Syftet med denna studie var att beskriva BVC-sköterskans reflektioner gÀllande amnings problem hos nyblivna mammor samt att beskriva BVC-sköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder.Studien var kvalitativ med en beskrivande design. Studien baserades pÄ intervjuer med Ätta kvinnliga BVC-sköterskor. Med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys bearbetades materialet. Resultatet presenterades utifrÄn ett tema BekrÀfta samt stödja mamman som bildades av kategorierna Tankar kring hjÀlpen mammor med amningsproblem fÄr, Tankar kring arbete med mammor som har amningsproblem, Skapa en positiv kÀnsla hos mamman och Praktiska rÄd vid amningsproblem. Slutsatsen var att BVC-sköterskorna strÀvade alltid efter att bekrÀfta samt stödja mamman.

Detta arbete Àr en studie och syftar till att ta reda pÄ hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhÄllande till Skolverkets allmÀnna rÄd och rekommendationer i frÄgan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat pÄ hur det praktiska arbetet pÄ fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte Àr tillrÀckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsÀtter med andra ord att den verksamhet som bedrivs Àr en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hÀnsyn till resursfördelning, storlek pÄ barngrupper och lÀmnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat pÄ Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sÀtt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning.

I nutidssamhÀllet har mÀnniskors död förpassats till den professionella sfÀren. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgÄngspunkt frÄn erfarenheter, som personer vilka yrkesmÀssigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes dÄ förstÄelse för hur man pÄverkades av arbetet söktes. FrÄgestÀllningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka kÀnslor, förhÄllningssÀtt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan pÄ tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter mÀnniskors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog.

Den hÀr undersökningen av en grupp andrasprÄkselever i gymnasieskolan försöker lyfta fram, skapa förstÄelse för och beskriva villkor för framgÄng i skolan hos andrasprÄkselever. De centrala frÄgorna kretsar kring sprÄkliga förutsÀttningar för lÀrande, behovet av stöd i sprÄk- och kunskapsutveckling, sjÀlvstÀndighet, inflytande och ansvar. Denna kvalitativa undersökning bygger dels pÄ en enkÀtundersökning och dels pÄ öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform. Inledningsvis deltog 21 andrasprÄkselever i enkÀtundersökningen. FrÄgestÀllningarna handlade om möjligheter och hinder för lÀrande, eget ansvar för studier, stödet hos lÀraren och samverkan mellan lÀrare.

SammandragSyftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i tvÄ ur socioekonomiskt perspektiv skilda bostadsomrÄden ser pÄ leken i förskolan som ett redskap för sprÄkutveckling. Jag undersökte ocksÄ hur pedagogerna jobbar med leken som ett redskap för sprÄkutvecklingen. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ intervju för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare kunskap om pedagogernas tankar. Jag studerade Àven tidigare forskning som behandlar mitt Àmne. Resultatet visar att samtliga pedagoger ansÄg att leken var ett lysande redskap att anvÀnda för att utveckla barnens sprÄk.

Syftet med studien var att undersöka vilka tankar elever i Ärskurs 3 - 4 har om lÀslust. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 19 elever som gÄr i samma klass. I undersökningen framkom det att eleverna ansÄg att hemmiljön stimulerade mer till lÀslust Àn vad skolan gör. Eleverna berÀttade att de fÄr ont i ryggen nÀr de lÀser i skolan och menar att bekvÀma möbler Àr en förutsÀttning för att de ska kÀnna lÀslust vid lÀsning. Undersökningen visade ocksÄ att det har stor betydelse hur lÀstillfÀllena Àr organiserade för att eleverna ska kÀnna lÀslust.

Detta examensarbete handlar om inkludering och exkludering i förskolan. Teoretiska utgÄngspunkten i detta arbete Àr det fenomenologiska perspektivet, dÄ syftet med arbetet Àr att undersöka hur förÀldrar upplever inkludering och exkludering i förskolan, vad förÀldrarna anser vart ansvarsfördelningen mellan hem och förskola gÄr samt hur förÀldrarna upplever dialogen mellan hem och förskola. För att samla in relevant data har jag anvÀnt mig av intervju med förÀldrar frÄn tvÄ olika förskolor för att fÄ en större vidd pÄ min insamlade data. FörÀldrarnas upplevelser och tankar om inkludering och exkludering Àr lika varandra, merparten av förÀldrarna hade samma tankar och upplevelser om just inkludering och exkludering. Ansvarsfördelningen mellan förÀldrarna och förskolan rÄder det delade meningar mellan förÀldrarna likasÄ dialog mellan förskolan och hemmet.

Bakgrund: Årligen insjuknar drygt 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Den frĂ€msta behandlingen Ă€r kirurgi, dĂ€r mastektomi Ă€r en av metoderna. Vid mastektomi tas all bröstkörtelvĂ€vnad och vĂ€vnad i riktning mot axillen samt mamill och aerola bort. Förutom tankar kring behandling och cancerdiagnos Ă€r detta ett ingrepp som Ă€ven pĂ„verkar upplevelsen av kropp och sexualitet oavsett om kvinnan Ă€r sexuellt aktiv eller inte. Sjuksköterskan bör ha förstĂ„else för vilken betydelse sexualiteten har för patientens vĂ€lbefinnande.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvÄrigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmÀrker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lÀrandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvÄrigheter har jag valt att utgÄ ifrÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att fÄ en förförstÄelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprÀtthÄlla och samverka kring barn i koncentrationssvÄrigheter.I resultatet har jag valt att lyfta fram pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvÄrigheter, nÀr ett barn har svÄrigheter med att fokusera och följa instruktioner eller nÀr barnet inte Àr tillrÀckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framtrÀdande vid; övergÄngarna, nÀr det Àr stora barngrupper och nÀr det fattas personal pÄ avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter Àven vikten med en god lÀrande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid Àr pÄ samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bÀttre..

Det finns ca 22 000 frivilliga hemvÀrnssoldater i hela Sverige för att skydda och stötta samhÀllet vid svÄra katastrofer. Dessa hemvÀrnssoldater övar och utbildar sig för att kunna stötta, bemöta och lösa svÄra uppgifter som skogsbrÀnder, översvÀmningar, epidemier eller eftersök av försvunna personer. Genom ett frilligt engagemang finns hemvÀrnssoldaterna för samhÀllet. Men vad skall HemvÀrnet, Norrbottensgruppen göra för att behÄlla den engagerade personalen för att fortsÀtta att stötta samhÀllet? Varför slutar frivillig personal och vad motiverar och vÀrdesÀtter hemvÀrnssoldaterna i sitt frivilliga engagemang? Att behÄlla frivillig personal omfattar mÄnga olika faktorer som motiverar en individ i sin befattning.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en inblick i om förskollÀrare Àr medvetna om hur de utformar innemiljön pÄ förskolan och vilken barnsyn som speglar sig i deras pedagogiska miljö. Vi vill veta om förskollÀrarna utformar miljön sÄ att den lockar till meningsskapande aktiviteter för varje barn.FrÄgestÀllningar:Vad har förskollÀrarna för tankar kring den pedagogiska miljön pÄ förskolan?Vilken barnsyn speglas i de pedagogiska miljöerna?Hur utformar förskollÀrarna miljön sÄ att den lockar till meningsfulla aktiviteter för varje barn?Uppsatsen tar sin huvudsakliga teoretiska utgÄngspunkt i det postmoderna perspektivet. Studien bygger pÄ data bestÄende av sex intervjuer med förskollÀrare och observation av innemiljöerna pÄ de förskolor som de Àr verksamma i.VÄrt resultat visar att förskollÀrarnas tankar och barnsyn speglar sig i miljön. Miljön bör vara förÀnderlig och barnens intressen samt behov ska vara utgÄngspunkten vid utformningen.

Freij, Camilla & Jönsson, Cecilia (2009). EQ som fenomen ? Emotionell trÀning i praktiken ? Elevers tankar och upplevelser av emotionell trÀning. (EQ as phenomenon ? Emotional intelligence in practice ? Student?s thoughts and experiences of emotional training).

Huvudsyftet var att ta reda pÄ vad förskolebarn kan och tÀnker kring vattnets kretslopp och vattnets betydelse för allt liv pÄ jorden. Samtidigt syftade undersökningen till att ta reda pÄ pedagogernas arbetssÀtt och tankar kring dem. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sÄvÀl pedagoger som barn. Intervjuerna har spelats in och sedan transkribetats för att dÀrefter analyseras. Resultatet av undersökningen visar att barnen har god kÀnnedom om vattnets kretslopp och vattnets betydelse för livet pÄ jorden.

Sammanfattning Föreliggande uppsats undersöker elevers tankar och funderingar kring existentiella frĂ„gor, men Ă€ven frĂ„gor som rör elevernas sociala nĂ€rmiljö och deras framtidstankar. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning, inspiration till upplĂ€gget av undersökningen har jag bland annat hĂ€mtat frĂ„n tidigare genomförda undersökningar. Undersökningen Ă€r utförd dels pĂ„ en skola belĂ€gen i Malmö, i en stadsdel prĂ€glad av kulturell mĂ„ngfald, den andra skolan i ett samhĂ€lle pĂ„ Österlen med en mer homogen etnisk bakgrund. Resultatet av undersökningen visar att de frĂ„gor som Ă€r mest aktuella för elever i Ă„rskurs Ă„tta i den utvalda undersökningsgruppen, handlar om tankar och funderingar kring om det finns liv efter döden, om vad som Ă€r rĂ€tt och fel i livet, hur framtiden kommer att se ut, om man kommer att fĂ„ arbete nĂ€r man Ă€r klar med skolan, vad man ska göra efter grundskolans slut, samt hur den egna familjebilden kommer att se ut. Resultatet Ă„skĂ„dliggör mĂ„nga likheter mellan min egen studie och tidigare gjorda undersökningar.

Syftet med studien har varit att fÄ veta mer om hur elever pÄ en högstadieskola, som Àr sÄ kallade korridorvandrare, upplever sin skolgÄng, och om varför dessa elever inte Àr i klassrummen. Korridorvandrare Àr elever som inte gÄr pÄ sina schemalagda lektioner, utan istÀllet uppehÄller sig ute i skolans övriga utrymmen.För att ta del av elevernas tankar, anvÀndes semi-strukturerade intervjuer med ett antal elever pÄ en högstadieskola. Eleverna intervjuades en och en utifrÄn en i förvÀg framtagen intervjuguide, men dÀr elevernas svar skapat olika följdfrÄgor som i sin tur gett olika intressanta svar. Resultatet av studien visade bland annat pÄ att relationerna mellan skolans personal och eleverna var oerhört viktig, dÄ eleverna ÀndÄ menade att de trivdes i skolan och alla de intervjuade eleverna hade nÄgon vuxen pÄ skolan som de kunde prata mer med och som de kÀnde tillit för. Vidare var elevernas önskan att skolan skulle ha mindre grupper, mindre klasser, sÄ att eleverna lÀttare kunde fÄ den hjÀlp de kÀnde att de behövde av lÀrarna. .