Syftet med denna studie är att ta reda på hur läs- och skrivsvårigheter ser ut på individ- och organisationsnivå inom skolan. Det innebär att jag kommer att studera en utvald elev och dennes lärare i skolan men också föräldrarna till denna elev för att se hur de upplever elevenssvårigheter i hemmet. Syftet är också att granska TIL-metoden (Tidig Intensiv Lästräning) och ta reda på hur den metoden fungerar i praktiken samt att undersöka elevens upplevelserav metoden i skolan och i hemmet. Det metodologiska tillvägagångssättet jag valde varintervju med eleven, specialpedagogen, klassläraren samt elevens förälder för att få en tydligbild av elevens utveckling från starten under hösten i årskurs ett till mitten på vårterminen iårskurs ett. Jag valde även att observera eleven vid fyra tillfällen då eleven arbetade meddenna specifika metod i skolan och i elevens hemmiljö för att ta reda på om det skedde någon förändring i elevens läs- och skrivinlärning.

Bakgrund: Kunskaperna om smärta och fysiologin runt smärtan har ökat väsentligt under åren. Trots det ökade intresset och nya kunskaper om smärta och smärtbehandling får flera patienter ännu samma oförändrad och otillräcklig smärtbehandling postoperativt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av postoperativ smärta. Metod: Litteraturstudien baseras på sex vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien granskades och analyserades efter Graneheim & Lundmans analysprocess.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka upplevelser hos anhörigvårdare till lungcancerpatienter. Artikelsökningar har skett i Cinahl och Pubmed. Tiden för anhörigvårdaren kan se olika ut, kort och intensiv eller lång och utmattande. Upplevelser så som skräck är vanligt förekommande direkt efter lungcancerdiagnosen både för patient och vårdare. Detta för att de anhöriga ställs inför ett klart hot om en kommande förlust samt skrämmande tankar kring döden.

Försäljningen av energidryck såsom Red Bull, Monster och Burn har under 2000-talet ökatoch marknadsföringen från energidrycksföretagen är ofta intensiv och inriktas mot ungaindivider, för att locka dem att köpa deras produkt. Drycken innehåller höga halter av koffein,taurin, glukoronolakton och tenderar ofta att innehålla fler kalorier än vanlig läsk.Biverkningar som kan drabba konsumenten vid ett högt koffeinintag är huvudvärk, trötthet,irritabilitet, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning etc. men enligt Livsmedelsverket finnsdet inget som i dagsläget tyder på att energidryck är hälsofarligt. Det efterfrågas dock merforskning kring hur ämnena i energidryck gemensamt påverkar kroppen.Tankar kring vårt examensarbete väcktes under kursen Folkhälsoarbete 15 hp där vi blevuppmärksammade på att elever redan i skolår 6 intar energidryck dagligen. I dagsläget finnsdet få kartläggningar av svenska ungdomars konsumtionsmönster av energidryck.

Den tekniska utvecklingen driver fram allt mer avancerade datorsystem. Samtidigt ställs allt större krav på stabilitet och flexibilitet i de operativsystem som ska användas på dessa system. De senaste årtiondena har micro kernel arkitekturen varit föremål för intensiv forskning och det finns idag ett flertal operativsystem på marknaden som använder denna arkitektur. Traditionella monolitiska operativsystem är relativt resurskrävande system som ofta anklagats för att sakna struktur. Micro kernel baserade system är en lösning på detta problem där man bantat ner kernel till så lite som ett tiotal kilobyte och flyttar ut tjänster som normalt ligger i kernel till user space. Solaris och Linux bygger på en utveckling av monolitisk kernel där man byggt operativsystemet i ett antal sinsemellan beroende lager vilket bidrar till ökad struktur i systemet. Flexibilitet uppnås i dessa system genom att man lägger till funktionalitet för att under exekvering länka in ny kod i kernel. Windows NT och Mac OS X är baserade på micro kernel arkitektur.

Näthat är ett nytt socialt problem, som aktualiserats i och med en intensiv mediadebatt. Näthat är således ett fenomen, som ingen forskat kring, men som däremot kan ses utifrån mobbningsforskning. Syftet med denna diskursanalytiska uppsats, var att lyfta fram dels mediavinklingen av näthat, dels utsatta/vittnande ungdomars beskrivningar av fenomenet. Utifrån detta ämnades samproduktionen av synen på näthat som socialt problem undersökas, där ungdomar, media och mobbningsforskning ses som sociala aktörer. Med hjälp av retoriska resurser utifrån diskurspsykologin, och den kritiska diskursanalysens forskarbegrepp intertextualitet analyserades det empiriska materialet, bestående av tidningsartiklar, blogginlägg och forumtrådar.

I filmens värld lär vi oss vad som är ont och vad som är gott, vilka dygderna är i vår tid, vilka ideal vi lever efter. Vad som är rätt att säga och tänka lär vi oss i filmens magiska värld. Ungefär som människor i alla tider gått till kyrkan för att få veta livets hemligheter och sanningar så går vi i vår tid allt oftare till biografen och får svaren på de stora frågorna som formar våra värderingar. I biomörkret formar vi oss, speglar oss i det samhälle vi lever i. Vi får bekräftelse på våra fantasier och lär oss vad äkta kärlek är.

Bakgrund: Kunderna inom armaturbranschen är idag mer involverade och konkurrensen för företagen är mer intensiv. Till följd av nya samarbetsformer har dessutom de enskilda leverantörerna förlorat möjligheten till direkt kontakt med slutkunden eftersom återförsäljare anlitas istället. Jobbet att kommunicera är därför mer krävande och svårhanterligt samtidigt som förutsättningen för leverantörens långsiktiga överlevnad är att de kan nå fram med sitt budskap.Problemformulering: Vilka värdeskapande samarbetsformer är viktiga för långsiktig överlevnad för armaturleverantörer?Syfte: Att mäta huruvida olika tillvägagångssätt av samarbetsformer och marknadsföringsstrategier påverkar armaturleverantörernas långsiktiga överlevnad. Metod: Undersökningen genomförs deduktivt där empirisk data samlas in med hjälp av metodtriangulering där både kvalitativa och kvantitativa metoder används.

Bakgrund: Varje dag drabbas cirka 20 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Detta är ofta en omvälvande upplevelse som vänder livsvärlden upp och ned. Behandlingen är ofta intensiv vilket påverkar patienten både fysiskt och psykiskt. Det är därför viktigt att sjukvårdspersonal kan hantera den förändrade livsvärlden hos kvinnan. Syfte: Syftet med studien var att belysa den förändrade livsvärlden hos kvinnor som överlevt bröstcancer, under och efter sjukdomen.

Syftet med vår uppsats är att utifrån svenska mindre aktiebolags, revisorers och expertorgans perspektiv redogöra för om förslagen i propositionen ?Förenklade redovisningsregler m.m.? och BFNs ?Allmänna råd för K2 - mindre aktiebolag? överensstämmer med vad de anser behöver förenklas. Syftet är också att redogöra för vilken funktion redovisningen har för de mindre aktiebolagen och vilka konsekvenser de föreslagna förenklingarna och förändringarna kan medföra. I uppsatsen tillämpar vi en abduktiv forskningsansats och har en intensiv utformning. Vi använder kvalitativ metod och har genomfört semi-strukturerade individuella intervjuer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera de aspekter som är viktiga att beakta vid utformandet av ett bonussystem i ett snabbt växande kunskapsföretag. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har gjort en intensiv utformning av studien. Vi har gjort en fallstudie av 3:s bonussystem och för att samla information har vi huvudsakligen använt oss av intervjuer och enkäter. Teoretiska perspektiv: Vi har sett på teorier om belöningssystem och på teorier om vad som är viktigt att tänka på när det gäller kunskaps- och tillväxtföretag för att sedan försöka lägga samman dessa för att få fram de aspekter som vi anser är viktiga för att ett bonussystem skall fungera i denna typ av företag. Empiri: Empirin presenteras i uppsatsen tillsammans med analysen och dessa består av en presentation av 3:s bonussystem och de områden som innebär eller kan innebära problem för 3.

Bakgrund:    Ekonomistyrningen omfattar planering och uppföljning av ekonomiska mål och mått, samt påverkan på en verksamhet och dess personal genom beslut och handling. Styrmedel behövs för att fullgöra ekonomistyrningens funktioner och uppnå företagets uppsatta mål. Budget är ett av de vanligaste styrsystemen inom de formella styrmedlen. I dagsläget är debatten om budgetering intensiv och det råder oenigheter om budgeten i själva verket är ett bra verktyg eller ett onödig ont. Syfte:     Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse budgeten har som styrmedel i det valda fallföretaget. Vidare vill vi ta reda på om de driftsansvariga på Burger King upplever budgeten som ett stöd eller en belastning. Metod:   En kvalitativ undersökningsmetodik och ett deduktivt angreppssätt har använts i  uppsatsen.

Bakgrund: Antalet barn och ungdomar som deltar i organiserade idrotts- och fritidsaktiviteter ökar. Det ses också en ökning av intensiv träning i yngre åldrar. Detta kan leda till att barn och ungdomar utsätter sig själva för ökad risk för akuta skador och överbelastningsskador. Syfte: Att applicera och anpassa Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) svenska enkät till ett pojklag inom juniorishockey under en fyraveckorsperiod samt att genomföra en skaderegistrering mot de fysiska hälsoproblemen (akut skada, överbelastningsskada och sjukdom) och belysa dessa inom juniorishockey. Material och metod: Samtliga spelarna i ett pojklag (ålder 15-18) i ishockey fick under fyra veckors tid fylla i OSTRC enkät en gång i veckan.

Rektalcancer drabbar cirka 2000 personer i Sverige per år. Trots förbättringar i preoperativ utredning och behandling, utgör fortfarande lokalrecidiv (lokalt återfall i bäckenet) ett allvarligt problem. I dagsläget överlever inte majoriteten av patienterna som får ett lokalrecidiv. För närvarande finns det inga kliniskt introducerade prognostiska vävnadsmarkörer för risken att utveckla ett lokalrecidiv. Identifieringen av en sådan markör skulle kunna leda till att en individuell behandlingsplan skapas för patienten, både primärt och postoperativt samt för uppföljning.

Vargen har varit ett mytomspunnet och hatat djur genom hela vår historia, och den väcker fortfarande starka känslor. Licensjakt på varg återinfördes i början av 2010, och den väckte lika höga röster från jaktmotståndare så som jägare som ville skjuta fler vargar än de tilldelats. Uppståndelsen kring vargen avspeglades även i våra medier, och rapporteringen har varit mycket intensiv under jaktperioderna. Hur kommer det säg då att vargen har fått detta mediala utrymme? Vi har i denna uppsats ägnat oss åt etermedierna, främst P4 Dalarnas nyhetsrapportering men även Ekots sändningar, med fokus på dess rapportering om vargen.