identifieras för en lyckad Äteranpassning. Studien grundas pÄ tio intervjuer varav sju med olika rehabiliteringsaktörer samt tre med arbetstagare som har egen erfarenhet av rehabiliteringsarbete vid stressrelaterade problem och utbrÀndhet.

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

Idag Àr stress ett mycket aktuellt Àmne. Faktorer som tros vara orsaken till stress Àr med andra ord levnadsvillkor, miljö och samverkan mellan arv och arbetsförhÄllanden. Dessa faktorer anses ge rimliga förklaringar om orsaker till stressjukdomar. Detta ligger till grund nÀr man skapar adekvata behandlingar mot stress. PÄ Feelgood behandlas stress bland annat med en stresshanteringskurs.

BakgrundVa?rd av en patient inneba?r att skapa trygghet, mo?jliggo?ra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfo?lja sin behandling. Omva?rdnad inneha?ller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omva?rdnad kra?ver da?rigenom emotionellt arbete som utfo?rs fo?r att reglera va?rdarens egna emotioner sa? att de blir la?mpliga fo?r en viss kontext eller i en viss situation.

I tidningar som Aftonbladet kan vi lĂ€sa att stress knĂ€cker Svenska elever. Media frossar och eleverna lider. Är det sant? En elev befinner sig i skolan ca 200 dagar av Ă„rets 365 dagar. Eleverna har ?skola? ca 4-6 timmar av dygnets 24 timmar, dĂ„ de gĂ„r i Ă„r sex.

Detta Àr en kvalitativ undersökning om hörselskador hos musikproducenter. Syftet Àr att beskriva hur individer som Àr beroende av sin hörsel, och Àr medvetna om sin nedsÀttning, utför sitt arbete. Fem yrkesverksamma musikproducenter med hörselskador har intervjuats om hur de upplever sin hörselskada och hur de hanterar den under arbete. Studiens resultat visar att olika frekvensrelaterade problem Àr de största hindren, men att upplevelsen Àr vÀldigt individuell. Stress och buller var ocksÄ tvÄ viktiga faktorer.

Stressrelaterad ohÀlsa Àr idag vanligt förekommande och forskning kring arbetsrelaterad stress och utmattning Àr omfattande. DÀremot Àr forskning om medarbetares och chefers upplevelser tÀmligen begrÀnsad. Det sociala stödet frÄn omgivningen har visat sig vara av stor vikt nÀr den drabbade ska ÄtergÄ i arbete och chefen har en viktig roll i detta skede. I Studien undersöktes pÄ uppdrag av ett företag vilket stödbehov chefer har i denna process. Tio personer deltog och genom en halvstrukturerad intervju studerades deras upplevelser samt vilket stödbehov som fanns.

Begreppet stress innebÀr en obalans mellan de krav som stÀlls pÄ en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstÄnd Àr lÄngvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och lÄg nivÄ av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlÀngningen utmattning. Det Äterfinns bevis för att starkt socialt stöd underlÀttar hanteringen av stress. Dock finns endast fÄ studier pÄ studenter.

Denna jĂ€mförande studie pĂ„ magisternivĂ„ gjordes bland styckare pĂ„ ett företag i Sverige. Studien gjordes i syfte att utreda hur styckare pĂ„verkas av de tvĂ„ vanligast förekommande arbetsupplĂ€ggen - arbete vid enkelbord och arbete vid linje. Åtta styckare deltog i studien. Ena veckan arbetade deltagarna vid enkelbord, med ackordslön, andra veckan arbetade de vid linje med maskinstyrt tempo, med lön som sĂ€tts utifrĂ„n takten pĂ„ bandet. Stress mĂ€ttes subjektivt med stress-energi-formulĂ€ret.

Sjuksköterskor pÄ sjukhusavdelningar upplever stress genom höga krav och lÄgt stöd frÄn arbetsgivaren, lÄg kontroll över arbetet och stor arbetsbelastning. Syftet med den hÀr studien var att beskriva vilka stressorer som finns hos avdelningssjuksköterskor pÄ sjukhus och vilka copingstrategier de anvÀnder för att hantera stressen. FrÄgestÀllningar till studien Àr: Vilka stressorer finns hos sjuksköterskor som arbetar pÄ sjukhus? Vilka copingstrategier anvÀnder sjuksköterskor pÄ sjukhus för att hantera stressen? Studiens metod Àr systematisk litteraturstudie. Analysmetoden Àr latent innehÄllsanalys.

Titel: Nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket.Syfte: Att beskriva nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket.Bakgrund: Alla mÀnniskor hanterar stress olika, och vid stressiga situationer stÀlls krav pÄ rÀtt handlande av anestesisjuksköterskan. Det förekommer att nyutbildade anestesisjuksköterskor upplever att de inte kan vÄrda patienten pÄ ett optimalt sÀtt pga bristande erfarenhet och för lite tid. DÀrför Àr det viktigt att förstÄ hur nya anestesisjuksköterskor upplever stressiga situationer.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade frÄgor anvÀndes. Anestesisjuksköterskorna skulle ha 0-24 mÄnaders arbetserfarenhet inom yrket. 12 personer intervjuades pÄ tre sjukhus i norra Sverige.