Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd, varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har d?rf?r ett omfattande behov av st?d.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Ångest kan vara otroligt hĂ€mmande. I detta arbete utgĂ„r jag frĂ„n min egen prestationsĂ„ngest och undersöker om jag med hjĂ€lp av humor kan lĂ€tta pĂ„ de mörka tankar som tynger mig och andra. Genom att dela med mig av mina tankar och kĂ€nslor hoppas jag kunna hjĂ€lpa fler att ta sig ur mörkret..

I en single case experimental design (SCED) av crossover typ med fyra deltagare med insomni undersöktes möjligheten till att manipulera mÀngden negativa tankar innan insomning genom tillÀmpningen av tvÄ olika tankeexperiment, savoring och framkallad ruminering. Bland resultaten fanns signifikanta samband mellan mÀngd negativa tankar innan insomning och sömnkvalité, insomningslatens och antal uppvaknanden. Samband fanns Àven mellan mÀngd negativa tankar och obehag över tankarna. Dock visade det sig att experimenten inte pÄverkade mÀngden negativa tankar innan insomning dÄ de sömnrelaterade faktorerna varierade oberoende av experiment. Variationen i de olika skattningarna pÄ mÄtten gjorde att inga slutsatser kunde dras kring vad som orsakade sömnbesvÀren hos deltagarna eller vilken roll mÀngden negativa tankar hade för dessa.

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att klargöra vilka tankar sexÄringar har kring sin lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet har mynnat ut i tvÄ frÄgestÀllningar, sexÄringars tankar kring betydelsen av att lÀra sig lÀsa och skriva och hur sexÄringar anser att de lÀr sig lÀsa och skriva.För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat sjutton barn i tvÄ förskoleklasser. Intervjuerna har resulterat i olika kategorier, vissa barn har tankar om att lÀsning och skrivning Àr en sjÀlvklarhet. Barnen kan nÀmna situationer dÄ det Àr viktigt att kunna lÀsa och skriva, bland annat för att tillgodogöra sig nya kunskaper eller för att skriva brev. NÀr det gÀller hur denna inlÀrning gÄr till har barnen olika tankar om hur de lÀr sig lÀsa och skriva.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande pÄ fritidshem. Syftet Àr att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har anvÀnds i undersökningen Àr samtalspromenader dÀr elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.DÀrför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vÄr studie. VÄrt teoretiska perspektiv Àr barns perspektiv som anvÀnds för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av sin livsvÀrld.I studien framgÄr det att eleverna har inflytande nÀr det gÀller vissa saker pÄ fritidshemmet. Eleverna har Àven en viss förstÄelse kring begreppet inflytande och fritidslÀrarna har goda möjligheter att bygga vidare pÄ detta utifrÄn elevernas perspektiv..

Statistik visar att fler och fler mÀnniskor drabbas av cancer varje Är. En del mÀnniskor fÄr beskedet att cancersjukdomen Àr obotlig. För de drabbade uppstÄr en mÀngd kÀnslor och tankar som kan avgöra hur den sista tiden i livet kommer att gestalta sig. För att vi som sjuksköterskor ska kunna bidra till en bÀttre livskvalitet för obotligt sjuka cancerpatienter, har syftet i studien varit att fördjupa oss i patienters tankar och kÀnslor efter att ha drabbats av obotlig cancer. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturöversikt dÀr tidigare forskning analyserats och sedan sammanstÀllts till ett nytt resultat.

Syftet med examensarbetet Àr att visa hur barn tÀnker om begreppet hÀlsa och hur man kan anvÀnda tematiskt arbete för att utveckla deras tankar. I teorigenomgÄngen redogörs olika definitioner av hÀlsa, lÀroplanerna och hur barn tÀnker och lÀr. Metoden har varit intervjuer med hjÀlp av tankekartor och intervjufrÄgor. Nio elever i skolÄr 2 har intervjuats vid tvÄ tillfÀllen. Den första intervjun skedde före temaarbetets start och den andra intervjun skedde efterÄt.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare tÀnker nÀr de planerar miljön i klassrummet och vilka aspekter som Àr viktiga nÀr de utformar sina klassrum. Studien avser att ge smÄ verklighetsbilder av lÀrarnas tankar om klassrumsmiljön, inte till nÄgra generella slutsatser. Det Àr en kvalitativ studie som undersöker nÄgra lÀrares personliga tankar i Àmnet.Studiens material bestÄr av sex intervjuer genomförda med lÀrare i Ärskurs ett till tre. Dessa lÀrare har besvarat frÄgor om deras klassrum och beskrivit sina tankar kring klassrummets utformning.Resultatet visar att lÀrarna utformar sina klassrum utifrÄn elevernas behov, de fysiska ramarna och vilket undervisningssÀtt lÀrarens sjÀlv har och mÄlen med utformningen Àr att skapa trivsel och arbetsro. Hur klassrummen Àr utformade skiljer sig dÀrför Ät emellan de olika lÀrarnas rum..

?Tidig lÀs- och skrivlek? Pedagogers och förÀldrars tankar om lÀsning och skrivning i förskolan.

I vÄrt arbete har syftet varit att undersöka elevers tankar och förestÀllningar kring det naturvetenskapliga fenomenet dag och natt samt hur elevernas tankar och förstÀllningar pÄverkas genom medverkan vid ett inlÀrningstillfÀlle. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av tvÄ intervjutillfÀllen, före och efter en undervisningssekvens. De 15 elever undersökningen omfattat Àr mellan elva och tolv Är gamla. Eleverna gÄr pÄ tvÄ olika skolor, tre av dem lÀser efter grundsÀrskolans kursplan medan resterande tolv lÀser efter grundskolans kursplan. Svaren som framkommit vid intervjuerna har kategoriserats frÄn A-F.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur pedagogerna uttrycker sina tankar kring förutsÀttningarna för barn att lÀra sig flera sprÄk i förskolan och hur de kopplar dessa tankar till den praktiska verksamheten. Studien visar hur pedagoger praktiskt kan arbeta med sprÄk, dels vad som kan frÀmja barnens sprÄkutveckling. Vidare ger den en bild av hur forskningen ser pÄ flersprÄkighet i förskolan. Till grund för denna kvalitativa studie ligger en undersökning utförd med metoden Self report, dÀr pedagogerna fÄtt uttrycka sina tankar och erfarenheter kring anvÀndandet av frÀmmande sprÄk i förskolan. Studien genomfördes pÄ sju förskollÀrare.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad barn i Äldrarna 4 och 5 Är pÄ en förskola har för tankar om anvÀndning av vatten ur perspektivet hÄllbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hÄllbar utveckling som barn pÄ en förskola tar till sig dÄ vi tillsammans genomför övningar inom temat anvÀndning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgÄr jag frÄn de metoder som anvÀnds vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om anvÀndning av vatten utifrÄn de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga dimensionerna av hÄllbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hÄllbar utveckling..