Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur och varför lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet anvÀnder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte anvÀnder musik. Syftet Àr Àven att undersöka om gymnasielÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa blir pÄverkade av nÄgra yttre faktorer som kan resultera i att de anvÀnder musiken i sin undervisning. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet. Resultatet visar att lÀrarnas tankar och idéer kring anvÀndandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stÀmmer bra överens med tidigare forskning som visar mÄnga fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar Àven att de yttre faktorer som pÄverkar lÀrarna mest, nÀr det gÀller hur det anvÀnder sig utav musik i deras undervisning, Àr eleverna och deras musikintresse.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Den utgÄngspunkt vi har valt till vÄrt arbete Àr ?skolledares tankar och motiveringar till den sÀrskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man pÄ inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap frÄn elever i SUG? Hur ser man pÄ det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för Àmnet Àr den variation av SUG som vi mött i vÄr utbildning och under vÄr verksamhetsförlagda tid.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Man har mÄnga tankar inför aspirantperioden, och oroande frÄgor dyker upp. Det Àr mÄnga som kÀnner oro inför detta. Emelie Lagervall, ombudsman för studerandefrÄgor pÄ Polisförbundet, har diskuterat aktuella aspirantfrÄgor i Polistidningen. Hennes tankar stÀmmer överens med vÄra. Vi undrar t.ex.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund presenterar vi vÄr teoretiska utgÄngspunkt som utgörs av den utvecklingsekologiska teorin, förskolans fysiska miljö ur ett historiskt perspektiv och framvÀxt fram till Lpfö98, pedagogiska inriktningar samt aktuell forskning inom högskolan.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka förskolor som förÀndrat sin fysiska miljö efter medvetna pedagogiska tankar och visioner. Vi har för avsikt att fÄ kunskap om pedagogers uppfattning kring den fysiska miljön samt beskriva olika miljöers utformning.METOD: Studien omfattar nio kvalitativa self-report, tre intervjuer med pedagoger och rektorer, samt observationer av den fysiska miljön pÄ tre förskolor. Datainsamlingen har bearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat att pedagogerna framför allt Àr inspirerade av Reggio Emilia filosofin, men Àven att de Àr pÄverkade av andra pedagogiska influenser. Den fysiska miljön har utformats för att frÀmja barns samspel och lust att utforska, genom en öppen och genomskinlig atmosfÀr, ett överskÄdligt material och en inredning i barnens nivÄ. Pedagogernas visioner för framtiden handlar om hÄllbar utveckling, Ätervinningsmaterial, dokumentation och utomhusmiljön..

Syftet med denna studie var att undersöka mödrars upplevelser av hur överföring mellan mor och dotter kan se ut gÀllande kroppsuppfattning och utseende, samt hur överföringen kunde pÄverkas genom medvetna val i mödrars eget förhÄllningssÀtt till sina kroppar. Tidigare forskningsresultat visade att moderns förhÄllningssÀtt till den egna kroppen i relation till kost och motion pÄverkade döttrarnas Àtbeteende. De teoretiska utgÄngspunkterna var Bowlbys teorier kring anknytning, Meads den generaliserade och signifikante andre, Bourdieus begrepp hexis samt Chodorows teorier om modersfunktionen. Fem intervjuer med mödrar, i Äldern 35-45 Är genomfördes. Samtliga intervjuer spelades in för att senare transkriberas.

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien Àr att visa förskollÀrares upplevelser av förhÄllandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns sprÄkutveckling. FrÄgestÀllningarna som arbetet bygger pÄ Àr: Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer pÄ förskolan? Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av verbal kommunikation i samlingssituationer pÄ förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollÀrare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för Àmnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgÄngspunkt frÄn Maurice Merleau-Ponty utifrÄn fenomenologin.

Shopping har genom tiderna alltid varit en kvinnlig syssla. Det var shoppingen som fick hemmafrun ut ur hemmet. Men tiderna förÀndras och i dag anvÀnds shopping som en social aktivitet mÀnniskor emellan. Dagens utbuds och informationsöverskott har lett till större förvirring bland konsumenterna. Ingen behöver sjÀlv lÀngre söka upp informationen, den kommer till dig.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka och problematisera homosexuella mĂ€ns upplevelser, erfarenheter och tankar kring deras ?komma ut?-process i förhĂ„llande till familjen. Studien undersöker vad mĂ€nnen upplever pĂ„verkade dem inför att ?komma ut? för sin familj och hur dessa faktorer pĂ„verkade mĂ€nnen. Även hur de förestĂ€llde sig att deras sexuella lĂ€ggning skulle kunna pĂ„verka familjen och relationer inom den, samt vilken roll och betydelse mĂ€nnen upplever att familjen har/hade i deras ?komma ut?-process.

De större hjÀlporganisationerna organiserade sina hjÀlpinsatser pÄ liknande sÀtt under tsunamikatastrofen. Oftast kom en appell frÄn nÄgon systerorganisation. DÀrefter gjordes en sammanstÀllning av hjÀlpbehovet, innan man skickade det som behövdes till omrÄdet, vare sig det var material eller kunnig personal. Det var sedan systerorganisationen som styrde arbetet pÄ plats eftersom de kÀnner bÀst till sitt lands samhÀllsstruktur. Risken för kulturkrockar minskade genom att de utlÀndska bistÄndarbetarna kunde vÀnda sig till sin systerorganisation för rÄd och stöd i frÄgor rörande den kultur de befann sig i.Medias roll under och efter katastrofen har varit bÄde informativ och granskande, men den kunde ocksÄ vara spekulativ och osaklig.

Privata sÀkerhetsföretag verkar i dag i stor utstrÀckning etablerat sig som en del i eller parallellt med den vÀstliga militÀra styrkestrukturen, framför allt i USA. Uppgifterna som de privata sÀkerhetsföretagen löser Àr till huvudsak uppgifter som traditionellt tidigare lösts av militÀra förband.Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och kartlÀgga debatten om privata sÀkerhetsföretag i USA. Min frÄgestÀllning Àr om instÀllningen till den privata aktören inom den militÀra styrkestrukturen förÀndrad och vad Àr det som debatteras rörande den pÄgÄende och ökande privatiseringen av den militÀra styrkestrukturen?För att ta mig an uppgiften pÄ ett vetenskapligt sÀtt har jag valt att anvÀnda kvalitativ innehÄllsanalys. Jag har dÀrför valt att utgÄ frÄn Lennart J.

I Sverige drabbades 1999 över 45.000 mÀnniskor av cancer. MÄnga av de insjuknade hade barn och ungdomar i skolÄldern. Barn och ungdomar Àr de som fÄr leva lÀngst med sina trauman och eventuell förlust av förÀlder. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ kÀnnedom om och belysa barns upplevelser av att ha en förÀlder med cancersjukdom; deras tankar om förÀlderns cancer, hur de pÄverkas av förÀlderns cancersjukdom samt vad hÀlso- och sjukvÄrdspersonal kan göra för att hjÀlpa dem hantera situationen pÄ bÀsta sÀtt. En analys av tio artiklar genomfördes.

Syftet med denna undersökning har varit att belysa och ta del av respondenternas tankar kring arrangerade Àktenskap. Metoden inkluderar en kvalitativ studie, dÀr det valts att utgÄ ifrÄn en hermeneutisk ansats. Undersökningen innefattas i form av intervjuer med fyra unga tjejer med muslimsk bakgrund, som inte Àr ?svenskfödda?. Respondenterna fick svara pÄ ett antal frÄgor kring deras tankar om arrangerade Àktenskap, dÀr intervjumanualen har delats in i olika kategorier.