Denna narrativa studie syftar till att genom förskollÀrares berÀttelser fÄ en förstÄelse för hur förskollÀrarekan bemöta barn i sorg pÄ förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:· Vad berÀttar förskollÀrarna att det finns för olika reaktioner pÄ sorg bland barn i förskolan?· Hur berÀttar förskollÀrarna att barn kan hantera sorg i förskolan?Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare har vi av dessa i resultatet sammanstÀllt narrativaberÀttelser. En del förskollÀrare har delat med sig av starka berÀttelser kring barn i sorg ochandra har delat med sig av sina tankar kring barn i sorg. Eftersom vi utgÄtt frÄn en narrativ teori Àralla berÀttelserna av lika vÀrde och ingen berÀttelse belyses mer Àn nÄgon annan.

Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden pÄ ett eller annat sÀtt. FörstÄelsen och hjÀlparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vÀnta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion pÄ döden nÀr de förlorar en nÀrstÄende, hur de bearbetar sorgen och vad de tror hÀnder efter döden. OmrÄdet belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig pÄ publicerade brev. Resultatet bygger pÄ en bok med publicerade brev och brev frÄn Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms lÀn, dÀr barn sjÀlva berÀttar hur de reagerade och bearbetade sorgen och Àven vad de har för tankar om livet efter döden.

Arbetet handlar om hur musik kan pa?verka ma?nniskans ka?nslor och fantasier och hur man kan skapa musik fo?r att va?cka en specifik ka?nsla hos lyssnaren.Syftet med arbetet a?r att fo?rso?ka fo?rsta? varfo?r man blir pa?verkad pa? ett visst sa?tt av olika sorters musik och framfo?r allt om det ga?r att fo?rmedla specifika ka?nslor till den generella lyssnaren.Arbetet besta?r dels av sja?lva uppsatsen, men a?ven skapandet av sju olika musikstycken som 128 fo?rso?kspersoner har fa?tt lyssna pa?. Styckena a?r fra?n olika genrer: drama, komedi, ka?rlek, skra?ck, action, fantasy samt slutligen a?ventyr. Personerna har fa?tt lyssna pa? musiken fo?r att sedan fo?rso?ka hitta ra?tt genre.

Syftet med studien var att undersöka lÀrares erfarenheter och tankar om utomhuspedagogik, samt hur utomhuspedagogik pÄverkar elevers lÀrande och hÀlsa.Studien har en fenomenologisk infallsvinkel och metoden Àr kvalitativ. 14 stycken semistrukturerade intervjuer har utförts med lÀrare i Ärskurs F-3 pÄ sex olika skolor.Resultatet visar att flera av lÀrarna anser att elever lÀr sig pÄ olika sÀtt, samt lÀr med hela kroppen och alla sinnen. Görandets betydelse lyfts fram. NÀstan alla lÀrare har stor erfarenhet av utomhuspedagogik och de som arbetar med det idag har flera olika belÀgg till varför. Det belÀgget som flest lÀrare anvÀnder Àr att eleverna fÄr anvÀnda hela kroppen och alla sinnen i lÀrandet, de fÄr göra.

 Den hÀr uppsatsen handlar om tankar, Äsikter och erfarenheter av det nationella minoritetssprÄket jiddisch och den bygger pÄ intervjuer med fyra personer i olika Äldrar som bor pÄ olika platser i Sverige. Deltagarna Àr tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor, en Àldre och en yngre av varje kön. Alla fyra har nÄgon form av koppling till jiddisch.Resultatet av studien analyseras mot bakgrund av tvÄ teoretiska modeller för att utvÀrdera hotade sprÄk. Det Àr dels Fishmans GIDS-skala, dels de förutsÀttningar för att sprÄk anvÀnds som presenteras av Grin. Det som framkommer i resultatet Àr att de Àldre intervjupersonerna kan prata jiddisch men lÀser och skriver vÀldigt begrÀnsat.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan fostermödrars mentala representationer av anknytning i sitt förhÄllande till sina förÀldrar under barndomen och deras mentala representationer av sitt förhÄllande som omvÄrdare till sitt fosterbarn. Data samlades via tvÄ strukturerade intervjuer, Adult Attachment Interview (AAI: George, Kaplan & Main, 1985) och Caregiving and Attachment Interview (CAI: Bengtsson & Psouni, 2007). Hypotesen var att det skulle finnas ett samband mellan hur fostermödrar upplevde sitt förhÄllande med sina egna förÀldrar, och hur de representerar sitt förhÄllande till sina fosterbarn. Resultaten visade en överensstÀmmelse mellan hur fostermödrars nuvarande tankar och kÀnslor angÄende anknytning och deras tankar och kÀnslor som vÄrdare till sina fosterbarn. Vidare analys visade starka samband mellan AAI och CAI nÀr det galler upplevelser av kÀrlek, avvisande och mentala tillstÄnd av skuldkÀnsla, reflektion och konsekvent tÀnkande.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lÀrarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrÄn barnens lÀrande. För att synliggöra lÀrarnas tankar och erfarenheter anvÀndes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan pÄ barnens lÀrande. LÀrarna menar att miljön skapar lÀrarens roll och det Àr lÀrarna som innehar huvudrollen nÀr det gÀller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska Àndras och lÀmpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgÄ frÄn barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lÀrande miljö.

Denna uppsats undersöker hur grafisk formgivning pÄverkar image. Detta görs genom att se pÄ Dagens Nyheter som exemplum pÄ hur man kan jobba under formgivningsprocessen för att bygga image. Kopplingen mellan begreppet image och det retoriska begreppet ethos diskuteras och kopplas till det retoriska begreppet doxa. En fokusgruppsundersökning har anvÀnts som metod för att hÀmta inspiration till analysen. De teoretiska utgÄngspunkter pÄ vilken uppsatsen primÀrt vilar Àr Daniel Chandlers sammanfattning av semiotiklÀran, Theo van Leeuwen och Gunther Kress tankar om sociosemiotik, Mats Rosengrens beskrivning av doxa, Jens Kjeldsens redogörelse för ethos, Peggy BrÞnn Simcic och Øyvind Ihlens förklaringar av image samt tankar om grafisk formgivning presenterade i boken Bild och form för informationsdesign med Rune Pettersson som redaktör.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

Uppsatsen behandlar hur barn uttrycker karaktÀrers kÀnslor, tankar och intentioner i narrativer genom sÄ kallade mentala tillstÄndstermer. Syftet med uppsatsen var att studera anvÀndningen av mentala tillstÄndstermer i narrativer av ensprÄkiga svensktalande barn samt tvÄsprÄkiga svensk- och engelsktalande barn i Äldrarna 5;8?7;9 Är, och att undersöka om produktionen av mentala tillstÄndstermer pÄverkas av barns sprÄk och sprÄkstatus. Genom kvantitativa och kvalitativa analyser av 100 redan insamlade och transkriberade narrativer, framgick att det fanns en individuell variation i den totala anvÀndningen av mentala tillstÄndstermer, vilket troligtvis hade större pÄverkan pÄ barnens produktion av mentala tillstÄndstermer Àn sprÄk och sprÄkstatus. Vidare tydliggjordes att mentala tillstÄndstermer hade specifika funktioner i narrativer.

I ett samhÀllsperspektiv Àr organiserad Gynekologisk cellprovtagning (GCK) en kostnadseffektiv metod för att förebygga samt minska dödligheten i livmoderhalscancer, vilken Àr den nÀst vanligaste cancerformen hos kvinnor vÀrlden över. Genom GCK kan förstadium till livmodershalscancer upptÀckas. Dödligheten i livmoderhalscancer har minskat i Sverige sedan organiserad GCK infördes och tidigare studier visar att denna cancerform förekommer oftare hos kvinnor som inte deltar i organiserad GCK. MÄnga kvinnor vÀljer dock att avstÄ frÄn att delta. Syftet med denna studie Àr att beskriva kvinnors tankar om organiserad gynekologisk cellprovtagningskontroll nÀr de valt att avstÄ frÄn deltagande i sÄdan.

Denna studie syftar till att se hur en pedagogisk fysisk inomhusmiljö kan se ut och om miljön pÄverkar barnens utveckling och lÀrande. Arbetet belyser hur pedagoger tÀnker och resonerar i denna frÄga och vad tidigare forskning har kommit fram till. Pedagogernas tankar om den fysiska inomhusmiljön dokumenterades genom frÄgeformulÀr med öppna frÄgor och telefonintervjuer för en mer djupgÄende analys av den viktiga konstruktionsleken. Ur svaren pÄ frÄgorna framgÄr det att alla pedagoger anser att den fysiska inomhusmiljön Àr oerhört viktigt ur pedagogisk synvinkel, men att det finns en del svÄrigheter att fÄ miljön sÄ bra som man kan önska. Detta beror bland annat pÄ smÄ lokaler, mycket barn och dÄlig ekonomi. Kunskapen om miljöns betydelse gör dÀremot att fantasin flödar och uppfinningsrikedomen utnyttjas för att fÄ till en sÄ vÀl fungerande fysisk inomhusmiljö som möjligt. Resultatet visar att pedagogernas tankar om miljön bekrÀftas av tidigare forskning, men tyvÀrr stannar denna kunskap mÄnga gÄnger hos pedagogerna. De som har det yttersta ansvaret för att förskolans lokaler Àr ordentligt ÀndamÄlsenliga, kommunen, utnyttjar inte denna kunskap nÀr det gÀller planering av barngruppers storlek, ekonomiska medel till material eller vid nybyggnation..

Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie Àr att se vilka möjligheter till samarbete matematiska uppgifter kan erbjuda i en utomhusmiljö. Detta gjorde vi genom att konstruera matematiska uppgifter som eleverna fick lösa pÄ skolgÄrden. Tidigare forskning tar upp positiva aspekter med att lÄta elever lösa matematiska uppgifter utomhus dÀr de ser matematiken i ett konkret sammanhang. Forskning poÀngterar Àven betydelsen av att lÀra sig tillsammans med andra genom att fÄ förklara sina tankar. Empiri samlades in genom observation och loggboksskrivande som sedan analyserades.

Genom mitt examensarbete har jag fört samman barns tankar om konflikter och konflikthantering, med befintliga konflikthanteringsmetoder. Detta för att uppnÄ mitt syfte om att fÄ en fördjupad insikt i, och kunskap om, hur femÄriga barn löser konflikter. Jag tog, genom intervjuer, reda pÄ hur barn löser konflikter och vidareutvecklade sedan deras strategier genom att föra samman dem med redan befintliga konflikthanteringsmodeller. Min tanke var att det, för att lösa eller pÄ annat vis bearbeta barns konflikter, Àr till stor fördel att utgÄ frÄn barnens egna tankar. Vem vet bÀttre hur barn brukar lösa konflikter Àn de sjÀlva? Men, trots att barn har mÄnga finurliga sÀtt att lösa konflikter pÄ, kom jag i min slutsats fram till att barn ofta behöver en trygg vuxen, gÀrna med kunskaper inom konflikthantering, som kan stötta dem under konfliktsituationer.

Nya tekniska redskap finns överallt i samhÀllet idag, och i alla Äldrar. PÄ förskolan anvÀnder sig barn och pedagoger mer av tekniskt hjÀlpmedel i verksamheten. En form av digital teknik som har blivit allt vanligare pÄ sistone Àr pekplattan. Syftet med denna studie Àr att undersöka tanken bakom anvÀndning av pekplattan som redskap och hur den i praktiken anvÀnds i den pedagogiska verksamheten. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med en förskolechef och ett antal pedagoger pÄ samma förskola. För att knyta an pedagogernas tankar och ord till den praktiska anvÀndningen av pekplattan i barngruppen, gjordes tvÄ olika observationer pÄ samma avdelning.