NÀr det gÀller utövandet av vÄld Àr gruppen mÀn kraftigt överrepresenterade. MÀns utövande av vÄld Àr ett samhÀllsproblem som i allra högsta grad Àr relevant för socialt arbete. Uppsatsens syfte var att fÄ en ökad kunskap om relationen mellan manlighet och vÄld samt mÀns tankar om manlighet och vÄld. Förutom en genomgÄng av tidigare forskning genomfördes kvalitativa intervjuer med fem mÀn om deras tankar kring manlighet och vÄld. Ett strategiskt urval anvÀndes i syfte att fÄ fram informanter som uppvisade stor variationsbredd.

Syftet med vÄr studie har varit att fÄ klarhet i vilka tankar och Äsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 Är utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utstrÀckning individernas familj, vÀnner samt massmedia ligger till grund för deras Äsikter och vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om sÄ skulle bli aktuellt. De frÄgestÀllningar vi valt att undersöka i vÄr studie Àr vad unga vuxna har för tankar och Äsikter om arbetsförmedlingen, vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök samt vad som pÄverkat dem i sitt stÀllningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus pÄ familj, vÀnner och massmedia. De teoretiska begrepp vi anvÀnt oss av Àr socialisation, sociala roller, identitet, i vÄr teoridel kommer vi Àven att belysa massmedias pÄverkan pÄ individen. VÄra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur mÀnniskan pÄverkas av yttre faktorer som familj, vÀnner och massmedia. Den ger ocksÄ förklaring pÄ hur samhÀllet tillskriver olika yrkesbenÀmningar egenskaper som mÄnga sedan tar till sig och lÄter sig pÄverkas av.

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa tillho?r samha?llets mest sa?rbara grupper och lo?per ho?g risk att utveckla mental oha?lsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna a?r underrepresenterade inom den psykiatriska va?rden och det ra?der ett missfo?rha?llande mellan behovet av och tillga?ngen till va?rd fo?r dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att underso?ka upplevelsen av den mentala oha?lsan och hinder fo?r va?rd hos immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa ur ett transkulturellt omva?rdnadsperspektiv.

Jag och tre studenter har tillverkat ett material som utgörs av en flanosaga som Àr tÀnkt att anvÀndas som grund för samtal kring teknik och genus. Detta Àr en undersökning som syftar till att ta reda pÄ vad ett antal pedagoger, verksamma inom förskola och förskoleklass, har för tankar och Äsikter kring det material vi tillverkat. Fem pedagoger har intervjuats och förutom tankar kring materialet har de Àven fÄtt berÀtta om deras verksamheter ? ur tekniksynpunkt och genussynpunkt samt hur de ser pÄ teknik och genus i allmÀnhet. Pedagogernas resonemang kring teknik och genus ser ungefÀr lika ut med nÄgot undantag.

Finns det böcker bara för flickor och bara för pojkar? Den frÄgan har stÀllts till en barngrupp för att deras Äsikter ska synliggöras i en debatt om könsroller som bara förs av vuxna. Genom samtal har barnen fÄtt berÀtta sina tankar om skönlitteratur relaterat till pojkar och flickor. Gruppen har varit enig i sin Äsikt om att det inte finns pojk- respektive flickböcker. De menar att var och en sjÀlv bestÀmmer vad den vill lÀsa om.

Syftet med studien var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sin första tid i yrket utifrÄn kÀnslor, tankar, stöd och bemötande. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter som arbetat pÄ GÀvle sjukhus mellan 6-18 mÄnader. Resultatet redovisades utifrÄn studiens frÄgestÀllningar och visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde mÄnga olika kÀnslor och tankar inför sin nya yrkesroll. KÀnslor sÄsom rÀdsla, nervositet och förvÀntan var nÄgra exempel. Stödet och bemötandet frÄn andra sjuksköterskor och nÀrmaste chef var övervÀgande bra, medan bemötandet frÄn under-sköterskor och lÀkare upplevdes som mindre bra.

Barnmisshandel Àr ett globalt folkhÀlsoproblem som existerar vÀrlden över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhÀllsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning bÄde nationellt och internationellt i Àmnet. Det har dock gjorts fÄ kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, kÀnslor och attityder kring barnmisshandel.Datamaterialet var frÄn den nationella kartlÀggningen som genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel Är 2000. Man genomförde en enkÀtundersökning om uppvÀxtförhÄllanden som sÀndes ut till 2 500 slumpmÀssigt utvalda tjugoÄringar i Sverige.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka utvecklingsmaterial som anvÀnds pÄ förskolorna i en mindre kommun i Sverige och om anvÀndandet av dem kan leda till att enskilda barn bedöms. Ett annat syfte var att ta del av förskollÀrares tankar kring begreppet bedömning dÄ vi sjÀlva ville ha en ökad förstÄelse för detta begrepp. Vi valde att anta en hermeneutisk ansats och arbetade pÄ ett kvalitativt arbetssÀtt. För att samla in resultat till vÄr studie genomfördes intervjuer. Intervjuerna skedde med utbildade förskollÀrare.

VÄrt syfte med den hÀr undersökningen var att undersöka pÄ vilket sÀtt pedagoger fördelar talutrymmet i klassrummet utifrÄn ett genusperspektiv. Vi ville ta reda pÄ om flickor och pojkar fick lika stort talutrymme i klassrummet och samtidigt höra pedagogers egen syn pÄ genus och deras tankar kring de specifika klassrumssituationer som vi valde att observera. Vi valde att börja vÄr undersökning med öppna observationer i de utvalda pedagogernas klassrum för att fÄ ett verklighetsanknutet underlag inför de intervjuer som vi sedan skulle genomföra med respektive pedagog. Vi ville ta reda pÄ om deras tankar stÀmde överens med deras handlande i den konkreta undervisningssituation som vi observerade. Den hÀr undersökningens resultat samt vÄr slutsats Àr att det förekommer skillnader i talutrymmet mellan könen.

Abstract Jonasson, M & Swane, J (2010). Pedagogers perspektiv pÄ den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. VÄrt examensarbete handlar om pedagogers tankar kring den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer av Ätta pedagoger vilka arbetar pÄ en och samma förskola pÄ en mindre ort i södra Sverige.

Abstract Blomqvist, C & Skaneborn, C (2009). Naturvetenskap och undersökande arbetssÀtt i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. VÄrt arbete handlar om hur ett undersökande arbetssÀtt kan ta sig uttryck i en förskoleverksamhet, i synnerhet nÀr det gÀller de allra yngsta barnen, samt hur pedagogerna kopplar detta till naturvetenskapliga fenomen i ett brett perspektiv. Arbetet handlar Àven om hur pedagogerna pÄ förskolan förhÄller sig till barns upptÀckarlust, hur de tar tillvara pÄ det i verksamheten samt vilka tankar de har kring ett undersökande arbetssÀtt. VÄr forskningsteoretiska utgÄngspunkt Àr frÀmst det sociokulturella perspektivet i ett undersökande arbetssÀtt, samt det pedagogiska förhÄllningssÀttet i ett naturvetenskapligt utforskande.

Under de senaste Ären har tillsatser i skolmÄltiden debatterats vÀldigt mycket, dÄ mÄnga har synpunkter angÄende livsmedelsval, mÄltidsmiljö, nÀringsinnehÄll och tillagningsmetoder. Det Àr kostcheferna som ofta fÄr stÄ till svars nÀr förÀldrar och media har Äsikter om maten som serveras i skolan. Livsmedelsverkets Bra mat i skolan Àr riktlinjer och normer för hur den svenska skolmÄltiden kan se ut. De tillsatser som Àr bedömda av Efsa och godkÀnda av EU, Àr mÀrkta pÄ livsmedelsprodukten med ett E- nummer.Syftet med denna studie var att undersöka vad tio kostchefer i skolmÄltider runt om i Sveriges kommuner har för uppfattningar och tankar om livsmedelstillsatser, samt om det förekommer ett aktivt arbete kring livsmedelstillsatser i dessa kommuner.Studien utfördes genom en kvalitativ intervjumetod för att fÄ fram personliga erfarenheter och tankar hos kostcheferna. Intervjuerna gjordes per telefon och frÄgorna stÀlldes efter ett förskrivet frÄgeformulÀr och det fanns möjlighet att Àven stÀlla följdfrÄgor.I resultatet presenteras det att flera kostchefer Àr överens om att mÄnga tillsatser Àr onödiga, men vissa mÄste finnas.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva hur en skola har tagit fram en egen formulerad sprÄkpolicy och hur skolan arbetar med policyn i praktiken. Studien bestÄr av tre huvudsakliga delar. Den första delen beskriver hur sprÄkpolicyn har skapats, den andra vilka tankar lÀrarna har kring policyn och den tredje visar hur policyn kommer till uttryck i undervisningen. Data har samlats in med hjÀlp av intervjuer, observationer och dokumentanalys. Resultatet visar pÄ att sprÄkpolicyn har skapats av lÀrarkollegiet genom gemensamma diskussioner och gruppvis framtagna förslag pÄ formuleringar av policyn.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka gymnasieelevers individuella lÀsvanor sÄvÀl som deras generella tankar och förestÀllningar kring lÀsning och dÄ Àven vad som motiverar deras lÀsning. Vidare Àr syftet att undersöka hur gymnasielÀrares undervisningsmetoder och arbete för att frÀmja elevers lÀsning. De metoder som har tillÀmpats i denna uppsats Àr tvÄ kvalitativa lÀrarintervjuer, en gemensam kvalitativ intervju med fem gymnasieelever samt en enkÀtundersökning med 27 elever.Resultatet pÄvisar ett lÀsintresse hos eleverna, men att detta intresse krÀver mer tid Àn vad eleverna har till förfogande. Eleverna i undersökningen menar att skolarbete samt sociala aktiviteter prioriteras före lÀsning. LÀsning Àr istÀllet nÄgot som sker under ledighet, sÄsom sommarlov.

Syftet med denna studie Àr att analysera och söka förstÄelse för hur genus framtrÀder i bilderboken i bÄde text och bild. VÄrt syfte Àr Àven att föra en diskussion med pedagoger om deras yttranden och tankar kring genus i bilderboken. VÄra frÄgestÀllningar i studien blir dÀrför: Hur framtrÀder genus i bilderboken? Vilka tankar uttrycker pedagoger i förskolan om genus och genus i bilderboken? Hur yttrar sig pedagoger i förskolan om bilderboken i förhÄllande till det formulerade uppdraget om genus i Lpfö 98? UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att analysera sex bilderböcker i bÄde text och bild, samt intervjuat fyra verksamma förskollÀrare som arbetar pÄ en förskola i Malmö. Tidigare forskning som vi har anvÀnt oss av dÄ vi har fördjupat oss i vÄrt problemomrÄde Àr genus, genus i bilderboken och genus i förskolan.