Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

Bakgrund och problem: I takt med de utvecklade ekonomiernas framskridande och enalltmer lÄngtgÄende automatisering har mycket av ekonomins fokus flyttats frÄn de renodladetillverkningsindustrierna till service- och tjÀnstenÀringarna, i vilka det intellektuella kapitaletofta Àr en viktig hörnsten. Med denna förÀndring har kritiska röster höjts angÄende attteorierna kring strategiformulering och strategiuppföljning inte tÀcker in de villkor somkunskapsintensiva företag arbetar under.Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda hur svenska arkitektbyrÄers strategier Äterspeglardet i branschen stora beroendet av intellektuellt kapital samt att undersöka hur byrÄernaarbetar med ekonomistyrningsmÀssig strategiuppföljning. Studien syftar Àven till att klarlÀggahuruvida, och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt, denna ekonomistyrningsmÀssiga uppföljning skullekunna utvecklas.Metod: En deskriptiv forskningsansats har anvÀnts för att tillgodose studiens forskningssyfte.Resultatet understöds av kvalitativ data av sÄvÀl primÀr som sekundÀr karaktÀr. PrimÀrdatanhar i första hand inhÀmtats genom intervjuer med företrÀdare för svenska arkitektbyrÄermedan sekundÀrdatan till stor del hÀrstammar frÄn forskningsartiklar.Teori: Det teoretiska avsnittet grundar sig pÄ teorier rörande strategiformulering, intellektuelltkapital, kunskapsspridning samt prestationsmÄtt som ekonomistyrningsverktyg.Resultat: De undersökta arkitektbyrÄerna har inga genomarbetade strategidokument ellertydligt formulerade strategier. IstÀllet arbetar de utifrÄn olika kÀrnvÀrden.

 Redovisningen Àr anpassad efter den gamla ekonomin och fyller dÀrför inte dagens behov av redovisad information. IstÀllet för att endast redovisa företagets materiella tillgÄngar behöver bland annat kunskapsföretag presentera osynliga tillgÄngar vilka utgör en stor del av företagens vÀrde. Detta sÄ kallade intellektuella kapital behöver framhÀvas i företagens finansiella rapporter för att intressenter ska kunna göra en rÀttvis bedömning av företaget. Problem uppstÄr vid vÀrdering och redovisning av intellektuellt kapital eftersom begreppets definition Àr otydlig och dÀrför uppfattas olika av olika personer. Problem uppstÄr Àven eftersom det inte finns nÄgra allmÀnt etablerade principer för hur vÀrderingen och redovisningen ska gÄ till.

Studiens syfte Àr att undersöka och analysera kompetensbehov inom olika kommunala human service-organisationer, dÀr bland annat socialpedagoger Àr verksamma i VÀsterviks kommun. Min studie vill Àven undersöka inom vilka verksamheter högskoleutbildade socialpedagoger arbetar idag samt vilka kompetenser de har och vilka kompetenser lÀmpar sig för att arbeta inom human service-organisationer i VÀsterviks kommun. Denna studie strÀvar efter att vara ett stöd för att förbereda human service-organisationer i VÀsterviks kommun inför eventuella utmaningar vid framtida rekrytering av befintlig och ny kompetens. Samtidigt vill jag med min studie stÀrka kunskapen kring socialpedagoger.Studien bestÄr av bÄde en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Det empiriska materialet har insamlats via en enkÀtundersökning och en gruppintervju med personer som har medarbetar- och verksamhetsansvar inom olika human service-organisationer i VÀsterviks kommun.Resultatet av min studie pÄvisar att det finns ett kompetensbehov inom human service-organisationer i VÀsterviks kommun som frÀmst prÀglas av intellektuella och sociala kompetenser.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

I dag Àr det inte lÀngre resurser som till exempel kapital, mark, maskiner och teknologi som Àr de viktigaste tillgÄngarna för organisationer, utan snarare individers intellektuella resurser sÄ som kunskap. Detta har blivit en av de viktigaste ingredienserna i konkurrensen mellan organisationer. Studiens syfte var att fÄ en djupare förstÄelse för hur organisationer kan arbeta med att underlÀtta överföringen av den tysta kunskapen vid omsÀttning av personal. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har vi gjort en studie inom en svensk kommunal förvaltning. Resultatet visar fyra olika tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnds för att behÄlla den tysta kunskapen inom förvaltningen; överlappning, öppen stÀmning, utvecklingsgrupp och mentorskap..

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka personalens erfarenheter och uppfattningar om mobbning inom sÀrskolan samt vilka faktorer som de anser pÄverkar mobbning inom sÀrskolan. Genom halvstrukturerade intervjuer belyser studien pedagogers och elevassistenters upplevelser av mobbning inom sÀrskolan. Sammanfattningsvis pekar mitt resultat pÄ att förekomsten av mobbning i sÀrskolan Àr relativt liten. Huvudtyperna av den mobbning som förekommer Àr utfrysning samt verbal mobbning. Faktorer som elevers intellektuella nivÄ, besvÀrliga hemförhÄllanden samt avvikande beteende kan pÄverka huruvida han eller hon blir utsatt för mobbning eller mobbar andra..

Syftet med studien Àr att utifrÄn sjÀlvbiografiska berÀttelser beskriva och förstÄ barns upplevelser av att vÀxa upp med en förÀlder med bristande förÀldraförmÄga, samt vilken inverkan detta har pÄ barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla. UtifrÄn syftet har vi stÀllt oss dessa frÄgor: Hur pÄverkas barnen nÀr förÀldraförmÄgan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur pÄverkas barnen av skuld och skamkÀnslor och konsekvenserna av detta? AnvÀnder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur pÄverkas barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla?Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingÄende granska nÄgra biografier som innehÄller ett Àmne som Àr bÄde aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien Àr utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har anvÀnt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, sjÀlvkÀnsla, förÀldraförmÄga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av förÀldraförmÄga i barns uppvÀxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Denna uppsats har som syfte att identifiera hur den statliga satsningen om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare konstrueras som politiskt problem och vilka diskurser om kvinnors f?retagande som satsningen reproducerar. Unders?kningsmaterialet best?r av texter utgivna av regeringen inom ramen f?r regeringsuppdraget St?rka f?ruts?ttningar f?r kvinnors f?retagande (2024?2027). I unders?kningen till?mpas verktyg fr?n den funktionella grammatiken f?r att analysera ideationella metafunktioner i texternas lexikogrammatiska skikt f?r att identifiera vilka deltagare som ing?r i framst?llningen av kvinnors f?retagande som politiskt problem. Deltagarnas inb?rdes roller och ansvar fastst?lls sedan med hj?lp av aktantmodellen som tidigare har anv?nts i svensk spr?kvetenskaplig forskning f?r just detta ?ndam?l. D?rtill g?rs en legitimeringsanalys f?r att identifiera vad m?let om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare ska leda till.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur insatser och fo?rutsa?ttningar fo?r ekonomiskt bista?nd formuleras och individanpassas inom fo?rso?rjningssto?d fo?r unga vuxna. De fra?gesta?llningar som anva?nds behandlar hur gruppen unga vuxna bista?ndstagare konstrueras, hur socialsekreterare definierar insatser utifra?n klientens behov, samt hur fo?rutsa?ttningar fo?r bista?nd formuleras och huruvida dessa uppra?ttas med ha?nsyn till klientens individuella situation. Fra?gesta?llningarna bero?r det sociala arbetets normfo?rmedlade praktik, ba?de utifra?n hur gruppen unga vuxna konstrueras men ocksa? utifra?n hur gruppens behov motiverar de insatser som de unga vuxna anses beho?va.

Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.