SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns mycket skrivet om SMS-livrÀddning och studier har pÄvisat att det rÀddar liv, inga studier beskriver hur ambulanssjuksköterskan upplever mötet med SMS-livrÀddaren.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livrÀddare varit först pÄ plats vid misstÀnkt hjÀrtstopp.Metod: En kvalitativ intervjustudie med 6 deltagare.Resultat: Det framkom bÄde positiva och negativa tankar och upplevelser i mötet med SMS-livrÀddaren. SMS-livrÀddarna sÄgs som en resurs och förkortade tiden mellan hjÀrtstopp och HLR. Det fanns en osÀkerhet kring SMS-livrÀddarens kompetens. SMS-livrÀddarens agerande pÄverkade ambulanssjuksköterskans upplevelse. SÀkerhetsaspekten och etiken kring SMS-livrÀddning betonades.Slutsats: Mötet med SMS-livrÀddaren var bÄde positivt och negativt.

Denna uppsats syftar till att fÄ insikt i hur nÄgra högskolestuderande pÄ klassisk gitarr och klassiskt piano som spelar solo upplever en konsertsituation. HuvudfrÄgorna har varit: Vad kÀnner de? Har de nÄgra problem/svÄrigheter och i sÄ fall hur beskriver de upplevelsen av detta? Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fem musikhögskolestudenter. Resultatet visar pÄ att samtliga informanter upplever att de delvis pÄverkas negativt av nervositet i samband med en konsert. Nervositeten yttrar sig bland annat genom "fjÀrilar i magen", svettningar och negativa tankar innan konserten som handlar om att man inte Àr tillrÀckligt förberedd, att det kommer gÄ dÄligt och att man skall spela fel.

Sammanfattning Undersökningen i denna studie handlar om förskolebarns tankar om nederbörd och olika nederbördsformer. Genom kvalitativa intervjuer visas barnens tankar kring nederbörd. I undersökningen intervjuades Ätta förskolebarn i Äldern tre till fem Är. Resultatet som tolkats visar att barns uppfattning av snö och regn Àr att det kommer frÄn himlen. Majoriteten av barnen vet att regn Àr vatten.  De kopplar inte ihop moln med nederbörd. Barnen förstÄr att is Àr den fasta formen av vatten men inte att Àven snö Àr det.

Denna studie fokuserar pÄ samband mellan elevers kulturella tillhörighet och framtidssyn. I bakgrunden beskrivs lÀrande för hÄllbar utveckling, kulturbegrepp, lÀrande- och forskningsteorier. Studien genomfördes bland elever i Ärskurserna 4-6 vid tvÄ olika skolor: en liten byskola och en ?normalstor? skola i staden. Eleverna fick till uppgift att rita bilder av hur de tÀnker sig framtiden om 30 Är.

UtifrÄn vÄr B-uppsats vi skrev vÄren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fÄtt under vÄra studier, har vi uppmÀrksammat en variation pÄ tillgÄngen av det bildskapande materialet ute pÄ de berörda förskolorna. Hur materialet Àr presenterat kan skilja sig genom att materialet stÄr i barnens höjd, pÄ öppna hyllor eller bakom lÄsta dörrar.Syftet med studien Àr att beskriva relationen mellan fyra förskollÀrares syn pÄ bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i Äldrarna ett till tre Är. Vi avser att jÀmföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan.Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den bildskapande aktiviteten. Detta för att förstÄ relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om bildskapandet.Det rÄder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrÄn det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgÀnglighet och pedagogernas delaktighet i den bildskapande aktiviteten..

Jag har genomfört en kvalitativ studie om lÀrares upplevelser och tankar kring bedömningsarbetet i Àmnet Idrott och hÀlsa. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare i Idrott och hÀlsa beskriver och upplever arbetet med bedömning. Vid insamlandet av data har jag anvÀnt mig av semi-strukturerade intervjuer och genomfört dessa med sex lÀrare som undervisar i Idrott och hÀlsa pÄ skolor i Mellansverige. Sammantaget visar min studie att det som ligger till grund för bedömningen i Idrott och hÀlsa skiljer sig Ät mellan lÀrare. Vissa har utarbetat en tydlig mall som visar varje moment som vÀgs in i bedömningen medan andra bildar sig en helhetsuppfattning av eleverna genom elevens insatser under terminen.

De senaste Ärens snabba framvÀxt av fristÄende skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlÀgga vÄr forskning dÀr. Genom vÄr utbildning till studie- och yrkesvÀgledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvÀgledningens vikt för elever pÄ fristÄende skolor. VÄrt syfte med examensarbetet var att fÄ en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledning hos elever pÄ fristÄende gymnasium. VÄr intention var Àven att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvÀgledning i deras nuvarande situation. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter för att nÄ sÄ mÄnga som möjligt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka tonÄrsförÀldrars tankar kring att deras minderÄriga barn vill dricka alkohol. Detta undersöks genom observation av ett internetbaserat diskussionsforum som Àr riktat till i första hand förÀldrar. Resultatet av studien visar att det inte finns nÄgra givna svar pÄ hur man hanterar alkoholfrÄgan som förÀlder, vilket kanske tyder pÄ att det finns en stor osÀkerhet. Bland förÀldrar Äterkommer ocksÄ frÄgan om hur man ska hantera situationen nÀr deras tonÄrsbarn fyller arton Är. Studien tar Àven upp en del olika uppfostringsmetoder..

Denna undersökning avser att belysa vad personalen anser Àr de bÀsta insatserna de kan göra för patienter med högfungerande autism. Intervjuer har utförts pÄ en psykiatrisk klinik inom lÀnet angÄende vad deras tankar Àr. Personalen bestod av fyra yrkeskategorier lÀkare, psykologer, arbetsterapeuter samt sjuksköterskor. Resultaten visar att de olika yrkesgrupperna har ett flertal gemensamma tankar kring personer med högfungerande autism, exempelvis vad dessa personers begrÀnsningar bestÄr av, att en förtroendefull relation samt hög kontinuitet Àr viktiga faktorer i behandlingen. De skiljer sig Ät nÀr det gÀller vilken vÄrdinstans som Àr mest adekvat.

Tiggeri Àr ett aktuellt fenomen som debatteras flitigt i dagens samhÀlle. Syftet med studie var att undersöka och belysa enskilda personers uppfattningar och Äsikter kring fenomenet tiggeri i Sverige. För att finna svar pÄ detta syfte utgick vi frÄn en kvalitativ metod och har genomfört tvÄ fokusgruppsintervjuer samt tvÄ samtalsintervjuer med enskilda personer. Intervjuerna har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar kring vilka Äsikter och tankar som finns om tiggeri och orsaker till att man tigger.VÄrt resultat visade att det fanns mÄnga tankar och Äsikter bland enskilda personer samt att de efterföljs av ambivalenta kÀnslor. De gemensamma Äsikterna som framkommit Àr att tiggare lever i en utsatt situation samt att mötet med tiggaren vÀcker bÄde kÀnslor och ett ifrÄgasÀttande om dennes Àrlighet.

Denna studie har som syfte att undersöka hur en grupp pedagoger uppfattar och praktiserar individualisering samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag har genom fokusgruppintervju tagit del av pedagogernas tankar och diskussioner och har under samtalens gÄng kunnat se en utveckling hos pedagogerna. FrÄn att se individualisering som en individinriktad handling ser de hur individualisering kan praktiseras utifrÄn gruppen. Pedagogerna kÀnner att de inte alltid kan leva upp till sina goda ambitioner av olika anledningar, frÀmst pga tidsbrist. Genom att utgÄ frÄn pedagogernas egna tankar och vad jag hört i samtalen finner jag ett antal utvecklingsmöjligheter pÄ individ, grupp och organisationsnivÄ..

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrarna ser pÄ barnens inflytande och delaktighet i förskolan.I studien har fokus lagts pÄ tvÄ frÄgestÀllningar:? Hur ser förskollÀrarna pÄ inflytande och delaktighet? ? I vilka situationer tycker förskollÀrarna att barnen ges bÀst möjligheter till inflytande och delaktighet?Den metod som valts i studien Àr semistrukturerade intervjuer för att ta reda pÄ förskollÀrarnas tankar och deras erfarenheter om arbete med inflytande och delaktighet i förskolan.  I studien gjordes valet att intervjua fem förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskole-omrÄden i samma kommun i mellan Sverige för att kunna se skillnader och likheter mellan olika omrÄden i samma kommun.Resultatet visar att förskollÀrarna ser pÄ inflytande och delaktighet som en vardaglig sak, alla förskollÀrare har samma tankar kring inflytande och delaktighet samt med arbetet med bÄde inflytande och delaktighet. Skillnaden mellan hur mycket inflytande förskollÀrarna gav barnen var beroende av behovet i barngruppen man hade för tillfÀllet, vad den barngruppen behövde..

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lÀrobok. Metoder som vi har anvÀnt oss av Àr i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna fÄ en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi Àven observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar pÄ olika skolor i och omkring Malmö. En av dem anvÀnder inte lÀrobok alls medan de andra tvÄ anvÀnder den delvis. För att ge lÀsaren en bÀttre förstÄelse för vÄr undersökning har vi i vÄr teoridel redogjort för olika syn pÄ kunskap, lÀrande och undervisning samt lÀrarens uppdrag.

Som medmÀnniskor och i lÀrarprofessionen anser jag att vi mÄste ha en bra förstÄelse för genus, dÄ det pÄverkar vÄr pedagogiska grundsyn och hur vi Àr som mÀnniskor. För att kunna utmana könsnormer pÄ ett konstruktivt sÀtt menar jag att vi mÄste förstÄ vad barnen har för syn pÄ genus och tankar om skillnader mellan pojkar och flickor ur jÀmstÀlldhetssynpunkt. Studien handlar om barns tankar om genus och könsroller utifrÄn höglÀsning av Astrid Lindgrens Mio min Mio (2011/ 1954) och Gro Dahle & Svein Nyhus SnÀll (2008). Mio i Mio min Mio (2011/ 1954) representerar den snÀlla, men modiga manliga huvudrollen och Lussi i SnÀll (2008) representerar den snÀlla, men normbrytande kvinnliga huvudrollen. Huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr hur barnen i en klass 6 tolkar den valda litteraturen i ett genusperspektiv, samt hur den pÄverkar barnen i deras tankar om genus/ könsroller.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur gymnasieungdomar tÀnker och reflekterar kring begreppet mÄngkultur och dess innebörder.Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ fokusgruppsintervjuer som undersökningsmetod. TvÄ fokusgruppsintervjuer har genomförts med fem deltagare i varje. Samtliga av deltagarna gick tredje Äret pÄ gymnasiet i yrkesförberedande program.Undersökningen visar att deltagarna i studien har övergripande negativa tankar kring mÄngkultur. Flera av dem menar att det innebÀr betydligt fler problem i samhÀllet Àn det ger möjligheter. Det uttrycks Àven en viss motvilja till att leva i ett mÄngkulturellt samhÀlle och flera av deltagarna talar till förmÄn för ett monokulturellt alternativ.