Negativöverspridning frÄn arbetsliv till privatliv och frÄn privatliv till arbetslivuppkommer nÀr beteenden, humör, stress eller kÀnslor frÄn den ena sfÀren pÄ ettnegativt sÀtt pÄverkar den andra sfÀren. Denna uppsats har en kvalitativ ansatsoch undersökte lÀrares upplevelse av negativ överspridning mellan arbetsliv ochprivatliv och tvÀrtom. Respondenterna var 16 lÀrare inom grundskola ochgymnasieskola som förde dagbok kring negativ överspridning. De typer av negativöverspridning som nÀmndes oftast var 1) hög arbetsbelastning, 2) tankar ellerkÀnslor som stör, 3) trötthet, 4) problem med andra mÀnniskor samt 5) problemmed maskiner. Resultatet visade att respondenterna rapporterade mer negativöverspridning mellan arbetsliv och privatliv Àn tvÀrtom.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Problem/Bakgrund: Fler och fler mÀnniskor vÀljer att skriva sÄ kallade bloggar pÄ nÀtet, vilket Àr ett slags offentliga dagböcker dÀr man skriver om privata och personliga saker potentiellt tillgÀngligt för hela vÀrlden. Hur kommer det sig och vad innebÀr det för vÄra förestÀllningar om vad som Àr privat och vad som Àr offentligt?Syftet med uppsatsen Àr för det första att undersöka vad den allmÀnne bloggaren skriver om. Efter ett undersökningsschema har 150 svenska vardagslivsbloggar analyserats vad gÀller innehÄll, sprÄk, information om bloggaren, samt kommentarer och möjlig tÀnkt lÀsare. UtifrÄn begreppen privat/offentlig, social narcissism, kommunikation och andra undersökningar av bloggar har jag sedan försökt analysera varför man publicerar sina personliga tankar och vardagliga trivialiteter pÄ nÀtet.

Cancer Àr en av vÄra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla Äldrar. Individer som drabbas kan genomgÄ nÄgon form av kris nÀr de fÄr diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

Denna studie visar vad 4-5-Äringar har för uppfattningar om stjÀrnorna och solen, vad de tror att stjÀrnorna och solen Àr för nÄgot och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer i samband med att barnen mÄlar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns mÄnga uppfattningar inom omrÄdet hos barn 4-5 Är. En del uppfattningar Àr realistiska, en del fiktiva.

FrÀmlingsfientlighet, rasism och nazism har pÄ senare Är uppmÀrksammats allt mer i de svenska medierna. SÄ gott som varje vecka möts vi av hÀndelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgÀng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsÀttningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begÄr brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas sÄ har Àven kampanjer mot frÀmlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har vÀckt mina tankar och som lÀrare Àr en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundlÀggande demokratiska vÀrderingar. Jag anser att skolan hÀr har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning fÄr möta ett demokratiska synsÀtt.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ större insikt i hur en hÀlsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrÄn studiens huvudsakliga frÄgestÀllning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har nÀrmat mig undersökningsomrÄdet med en kvalitativ ansats baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare frÄn olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag anvÀnt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstÄnds- eller kampstrategier samt problem- och kÀnslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..

Kognitiv coaching hjÀlper individer att utveckla positiva tankar, kÀnslor och beteenden. Kognitiv coaching kan anvÀndas av egenföretagare, entreprenörer, företagsledare och privatpersoner. Syftet med denna undersökning Àr att se hur kognitiv coaching kan framgÄngsrikt anvÀnds som metod för att minska stressen samt balansera motivationen och prestationen hos individer. Detta skulle kunna ske genom kognitiva coachingens inflytande pÄ gamla och negativa tankar, kÀnslor och beteendescheman.VÄrt arbete har en kvalitativ karaktÀr och hermeneutiken har anvÀnts som metod eftersom tolkning har gjorts utifrÄn redan befintlig fakta. Avsikten med vÄr empiriska undersökning har varit att se hur kognitiv coaching uppfattas och tillÀmpas av individen.

Examensarbetet handlar om hur pedagoger arbetar med den fysiska miljön i klassrummet. Vilka tankar de har nÀr de planerar utformningen i klassrummet. Det handlar ocksÄ om elevernas tankar kring sitt klassrum. Studien Àr förlagd i tvÄ klasser, den ena i Lund och den andra i Hörby. Syftet med examensarbetet Àr att reda pÄ pedagogernas syn pÄ den fysiska miljöns betydelse för inlÀrningen, samt hur de anvÀnder miljön som redskap för att frÀmja inlÀrningen.

Som blivande socionom kan man kÀnna att det hÀr med makt och myndighetsutövning Àr nÄgot stort och ansvarsfullt. Detta Àr det nÄgot som mÄnga av oss kommer att ha som framtida arbetsuppgifter. I vÄrt arbete har vi försökt lyfta fram hur bistÄndshandlÀggare upplever och hanterar makten och myndighetsutövningen i sitt arbete. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi intervjuat fyra bistÄndshandlÀggare om deras tankar och upplevelser inom detta Àmne. VÄra informanter har arbetat som bistÄndshandlÀggare mellan tre och tjugo Är.

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Cancer Àr en av vÄra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla Äldrar. Individer som drabbas kan genomgÄ nÄgon form av kris nÀr de fÄr diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

Bakgrund: I Sverige lider ca 400 000 individer av Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). De frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla KOL Àr rökning och ökad Älder. Vanliga symtom vid KOL Àr andfÄddhet, hosta, ökad slemproduktion, trötthet och Ängest.Syfte: Belysa upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest och latent ansats. Sökningar efter artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Tio artiklar som överensstÀmde med syftet inkluderades i den systematiska litteraturstudien.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman: FÄngad i en sjuk kropp och Ensam med existentiella tankar.

VÄr studie handlar om pedagogers syn och tankar kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Syftet med studien Àr att undersöka vilka arbetssÀtt de intervjuade pedagogerna anvÀnder för att frÀmja sprÄkutvecklingen hos flersprÄkiga barn. Vi vill samtidigt veta om barnets modersmÄl och kultur integreras i verksamheten och om den fysiska miljön Àr frÀmjande för flersprÄkiga barn. Vi har anvÀnt oss utav miljöobservationer och kvalitativa intervjuer för att intervjua sex förskollÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner som ligger i Mellansverige.De frÀmsta arbetssÀtten pedagogerna anvÀnder sig utav Àr höglÀsning, bilder och tecken som stöd, och att man stÀndigt arbetar medvetet med sprÄket i vardagliga aktiviteter som samlingen, vid matbordet, blöjbyten mm. Informanterna pÄpekar att det Àr viktigt att barnens modersmÄl Àr vÀlutvecklat för att de ska kunna utveckla ett bra andrasprÄk.

Bakgrund: FrÄn och med hösten 2011 börjar Sveriges grundskolor att arbeta efter en ny lÀroplan,Lgr 11, och entreprenörskap nÀmns för första gÄngen i en svensk lÀroplan. Forskning visar att entreprenörskap i skolan ofta framstÀlls som ett förhÄllningssÀtt i undervisningen dÀr eleverna förvÀntas utveckla kompetenser sÄsom ansvar, kreativitet och sjÀlvförtroende. Tidigare forskning visar att Sveriges skolor alltmer fokuserar pÄ elevens sjÀlvstyrning; eleven fÄr frihet under ansvar.Syfte: Studien syftar till att undersöka sju rektorers tankar om vad Lgr 11:s ökade betoning pÄ entreprenörskap i grundskolan kommer att innebÀra för lÀrare och elever.Metod: Fallstudien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med rektorer som representerar Ärskurserna 1-5 och deras tankar har tematiserats och analyserats med inspiration frÄn diskursanalys utifrÄn Foucaults teori om diskurs, makt och styrning.Resultat: Resultatet visar att rektorerna frÀmst uppfattar entreprenörskap som ett förhÄllningssÀtt i undervisningen som ger eleverna vissa kompetenser. Under intervjuerna uttrycker rektorerna attentreprenörskap innebÀr fokusering pÄ den enskilda individen och att eleverna blir medskapare av undervisningen genom att vÀlja utifrÄn inre motivation och intresse. Rektorerna menar att det Àr viktigt att eleven kÀnner lust för att lÀra och entreprenörskap i skolan ger förutsÀttning för det.