Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa hur brukare som har kontakt med socialtjÀnsten pÄ grund av missbruksproblematik upplever och beskriver sitt inflytande över den egna behandlingen. Studien utgÄr frÄn den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats - sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med brukare som har kontakt med socialtjÀnsten pÄ grund av missbruksproblematik. Resultatet tolkades utifrÄn den nyinstitutionella teorin och visade att brukarna upplever att de har inflytande i sin kontakt med socialtjÀnsten, men pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning varierar och pÄverkas till stor del av vilken socialsekreterare brukaren trÀffar. NÀr vÄrd enligt LVM ligger nÀra till hands upplever brukarna att kommunikation och information brister frÄn socialsekreterarens sida. Samtliga brukare framhÄller att kommunikation och delaktighet underlÀttar behandlingsarbetet och ökar den egna motivationen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka och fÄ kunskap om förskollÀrarnas tankar kring pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan. VÄr första frÄgestÀllning utgick frÄn förskollÀrarnas Äsikter om vad pedagogisk dokumentation hade för betydelse i verksamheten. Den andra och tredje frÄgestÀllningen inriktade sig pÄ hur förskollÀrarna tolkade begreppet reflektion samt vad de ansÄg att den hade för betydelse i förskolan. Den sista frÄgestÀllningen fokuserades pÄ vilka erfarenheter förskollÀrarna hade av just reflektion i förskolan. Vi genomförde tio kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner.

ABSTRACTSyftet med denna rapport var att undersöka elevers tankar kring datorn som ett redskap i textskapande och kommunikation i skolan, utifrÄn ett samhÀllsperspektiv. Med vilket menas att dagens samhÀlle har ett annat behov Àn gÄrdagens vilket stÀller nya krav pÄ skolan att förbereda eleverna för det samhÀllet. Rapporten har undersökt hur elever tÀnker kring skriftsprÄkandet med datorn som verktyg och hur de skulle vilja att skriftsprÄkandet i skolan kommer gÄ till i framtiden. Rapporten bygger pÄ en litteraturstudie följd av kvalitativa intervjuer med elever i Är tre. Resultatet visade att flertalet av eleverna var positivt instÀllda till att anvÀnda datorer i sitt skriftsprÄkande.

Hur kan man göra för att ge mÀnniskor en möjlighet att fÄ bÀttre psykisk hÀlsa?Detta Àr huvudmotivet till denna uppsats.Den bakgrund som mÄlas upp Àr den psykiska ohÀlsan i Sverige i dag med en mÀngd mÀnniskor som i arbetet blir utmattade och deprimerade utan att de fÄr varaktig hjÀlp att vare sig förÀndra sina arbetsförhÄllanden eller sin livssituation.I uppsatsen frÄgas om mÀnniskor blint arbetar över sina förutsÀttningar dÀrför att de saknar insikt om att det de gör Àr ohÀlsosamt. Eller gör de det kanske av ett inre tvÄng som stÀndigt piskar dem till att anstrÀnga sig yttrligare en bit fast de egentligen kÀnner att de inte orkar med?För att komma fram till ett förslag för förÀndring beskrivs tvÄ olika metoder. Dels psykoanalytikern C G Jungs metod att medvetandegöra och acceptera den del av psyket han kallar Skuggan och dels den amerikanska konsulten Debbie Fords metod att förÀndra de negativa budskap (tankar) hon menar har sitt ursprung i samma Skugga.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger i förskolan bemöter och arbetar med barns tankar och frÄgor om fortplantning. Genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger, verksamma pÄ tre olika förskolor, undersökte jag hur de arbetar med frÄgor som berör fortplantning. Studien tar upp möjligheter och hinder som pedagoger stöter pÄ i detta arbete, samt likheter och skillnader i pedagogers förhÄllningssÀtt till Àmnet. Resultatet visar att det finns flera olika aspekter och synsÀtt nÀr det gÀller lÀrande om fortplantning. Barnens frÄgor och funderingar stÄr i fokus och Àr avgörande för hur pedagogerna arbetar inom omrÄdet.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare, alla med lÄng erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. FörskollÀrarna arbetade Àven i stora barngrupper dÀr det fanns barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollÀrarna ansÄg att stora barngrupper pÄverkade barn i behov av sÀrskilt stöd. De intervjuade förskollÀrarna uttryckte svÄrigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrÄn barnets förutsÀttningar i stora barngrupper.

Syftet med denna studie Àr att försöka förstÄ barnens tankar och idéer nÀr de fÄr prova pÄ mindfulness. Ytterligare ett syfte Àr att undersöka hur mindfulness kan motverka negativ stress och hur mindfulness kan anvÀndas i förskolans vardag. Inom buddismen har mindfulness funnits i över 2500 Är och Àr alltsÄ en gammal filosofi. Under fyra veckor har jag undersökt olika avslappningsmetoder tillsammans med en liten barngrupp pÄ en förskola. HÀr har jag tillsammans med fem barn, i Äldrarna tre till fem Är, undersökt mindfulness.

FamiljehemsvÄrden Àr i fokus, forskning avseende de familjehemsplacerade barnen visar att de har större svÄrigheter Àn andra elever att klara av skolgÄngen med godkÀnda betyg i Ärskurs nio och slutförd gymnasieutbildning. Syftet med denna studie var att undersöka familjehemsförÀldrars tankar kring skolgÄngen för familjehemsplacerade barn.Fyra familjehemsförÀldrar utvaldes genom strategiskt urval. DÀrefter genomfördes en semistrukturerad intervju med var och en. Resultatet visar att de intervjuade familjehemsförÀldrarna har goda insikter om skolans avgörande betydelse för barnets framtid. Alla fyra intervjuade familjehemsförÀldrar tar sin roll pÄ stort allvar, samtliga anser att de har ett stort ansvar i att barnet nÄr kunskapsmÄlen och slutför en gymnasieutbildning.

Abstrakt VÄr kropp Àr nÄgot vi bÀr med oss hela livet och vÄr kroppsuppfattning pÄverkas till stor del av vÄra tankar och kÀnslor om kroppen. Dessa tankar och kÀnslor pÄverkas i sin tur av vÄra upplevelser och den miljö vi vistas i. Syftet var att göra en jÀmförande studie pÄ manliga studenter vid Sjukgymnastprogrammet respektive Maskinteknik vid LTU om deras kroppsuppfattning, betrÀffande utseende och form. Studien gjordes i form av enkÀtstudie, 43 sjukgymnaststudenter (SG) och 48 maskinteknikstudenter (MT) deltog. Resultatet visade att det finns likheter mellan grupperna: en ökad muskelmassa och minskad mÀngd kroppsfett var önskvÀrt av försökspersoner i bÄda grupper.

Svenska institutet Àr en statlig myndighet vars uppdrag Àr att sprida en positiv och aktuell bild av Sverige. Detta har enligt dem sjÀlva blivit allt viktigare i och med globaliseringen. DÄ vÀrlden allt mer homogeniseras blir det viktigare för en nation att vara konkurrenskraftig och visa sin sÀrart för att locka hit handelspartners, investerare, studenter, turister samt arbetskraft.Den hÀr uppsatsen diskuterar Svenska institutets arbete med bilden av Sverige och de tankar och strategier som ligger bakom det informationsmaterial de producerar. Med hjÀlp av bildanalys undersöks filmen Open Skies Open Minds och broschyren Sweden & Swedes som bÄda ska illustrera det samtida Sverige. Vi har Àven analyserat intervjuer med projektledaren för filmen Cecilia Sundstrand, producenten för bÄde filmen och broschyren Claes Britton samt Svenska institutets generaldirektör Olle WÀstberg.

Uppsatsen handlar om unga tjejers konsumtionsvanor. Undersökningen har utförts pÄ en gymnasieskola i Halmstad dÀr vi utfört en kvantitativ studie pÄ tjejer som gÄr första Äret pÄ gymnasiet. För att fÄ en övergripande generell bild av deras konsumtionsvanor, framförallt shopping valde vi att rikta vÄr enkÀt mot fyra olika huvudteman som vi tror kan ha ett samband; tjejernas ekonomiska situation, mÀngden konsumtion, vilken roll konsumtionssamhÀllets riktade reklam har pÄ dem samt om tillgÀnglighet till centrum kan pÄverka deras konsumtionsvanor. Syftet med vÄr uppsats var att belysa och diskutera samt fÄ en ökad kunskap och förstÄelse för hur den rÄdande konsumtionen och dagens massiva reklampÄdrag kan pÄverka unga tjejer.Viktiga verktyg för vÄr tolkning och analys har framförallt Baumans teorier om vÄrt konsumtionssamhÀlle samt bland annat Erving Goffmans tankar kring roller och intrycksstyrning bidragit med.Delar av vÄr enkÀtundersökning visas i form av tabeller och sammanstÀllningar i resultatavsnittet. I vÄr presentation har vi jÀmfört olika resultat.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers syn pÄ innemiljöns betydelse i förskoleklassen och Àven deras sÀtt att utforma den. Eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut sÄ ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras pÄ en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin Àr utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer sÄ har jag genomfört en kvalitativ studie för att fÄ ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollÀrare pÄ fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lÄng erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke dÀr de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

PÄ förskolan vistas barn mycket utomhus, vilket gör att utegÄrden blir en betydelsefull faktor för barns lÀrande och utveckling. Det Àr dÀrför viktigt att miljön pÄ förskolegÄrden Àr stimulerande för barnen. Studien handlar om vilka tankar kring barns lÀrande och utveckling som ligger bakom förskolegÄrdens utformning och anvÀndning. Samt hur en förskolas utegÄrd anvÀnds av barn och pedagoger. I tidigare forskning tas Àmnen upp som utomhuspedagogik ur ett historiskt perspektiv, utemiljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt förskolans utemiljö och dess pÄverkan pÄ barn.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att genom barnsamtal samt observationer, studera vilka rÀknestrategier barn i Är ett anvÀnder sig av i mötet med fenomenet addition. Det Àr dock inte endast fenomenet addition som Àr det intressanta, utan Àven vÀgen fram till en bÀttre förstÄelse för barnens tankar, detta för att vi ska vara bÀttre rustade i vÄr framtida undervisning. DÄ alla ser vÀrlden pÄ skilda sÀtt, kommer barnen till skolan med olika förförstÄelse. Av den anledningen Àr det viktigt att pedagogen besitter verktyg, vilka kan hjÀlpa det enskilda barnet att utveckla sina kunskaper pÄ bÀsta sÀtt. FrÄgestÀllningen vi avsett att undersöka Àr: vilka rÀknestrategier anvÀnder sig elever i Är ett av i mötet med additionsuppgifter inom talomrÄdet 1- 10? En viktig slutsats vi kom fram till under vÄrt arbete Àr att eleverna anvÀnder sig av olika rÀknestrategier samt att de har olika förkunskaper.