Nätverk med stöd av Internetportaler skulle kunna vara en bra lösning på delar av föreningars kundhanteringsproblem. Det möjliggör skapandet av ökat mervärde på sponsorernas satsade kapital samtidigt som det kan generera ett ökat socialt kapital för de involverade aktörerna. Detta sociala kapital skulle sedan kunna omvandlas till ekonomiskt kapital i en förlängning. Det är dock så att satsningen kräver en del resurser från föreningens sida och ett brinnande engagemang för att fungera tillfredsställande. Föreningen kan dock vinna mycket då nätverket kan skapa en större sammanhållning mellan förening och sponsorer vilket borde öka långsiktigheten i sponsorernas engagemang.

Titel: Det Intellektuella kapitalets påverkan på aktievärdet Seminariedatum: 2008-01-15 Ämne/Kurs: FEKP01 Magisteruppsats, 15 ects Författare: Cecilia Englén Sofia Wikstrand Handledare: Leif Edvinsson Christer Kedström Nyckelord: bokfört värde, marknadsvärde, tillväxt, förnyelse, risk, förtroende förväntningar Syfte: Vi ämnar med uppsatsen att utifrån ett antal faktorer analysera hur företag informerar om sitt Intellektuella kapital. Metod: Undersökningen i denna uppsats bygger på tre ?pelare? i form av tre informationskällor. Informationskällorna är börsanalytikers principer, bolagsanalyser och bokslutsanalyser. I den första delen har vi använt oss av intervjuer, och i de övriga delarna har vi granskat tre bolag som är listade på Stockholmsbörsen.

The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore:1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes?2.

Purpose:The purpose of this study is to describe and explain the international music company reports of its intangible assets to examine whether similar methods can be applied to the Swedish market.Method:The study was based on a qualitative and abductive research approach. Collected data is mainly from secondary sources in the form of auditor approved consolidated financial statements.Conclusion:The Swedish music companies activate their intangible assets only partially or not at all, despite the fact that assets in the form of music catalogs, rights, contracts and advances are those that generate revenue for the companies. The study has resulted in a description of how the companies are doing on an international level with the IASB and FASB's regulation. With this report, we have found flaws in the way the Swedish companies prepare their accounts according to the current regulations. In the analysis, these shortcomings are highlighted and to what extent these international standards can be applied in the Swedish companies to take a step towards a more accurate picture and a harmonized and comparable accounting..

Det finns ett sysselsättningsgap mellan inrikes- och utrikes födda på arbetsmarknaden vilket är en fråga som har engagerat många forskare. Denna studie undersöker hur immigrationsålder och föräldrarnas ursprung kan påverka utbildningsnivå och sysselsättning. Materialet som används i studien är insamlat mellan 2010-2011 och är ett representativt urval ur den svenska befolkningen. I syfte att förklara dessa samband används immigrationsålder och föräldrarnas ursprung som en proxy för landsspecifikt kapital i form av språkkunskaper och tillgången till sociala nätverk. Resultatet visar att föräldrarnas ursprung har en signifikant inverkan på både utbildningsnivå och sysselsättning.

Ungdomsarbetslöshet är idag ett omfattande samhällsproblem och ett vanligt förekommande debattämne i media. Studiens fokus ligger på hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i åldrarna 24-26 år ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgångspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som använts i studien är baserad på socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har någon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgångspunkt. I analysen läggs fokus på hur de påverkas av samt hanterar sin livssituation i förhållande till arbetslösheten.

Syftet med den här uppsatsen är att studera de narrativ som Greenpeace och Världsnaturfonden använder för att värva medlemmar och få gehör från allmänheten. Organisationerna tillhör den grupp som kallas för NGO vilket betyder non-govermental organization. Det är ett samlingsbegrepp för organisationer som inte är bundna till någon stat eller skapad av någon stat. Genom att använda en narrativ metod analyseras återkommande mönster som organisationerna använder för att nå sina mål. De här mönstren analyseras med Bourdieus kapitalteori för att visa vilka effekter narrativen har för organisationerna.

Bakgrund och problem: Kraven på ytterligare information i företags finansiella rapporter blir allt högre, vilket gör att företag tvingas lägga allt mer resurser på att bemöta dessa krav. Det är därmed intressant att undersöka om en ökning i upplysningars kvalité har någon positiv effekt, exempelvis på företags kostnad för eget kapital. Årsredovisningen är den rapport som är den mest omfattande. Det läggs betydligt mer resurser på att framställa en årsredovisning, jämfört med en kvartalsrapport. Samtidigt innehåller årsredovisningen mestadels finansiella siffror som redan är kända för marknaden och dessutom kommer den ut med en fördröjning på 3-4 månader.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar.

Den tyska återföreningen (1990) har kommit att påverka många människors liv och den hade många överraskningar i bagaget, både förbättringar men även försämringar. I Tyskland pågår en ständig diskussion kring återföreningen och dess verkningar. Människor från forna DDR känner sig orättvist behandlade och många är besvikna över att politikernas löften inte kunnat infrias. Problemen som uppstått har successivt ökat och många ser återföreningen som ett misslyckat projekt. Mitt syfte är att undersöka hur situationen för människorna såg ut samt huruvida det sociala kapitalet kan anses ha påverkat människorna i DDR.

En lagändring 2007 innebar att byggmästarbildade bostadsrättsföreningar fick nya förutsättningar för sin kapitalstruktur. Det i kombination med ett ökat användande av differentierade insatser vid prissättningen av bostadsrätterna, gjorde att vi valde att undersöka vilka faktorer som påverkar byggmästarbildade bostadsrättsföreningars kapitalstruktur. För att få en djup förståelse om ämnet genomförde vi en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Teorikapitlet sammanfattas i tre delar som ansågs vara de som påverkade valet av kapitalstruktur. Utifrån dessa utformades en intervjuguide som användes för att undersöka tre företag som arbetar med byggmästarbildade bostadsrättsföreningar.

Syftet med denna uppsats är att beskriva de bakomliggande syftena med elitlicensens ekonomikriterier samt att med utgångspunkt i dessa syften utvärdera lösningen man valt med att kräva ett positivt eget kapital på koncernnivå.För att uppfylla vårt syfte har vi har använt oss av en kombination av dokumentstudier och personliga intervjuer. Vi har på så vis klarlagt syftena med elitlicensen och sedan gjort en teoretisk bedömning av dess inre och yttre effektivitet.Då syftet med elitlicensen framförallt var att klubbarna ska ha kontroll över sin ekonomi och klara av att stå på egna ben är det enligt oss helt rätt att mäta på koncernnivå. Vi anser inte att de möjligheter som öppnar sig strider mot elitlicensens syfte. Däremot så är de dörrar man stänger helt i linje med vad man vill uppnå..

Från och med år 1 januari 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärdet ? ackumulerade avskrivningar eller till verkligt värde.Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur införandet av IAS 40 har påverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags årsredovisningar från år 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak på standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet..

Ett ännu outforskat och mycket intressant område är frågor kring hur unga individer gått tillväga för att skaffa sitt första arbete med koppling till värdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos Samhälls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har påverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig från deras examen tills dess att de har fått sin första anställning som Samhälls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi använt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkäter genomförts.