This master thesis has been carried out on behalf of Stoneridge Electronics AB and is an investigation ofhow intelligent switches can replace the traditionally used direct controlled switches. The concept ofintelligent switches is that the switches contain electronic identification components which, by connectingthem to a network, give the same function independent of the location of the switch. This infers anincreased flexibility and configurability which can be a great advantage in development, production andcustomization in the commercial vehicle industry. Especially in the current situation when commercialvehicle manufacturers provides more and more functions and dashboard configurations.LIN (Local Interconnect Network) is a network protocol introduced in 1999. It is a simpler and lower costcomplement to CAN (Controller Area Network) and is adapted for applications where the demands forbandwidth are lower, for example reading sensors and switchers.

Den här uppsatsen handlar om rörelsen intelligent design, som tror att en intelligent skapare ligger bakom stegen i evolutionen. På så vis blir inte evolutionen en slumpmässig sak, utan en sedermera intelligent designad evolution. Den här intelligenta skaparen är med andra ord Gud. Uppsatsens ämnar  undersöka intelligent design och gymnasieskolan, närmare bestämt hur ID korrelerar med didaktik. Rent konkret är syftet med uppsatsen att se hur man i de centrala didaktiska frågeställningarna bemöter intelligent design i religionsläroböcker på gymnasial nivå.

Vindkraftverk ansluts idag i snabb takt till elnät runt om i världen. Elnäten är ofta inte tillräckligt dimensionerade på platser där vindkraftutbyggnad är lämplig vilket leder till ett behov av nätförstärkning. Förstärkning sker konventionellt genom att övergå till en högre spänning, något som kan vara förenat med stora kostnader och ledtider. Bland annat därför har en filosofi med beteckningen smarta elnät uppstått, som handlar om hur elnätsystemet ska se ut när det är mer anpassat till de nya energikällornas karaktär och samtidigt medför ett mer effektivt totalutnyttjande. För vindkraftverk kan det då handla om att i högre grad än idag reglera produktionen och understödja nätet, t.ex.

Uppdragsgivare till detta examensarbete var Vägverkets ITS-avdelning. Vägverket ska vara en möjliggörare för tjänster inom ITS-området, och detta arbete beskriver de mobila ITtjänster inom ITS som tros finnas år 2009. Det är också viktigt att se hur den nationella vägdatabasen, NVDB, möter de framtida kraven från de mobila IT-tjänsterna. Detta eftersom NVDB är en grunddatabas över det data Vägverket tillhandahåller och möjliggör utveckling av mobila IT-tjänster och det är därför viktigt att den innehåller korrekt och uppdaterad data.Under detta arbete har jag jobbat med två metoder, litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Litteraturstudier har jag använt för att sätta mig in i Vägverkets ITS-strategi, mål, pågående ITS-projekt i Sverige och Europa och framtidsvisionärers idéer om framtidens samhälle och ITS.

Syftet med denna uppsats är att belysa högstadieelevers syn på musiken som skolämne men även den musik  som man  spelar  eller  sjunger  på  fritiden.  Resultatet  är  baserat  på  ett  antal  enkäter utlämnade till elever i årskurserna 7-9 från två olika skolor. Dessa resultat har sedan kategoriserats utifrån  ett  sociokulturellt  perspektiv  på  lärande,  såsom  intelligenta  och  språkliga  redskap, kommunikativa  redskap  samt  fysiska  verktyg  och  redskap.  Utifrån  dessa  har  sedan  slutsatsen  att elevers musicerande på fritiden påverkar till viss del deras kunskaper och betyget inom skolämnet musik.  Mycket  av  lärandet  i  musiken  bygger  på  att  eleven  ska  kunna  behärska  olika  begrepp  och instrument, skillnader är att vissa elever besitter förkunskaper inom musiken och att detta i sin tur påverkar betyget. Resultatet har visat att skillnaden mellan de elever som går i musikskola och de som  inte  gör  det  är  en  fråga  kring  kunskaper  i  att  spela  och/eller  behärska  noter  och  ackord. Däremot finns ingen tydlig skillnad kring betygen utan alla elever ser ut att ha samma möjligheter att  nå  höga  betyg  i  musiken.  Andra  resultat  är  att  elevernas  uppfattning  kring  innehållet  i musikundervisningen  skiftar och  även om man går  i  samma  klass och  får  samma kunskaper  så uppfattar eleverna kunskapen på olika sätt..

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har båda författarna stött på elever som haft problem att lära sig matematik och upplevt ämnet som tråkigt och svårt. Av de dryga tio procent elever som går ut grundskolan utan godkänt betyg i något av de tre kärnämnena engelska, svenska och matematik är det en klar övervikt av underkänt i ämnet matematik. För att komma in på ett nationellt gymnasieprogram måste eleverna ha godkänt betyg i matematik, svenska och engelska. Mot bakgrunden att betyget icke godkänt i matematik är den största anledningen till att elever blir tvungna att gå det individuella programmet (IV) på gymnasieskolan är syftet med detta examensarbete att undersöka anledningar till att elever inte klarar godkänt betyg i årskurs nio i matematik. Dessutom utreda hur matematikundervisningen går till på IV-programmet för att hitta arbetssätt som även går att tillämpa inom den ?vanliga? matematikundervisningen inom gymnasieskolan.

Modern teknik som intelligenta personliga assistenter (IPA) som finns i smartphones kan förenkla människors vardagliga liv. De kan hjälpa personer med funktionshinder och människor som lever stressfulla liv. Genom tal, kan IPA:er enkelt hjälpa personer som ofta har händerna fulla att hitta vägbeskrivningar, information eller skicka meddelanden över hela världen. För att locka människor till att förlita sig på IPA:er i det dagliga livet räcker det inte att den är intelligent och tilltalande, den måste också vara tillförlitlig.Det finns många faktorer som är involverade i att bygga ett trovärdigt system. Denna uppsats fokuserar på att ta reda på vilka egenskaper som gör en IPA:s röst trovärdig och vilken typ av röster designers bör göra tillgängliga för sina användare.

De senaste årens utökade användning av IT har lett till att företag samlar in enorma mängder ostrukturerad data. För att kunna hantera detta har olika verktyg och tekniker utvecklats. Dessa verktyg samlas vanligtvis under benämningen Business Intelligence (BI) som kan sammanfattas med aktiviteterna ?hämta relevant information, analysera, finna en vinnande väg framåt, bedöma risk och formulera underlag för beslut?. Om företag är duktiga på att vara analytiska kan de vinna stora konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter.

Kostnaderna att bygga blir allt högre, man tror att byggkostnaderna väntas öka med 25 procent inom de närmaste tre åren. Mest stiger byggherrekostnaden och kostnaderna för byggmaterial och inget tyder på att detta kommer mattas av. Därför ligger det på byggföretagen att effektivisera och optimera projekteringen för att sänka kostnaderna. För att sänka produktions- och projekteringskostnaderna vill byggbranschen gå från hanteringen av traditionella 2D-ritningar till intelligenta 3D-modeller, BIM ? Byggnads Informations Modell.BIM är en metod för att lagra komplett information om en byggnad i en datormodell.

Byggbranschen befinner sig i dagens läge i ett paradigmskifte mellan ett traditionellt sätt att bygga och projektera och till att utveckla ett mer industriellt sätt att bygga och projektera. Från att använda ?ointelligenta? 2D-modeller börjar allt mer intelligenta byggproduktmodeller där information som rör hela byggnadens livscykel användas i större omfattning. Branschen går mer och mer mot att all information ska kunna samlas och vara tillgänglig på ett och samma ställe, genom en gemensam IT-plattform för branschens aktörer och intressenter samt genom byggnadsinformationsmodeller (BIM). Ett sätt att göra en sådan plattform möjlig är med hjälp av en internationell standard, IFC (Industry Foundation Classes), som är ett oberoende filformat som ska kunna läsas oavsett digital programvara. För projektörerna i branschen utvecklas ständigt olika program för ändamål som möjliggör att så mycket information som möjligt samlas i en och samma fil.

På sektionen Flygsystem/Teknik på Saab Aerotech har man gedigen erfarenhet av att ta fram underhållsinstruktioner för försvarsmaktens flygande system. En mängd olika typer av underhållsinstruktioner produceras inom avdelningen. Volymen på instruktionerna är stor och revisionsfrekvensen på olika delar varierar mellan 20 gånger per år till en gång var 18:de månad. Gemensamt för alla är att de presenteras och distribueras i tryckformat. Försvarsmakten har börjat digitalisera distributionen, men då instruktionen ska användas skrivs den ut på papper.Nu finns tekniken för att göra underhållsinstruktionerna mer intelligenta ur användarens perspektiv.

I ett BIM-projekt skapas ett flertal intelligenta 3D-modeller innehållande geometrier och information. Respektive fackområde skapar modeller innehållande sina byggdelar och installationskomponenter. Genom att samordna modellerna från alla områden skapas en BIM-modell över hela projektet. En förutsättning för att projekteringen ska effektiviseras är att modellerna håller god kvalitet. Då allt fler byggnader projekteras i 3D-miljö finns det idag goda möjligheter att underlätta arbetet med kvalitetssäkring.

Företagen börjar mer och mer använda sig av företagsportaler. Men företagsportalerna är dock inte optimerad idag, informationstillgängligheten skulle kunna gå att förbättra. Med informationstillgänglighet menar vi, i denna uppsats, att användaren ska få den information som är relevant för honom/henne i rätt tid, kunna göra sökningar när han/hon behöver få tag i information och få resultatet presenterat för honom/henne på bästa möjliga sätt. Han/hon ska även kunna få tag i information genom samarbete med andra användare. Syftet med uppsatsen är att undersöka och skapa förståelse för vilka av de centrala egenskaperna i företagsportaler som tekniker ur artificiell intelligens kan tänkas användas, detta för att öka informationstillgängligheten i företagsportaler.

Denna rapport behandlar det examensarbete som lett fram till en konceptlösning på en ny kontrollpanel för styrning av informationsdisplayer i bland annat bussar, samt ett konceptförslag till en display eller ett displayverktyg som minskar förarnas behov av ackommodation. Examensarbetet har genomförts under våren och sommaren 2007 vid AB Thoreb i Göteborg, ett svenskt företag som fokuserar på innovativa lösningar för kollektivtrafiken och vars huvudmarknader är realtidsinformationssystem samt intelligenta elsystem. Konceptutvecklingen har gjorts i syftet att utveckla en ny kontrollpanel till den informationsdisplay som finns i en del bussar idag, samt även titta på hur det går att förbättra den redan befintliga displayen. Detta görs antingen genom att vidareutveckla ett befintligt förslag som använder sig av speglar, som Thore Brynielsson har haft i åtanke, eller genom någon annan nytänkande lösning i syfte att minska förarens behov för ackommodation. Målet är att få kontrollpanelen intuitiv och placerad på ett sådant sätt att föraren inte blir störd eller distraherad vid körning.

Studiens syfte är att identifiera informationslogistiska problem och behov med utgångspunkt i förändringsprojekt inom strategi, organisation och IT för att därigenom visa vad informationslogistik kan lösa för problem och behov. Informationslogistik är ett tvärvetenskapligt ämne och rör sig inom disciplinerna informatik, ekonomi/management och logistik. Utifrån ämnets tresidighet valdes utgångspunkterna strategi, organisation och IT.Forskningen inom informationslogistik redogör för hur IT kan användas för en behovsorienterad informationsförsörjning. I korthet redogör forskningen för hur information kan lagras i datalager och hur informationen är möjlig att bearbetas med olika intelligenta verktyg. Logistik är de bakomliggande förhållningssättet på hur olika IT lösningar kan förse rätt information till rätt person.