I denna uppsats har jag valt att skriva om unga kvinnors tankar kring karriÀr, familjeliv och identitet. Dessa Àmnen Àr saker som jag tror att de flesta upplever eller har upplevt att det finns mÄnga tankar och frÄgor kring, och jag vill genom min studie ge dessa kvinnors bild av hur man fÄr livspusslet att gÄ ihop och hur tankar kring identitet, karriÀr och familjeliv kring detta kan se ut. Jag kommer att skriva om detta utifrÄn tvÄ synsÀtt, dels frÄn det individuella planet, dÀr jag utgÄr frÄn mina intervjuer och berÀttar om mina informanters tankar, dels ur ett bredare perspektiv dÀr jag sÀtter informanternas berÀttelser i ett större samanhang, men fokus pÄ unga mÀnniskors situation i Sverige..

Ett pedagogiskt material om trÀd i vÄr nÀrmiljö har tillverkats och testats i en barngrupp med 22 barn och tre pedagoger. Studiens syfte var att söka svar pÄ förskolebarns tankar om trÀd som fenomen, bÄde före och efter att materialet testats och om deras tankar eventuellt förÀndrades. Pedagogernas syn pÄ materialets anvÀndbarhet inom förskolan har varit en del i utvÀrderingen kring materialets anvÀndbarhet.  Intervjuer med bÄde barn och pedagoger har genomförts. För att ta del av deras olika tankar har studien haft en fenomenografisk ansats.

Vi utsÀtts dagligen för en mÀngd bilder dÄ vi lever i ett bildsamhÀlle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhÀlle prÀglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhÄlla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte Àr att öka förstÄelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrÄn vÄr problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys anvÀndas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur anvÀnder sig barn av kulturella verktyg för att förstÀrka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frÄgan: Vad tÀnker du pÄ nÀr du Àr arg? Rita och berÀtta!Resultatet av undersökningen tyder pÄ att det gÄr att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

MÀnniskor som drabbas av en livshotande somatisk sjukdom kan i sitt lidande ibland kÀnna sig nedstÀmda med existentiella tankar och funderingar kring liv och död. Existentiella frÄgor kan beskrivas som sjÀlsliga frÄgor om meningen med livet. Sjuksköterskan pÄ somatiska vÄrdavdelningar kan ibland kÀnna sig osÀker dÄ patienter uttrycker existentiella tankar och kÀnslor och risken Àr dÄ att sjuksköterskan förbiser patienters behov.Syftet Àr att utifrÄn begreppet lidande belysa patienters upplevelser av existentiella tankar och kÀnslor vid livshotande somatisk sjukdom. Metoden som anvÀndes var en litteraturbaserad studie dÀr kvalitativa artiklar analyserades med hjÀlp av Evans (2002) granskningsprocess samt Fribergs (2006) analysmodell.Resultatet har delats upp i fyra huvudteman; tankar kring livets mening, tankar kring livet och döden, kÀnsla av stöd som bidrar till lindring i lidandet och kÀnsla av brist pÄ stöd som bidrar till vÄrdlidande.Resultatet i detta examensarbete kan bidra till att sjuksköterskor dels fördjupar sin kunskap i att lindra lidande och dels fÄr en bÀttre insikt i hur viktigt det Àr att uppmÀrksamma patientens existentiella behov. Sjuksköterskan bör ta sig tid och sÀtta sig ner hos patienten, sÄ patienten fÄr en chans att fÄ uttrycka sina existentiella tankar och kÀnslor.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av barns tankar om rasten. I den kvalitativa studien har barn i Ärskurs tvÄ och tre intervjuats. Som metod har jag anvÀnt mig av en generell hermeneutiskt förhÄllningsÀtt. Litteraturstudierna visar att styrdokumenten ger en svag vÀgledning vad gÀller rastens innehÄll och organisation. Dessa visar ocksÄ att rasten har en stor pedagogisk utvecklingspotential som inte tas tillvara i skolan.

Vi utsÀtts dagligen för en mÀngd bilder dÄ vi lever i ett bildsamhÀlle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhÀlle prÀglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhÄlla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte Àr att öka förstÄelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrÄn vÄr problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys anvÀndas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur anvÀnder sig barn av kulturella verktyg för att förstÀrka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frÄgan: Vad tÀnker du pÄ nÀr du Àr arg? Rita och berÀtta! Resultatet av undersökningen tyder pÄ att det gÄr att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Hur mÀnniskor tÀnker om sig sjÀlva och andra pÄverkar dem och deras liv. Detta kan bli ett problem nÀr individen har negativa automatiska tankar, det vill sÀga en inre censor. GrÀnserna nÀr den inre censorn med sina automatiska tankeprocesser tar över blir för individen svÄra att upptÀcka eftersom den inre censorn upplevs som egna tankar. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka den inre censorns pÄverkan pÄ det egna agerandet och hur relationen mellan den inre censorn och sjÀlvkÀnsla, positiva och negativa tankar samt attribution. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter till 33 studenter vid LuleÄ tekniska universitet samt med intervjuer av 15 personer utanför universitetet.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ barns tankar om en process i naturen, vÀxternas fotosyntes. Vi intervjuade 37 elever frÄn Ärskurs 2 och 3 och stÀllde frÄgan vad ett trÀd behöver för att vÀxa. Elevernas tankar sammanstÀlldes och kategoriserades efter tillvÀxtfaktorer. Dessa fördelades pÄ 5 grupper frÄn det minsta till det mest avancerade tÀnkandet samt efter tillvÀxtfaktorer. Resultatet visade pÄ en ringa förförstÄelse om trÀdets tillvÀxtfaktorer.

MÄnga problem i skolan har sin grund i kamratrelationer. Som lÀrare stÀlls man inför barnen och deras uppfattningar om tillvaron. Man vet vÀldigt lite om barnens tankar kring kompisskap men mÄste trots allt i rollen som lÀrare handskas med ovanstÄende problem. DÀrför vill vi genom att stÀlla frÄgan ?Vad gör en kompis till en kompis?? synliggöra barnens tankar om kriterierna vid val av kompis.Att fÄ reda pÄ barnens tankar vid kamratval gör en sjÀlv bÀttre rustad för att kunna hjÀlpa elever att lyfta fram sÄdana egenskaper som frÀmjar goda kamratrelationer.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att studera hur sjuksköterskan inom intensivvÄrd anvÀnder NuDesc(The Nursing Delirium Screening Scale) och om de anser sig ha tillrÀcklig kunskap för attbedöma delirium med hjÀlp av NuDesc.Studien Àr en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med datainsamling via en enkÀt som konstrueratsspeciellt för denna studie. EnkÀten besvarades av 15 intensivvÄrdssjuksköterskor pÄ ettuniversitetssjukhus i Mellansverige.Resultatet visade att bedöma delirium pÄ en intensivvÄrdsavdelning uppfattas avrespondenterna som ganska svÄrt Àven om de tycker sig ha tillrÀckligt med kompetens attanvÀnda bedömningsinstrument NuDesc. Den psykomotoriska förlÄngsamningen tillsammansmed hallucinationer/ illusioner uppfattas av sjuksköterskorna som svÄrast att bedöma..

Denna studie har undersökt möjligheten att anvÀnda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén Àr att medelst skulpturer av surrealistisk karaktÀr lÄta barnen röra sig i grÀnslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som frÀmjar barns fria tÀnkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i Äldern 9-10 Är. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förvÀntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sÄdan förvÀntad effekt.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och det finns intentioner till integration i samhÀllet och dess olika instanser. Skolan Àr en instans dÀr barn, ungdomar och vuxna med olika bakgrund möts. Studenter med svensk bakgrund och studenter med utlÀndsk bakgrund agerar inom skolan och det sker en kategorisering av studenterna i kategorierna svenskar och invandrare. Syftet med studien Àr att lyfta fram och tolka gymnasiestudenters tankar kring begreppen svenskar, invandrare och integration. Ett delsyfte Àr att genomföra en prövning av flödesskrivning som metod.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

Denna uppsats utforskar ett par lÀrares och beslutsfattares tankar kring lÀsförstÄelse samt tankar kring ett specifikt lÀsförstÄelsetest DLS, men Àven tankar kring befrÀmjande arbete med lÀsförstÄelsekompetens i en specifik kommun. Undersökningen genomfördes 2008- 2009 i tre forskningsfaser 1) enskild intervju 2) enkÀtstudie och 3) gruppintervju. Jag har anvÀnt mig av metodtriangulering. Undersökningen visar generellt sett att de flesta 6-9 lÀrarna i svenska upplever DLS som ett bra mÀtredskap och att resultaten frÄn DLS överensstÀmmer med deras uppfattning om elevernas lÀsförstÄelse. Majoriteten av lÀrarna upplever att lÀsförstÄelsekompetensen sjunker och att de delvis arbetar mer med lÀsning efter de senaste Ärens DLS resultat.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att synliggöra musiksamlingen i förskolan samt lyfta fram barns tankar om musik. VÄra fyra frÄgor Àr: Vilka tankar har barn i Äldrarna 4-5 kring musiksamling i förskolan? Har de musiksamlingar pÄ förskolan RegnbÄgen och vad gör de dÄ? Vad tÀnker barn i förskolan nÀr de hör ordet musik? Vilken/vilka kÀnslor har barn för musik i förskolan, stÀmmer deras kroppsuttryck med vad de sÀger om musik? VÄrt arbete bygger pÄ en kvalitativ undersökning dÀr vi har gjort intervjuer med 23 barn frÄn samma avdelning pÄ en förskola. Vi har Àven observerat en av förskolans traditionella musiksamlingar samt att vi sjÀlva har planerat och genomfört fem samlingar. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att barn Àr positiva till musiksamlingen.