SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att undersöka om det skett en förÀndring i en grupp unga vuxnas upplevda stress mellan Ären 2004-2010 och om detta samvarierar med fysisk aktivitet. Vidare ville vi undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor.   FrÄgestÀllningar PÄ vilket sÀtt kan respondenternas fysiska aktivitet och upplevda stress eventuellt ha förÀndrats?Hur ser ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och stress ut?Hur ser ett eventuellt samband mellan olika stressorer och skattad stress hos deltagarna i studien ut?Studiens hypotes var att det fanns ett positivt samband mellan fysiskt aktivitet och avsaknad av stress, samt att det fanns skillnader mellan mÀn och kvinnor.MetodUndersökningsgruppen bestod av deltagare i studien Skola-Idrott-HÀlsa (SIH) som startade 2001 och genomfördes pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan. Vi har undersökt de deltagare som svarade pÄ enkÀten 2004 dÄ de var 19 Är samt samma grupp sex Är senare dÄ de besvarade enkÀten 2010.

Syftet med studien var att undersöka om egentid för aktivitet hos förÀldrar med barn i förskoleÄldern pÄverkar upplevelsen av hÀlsa och stress. Arbete Àr en aktivitet som allt oftare upplevs som stressigt och tar allt mer tid hos förÀldrar med smÄ barn, i takt med att den stressrelaterade ohÀlsan ökar. Detta gör det intressant att undersöka den hÀr gruppens ÄterhÀmtning i form av egentid för aktivitet. Studien hade en kvantitativ ansats, datainsamling skedde genom enkÀtutskick som analyserades och presenterades i diagram och tabeller. Resultatet av denna studie visade att fler barn ledde till mindre egentid och ju mer egentid respondenterna hade ju mer nöjd var de med den tid de hade.

Bakgrund:LÄngtidssjukskrivning pÄ grund av stressrelaterad ohÀlsa har under senaste Ären ökat i Sverige. Det medför oftast ett stort lidande för den enskilde och ger Àven ökade kostnader för samhÀllet. Hur rehabiliteringen genomförs Àr av vikt för att kunna hjÀlpa personerna som Àr lÄngtidssjukskrivna tillbaka till familjeliv och arbetsliv. DÀrför Àr det viktigt att fÄ ta del av de sjukskrivnas egna erfarenheter av rehabiliteringen. Syftet: Var att undersöka hur personer som Àr lÄngtidssjukskrivna > 3 mÄnader pÄ grund av lÄngvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlÀttat för ÄtergÄng till familjeliv och arbetsliv.

Introduktion: Idag rapporterar unga vuxna och ungdomar allt mer stressrelaterad ohÀlsa. LÄnga perioder med stress kan orsaka bland annat nedsatt prestationsförmÄga, kronisk trötthet, olust, nedstÀmdhet, minnesstörningar, sömnproblem, domningar och diffusa muskelsmÀrtor. Ungdomar anser att kunskap om stress och stresshantering i skolan Àr viktigt för att stÄ emot stress. I en studie av Svensk Idrottsforskning framgick det att 77 % av flickorna och 63 % av pojkarna ansÄg att skolan Àr den frÀmsta orsaken till stressen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolor arbetade/arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar.

En studie om hur ohÀlsa,stress och utbrÀndhet pÄverkar individen i arbetslivet. studien avgrÀnsas pÄ hur arbetsrelaterad stress och utbrÀndhet pÄverkar de höga sjukskrivningstalen. Detta studeras ur ett ledar ? och ett medarbetar perspektiv. Varje dag Àr 300 000 personer borta frÄn arbetet pÄ grund av sjukskrivning.

I den akademiska vÀrlden kÀmpar studenter med att balansera upplevda krav frÄn omgivning och upplevd egen förmÄga för att hantera dessa krav. Studien syftar till att undersöka om juriststudenter upplever stress i högre utstrÀckning Àn psykologstudenter och om studiekraven mellan dessa grupper skiljer sig Ät. Undersökningsdeltagarna valdes ut genom bekvÀmlighetsurval pÄ Stockholms universitet. En enkÀt avsedd att mÀta studiekrav och upplevd stress delades ut till jurist- och psykologstudenter. Resultatet visade att juriststudenterna lade ner mer tid pÄ sina studier per vecka och att psykologstudenter hade fler grupp- och individuella arbeten innevarande termin.

The purpose of our study is to examine whether stress among social workers is present, and ifso, what strategies they and their supervisors use to manage work-related stress. The study isbased on a qualitative method. The data consist of interviews, with six social workers andthree supervisors. The study?s theoretical framework is based on KASAM, SOC-sense ofcoherence by Antonovsky, demand- control- support model by Karasek & Theorell, stresstheory by Hans Selye and coping strategies by Lazarus.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

I Sverige Àr ca tvÄ tredjedelar av alla vuxna mÄttligt fysiskt aktiva en halvtimme per dag.Trots ökade motionsvanor lever vi idag ett allt mer stillasittande liv som bland annat bidragittill försÀmrad folkhÀlsa. Eftersom studier visat att fysisk aktivitet pÄverkar den psykiskahÀlsan positivt, och reducerar stress, har vi valt att undersöka hur mÀnniskors instÀllning och motivation till fysisk aktivitet pÄverkar detta samband. Syftet Àr att undersöka hur instÀllningoch motivation till fysisk aktivitet Àr relaterat till upplevd stressnivÄ hos administrativ personal. Undersökningen Àr gjord med kvantitativ metod dÀr 177 anstÀllda i tre skÄnskakommuner svarat pÄ en elektronisk enkÀt, med en svarsfrekvens pÄ ca 54 procent. Avresultatet framkom att 61 procent av deltagarna trÀnade minst nÄgra gÄnger i veckan, ochatt 11 procent aldrig trÀnade.

Stress ? ett vÀxande fenomen i ett samhÀlle som stÄr i stÀndig utveckling. Den konstanta progression som kommit att spegla vÄrt nutida samhÀlle ökar Àven stressen hos den enskilde individen, vilket enligt vissa forskare kan resultera i stora problem för sÄvÀl individen som för samhÀllet. Dessa forskare menar att problematiken gÀllande stress ökar i samhÀllet och kan i sin tur leda till kronisk stress och andra allvarliga psykologiska samt fysiologiska konsekvenser relaterat till Àmnet.  Med den informationsteknologiska utveckling som sker, sÄ ökar Àven kraven pÄ individen, som stundtals kan ha svÄrt att hinna med. Detta arbete syftar till att synliggöra de problem som kan uppkomma i samband med stressfyllda situationer, med fokus pÄ vÄra viktigaste samhÀllsmedborgare: Skolans elever, vÄr framtid. Kvantitativa metoder i form av elevenkÀter (med viss kvalitativ karaktÀr) har anvÀnts för att undersöka eventuella problem som kan sammankopplas med stress. 87 gymnasieelever pÄ en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad fick svara pÄ frÄgor relaterat till stress.

Stressrelaterad sjuklighet och i dess vÀrsta form utbrÀndhet, Àr resultatet av att företagen inte kan hantera den oro som finns och pÄ kort tid har detta vuxit till en folksjukdom. Förutom det mÀnskliga lidande som stressjukdomarna medför, Àr deras konsekvenser förödande för samhÀllsekonomin och företagen. Fenomenet stress kan delvis ses som en reaktion pÄ samhÀllet. Att sÄ mÄnga i samhÀllet lider av stress kan tolkas som att man inte riktigt hÀnger med i de förÀndringar som skett och vi vet inte riktigt hur stressen skall bemötas. En ökad förstÄelse och kunskap om hur man underlÀttar och hjÀlper varandra i en pressad miljö kan minska risken för att fler individer utsÀtts för skadlig stress.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka barn och stress i förskolan. Vi har inriktat oss pÄ att se hur strukturen i förskolan pÄverkar barns stress. Det intresserar oss att se om man kan undersöka om barn i förskolan Àr stressade och ifall det har nÄgon koppling till hur förskolan struktureras upp. En undersökning om hur förskolan Àr organiserad nÀr det kommer till miljö, aktiviteter, hur uppdelningen av barn och personal ser ut samt hur dagarna planeras upp i förskolan kommer Àven att presenteras. Vi har med hjÀlp av observationer pÄ fyra förskolor samt intervjuer med fyra förskollÀrare försökt undersöka hur förskolans struktur ser ut och hur den pÄverkar barnen.

Att stÀndigt vara tillgÀnglig och hantera inkommande e-post under en arbetsdag kan skapaupplevelse av stress. Syftet med studien var att se om skattningen av stressen minskade om enprocedur som liknar traditionell postmottagning tillÀmpades. Studien genomfördes som ettexperiment pÄ en IT-avdelning. Deltagarna delades upp i en kontrollgrupp som arbetade somvanligt med sin e-post och en försöksgrupp som arbetade enligt instruktion. Studien pÄgickunder 8 veckor och stressmÀtning genomfördes vid tre tillfÀllen, innan start av experimentet,efter 4 veckor och efter ytterligare 4 veckor.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

Ekonomiska styrsystem anvÀnds för att kontrollera anstÀlldas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anstÀllda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer dÄ det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frÄnvaro och försÀmrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fÄtt störst genomslagskraft. Stressorer Àr faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien Àr att förklara hur ekonomiska styrsystem pÄverkar stressorer.