Genom studien har jag kommit fram till att det nära samarbete som klient och personligt ombud har, gör att informanterna upplever sin situation med personligt ombud bra. Det innebär att informanterna upplever sin vardag bättre, sedan de fick tillgång till personligt ombud. Informanterna har genom personligt ombud fått ökad kontroll över sitt liv, eftersom de upplever att de har bättre förutsättningar vid myndighetskontakter när deras personliga ombud hjälper dem med detta. Det positiva bemötandet från de personliga ombuden är A och O, klienterna känner sig både sedda och förstådda. Även då mina informanter och de personliga ombuden har olika åsikter, kan de resonera.

Bakgrund: För att hjälpa psykiskt funktionshindrade att leva ett självständigt liv i samhället trädde 1995 sykiatrireformen i kraft och med den skulle livssituationen för psykiskt funktionshindrade förbättras och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället öka. En strategi för att förbättra stödet till personer med psykiskt funktionshinder var att de skulle få stöd av ett personligt ombud. Deras uppdrag kallas för det trefaldiga uppdraget och innebär att företräda psykiskt funktionshindrade och att se till att olika organisationers insatser för den enskilde samordnas. De personliga ombuden kommer därav att påverka och samspela med de olika offentliga myndigheterna som redan har uppdraget att bistå med stödinsatser. En följd av detta arbete är att man som ombud kommer att se mönster och systemfel i de offentliga organisationernas uppdrag som gör att psykiskt funktionshindrade inte får sina behov tillgodosedda utan ?faller mellan stolarna.?.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och/eller förutsättningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna främja den samhälleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsättningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förståelse kan vara av betydelse för att hitta bra och användbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhållanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar främjande eller inte. Skolans styrdokument säger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvärdig och att rektor ska garantera elevernas rättsäkerhet. Att garantera elevernas rättsäkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte får de rättigheter som är fastställda i skolans styrdokument.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka möjligheter arbetsterapeuten har att främja förmågan till fortsatt arbete för personer med MS och RA.Sökord: arbete, arbetsterapi, kronisk sjukdom, multipel skleros, reumatoid artritBakgrund: MS och RA är kroniska sjukdomar som främst drabbar personer i arbetsför ålder. Symtomen från dessa sjukdomar påverkar personernas arbetsförmåga i olika stor utsträckning. Arbetsterapeutens roll är att möjliggöra för personer att utföra aktiviteter i det dagliga livet som anses vara meningsfulla för dem. Med sina bedömningar och insatser kan arbetsterapeuten bidra till att möjligöra detta för personer som har förlorat förmågor p.g.a. t.ex.

Abstract Vi lever i ett samhälle där arbetsmarknaden ständigt utvecklas och aktörerna på arbetsmarknaden blir allt fler. Vi har valt att belysa begreppet mångfald och anledningen till att vi valde att studera mångfald är att inom svensk forskning berörs knapp mångfaldsfrågor. Vi har valt att studera mångfald utifrån ett ledarskapsfilosofiskt perspektiv, teorin Diversity Management. Organisationen som vi har valt att undersöka är Skatteverket. Vår förförståelse är att flera företag belyser begreppet mångfald i och med att vi lever i ett land med många olika nationaliteter.

Frågan om föräldrar med IF kan klara ett ?tillräckligt gott föräldraskap? och omdet går att utveckla föräldraförmågan är aktuell. Både i forskning och i praxisframkommer det att föräldrar som har IF är i behov av stöd på olika sätt för attklara föräldraskapet. Huruvida föräldrar med IF kan utveckla föräldraförmåganfinns det delade meningar kring. Forskning visar dock att ett konkret individuelltutformat stöd i hemmiljö bidrar till att föräldrar med IF kan utveckla sinföräldraförmåga.PYC, Parenting Young Children, är ett manualbaserat utbildningsprogram förföräldrar med barn i åldrarna 0-6 år, och är utformat för att ge föräldern stöd i sitteget hem.

BakgrundBakgrunden till uppsatsen är att vi vill lyfta fram möjligheterna för barn med ADHD och Aspergers syndrom att gå i en vanlig skola. För en pedagog som har elever i verksamheten med dessa svårigheter skapas det dagligen problematiska situationer som påverkas av tid, material, ekonomi och acceptansen från klassen och skolan. Utöver detta vill vi lyfta fram möjligheterna som finns, vill vi utvecklas inom området och få en ökad förståelse för barn med diagnos, för att på bästa sätt kunna ge dessa barn en fullständig skolgång. Vår förhoppning är att kunna inkludera alla elever i den gemensamma skolan. Vi vill ta reda på om och hur det arbetas med att inkludera eleverna med dessa neuropsykiatriska diagnoser i verksamheten. Syftet är att ta reda på vilket stöd det finns för elever med ADHD och Aspergers syndrom att gå i en vanlig skola. Våra frågeställningar är:1.

Problem/bakgrund:"Mångfald" är ett begrepp som fick fart på 1990-talet och användes först med tanke på den "ras"/etniska mångfalden. "Jämställdhet" mellan könen har en längre historia bakom sig och är fortfarande mer studerat som begrepp. Många företag och organisationer har tagit sig an dessa frågor som viktiga att arbeta med och har skapat handlingsplaner och policys. "Mångfald" innefattar numera ofta en bredare beskrivning då kategorier som sexuell läggning, funktionshinder, religion och även kön m m är inkluderat. Begrepp som dessa uppfattas ofta som ganska självklara och med positiv respons, därför är det intressant att studera hur en arbetsplats verkligen förhåller sig kring dessa frågor.Syfte:Syftet med uppsatsen är att studera hur begreppen "mångfald" och "jämställdhet" konstrueras, upplevs och används på en förvaltning inom Region Skåne.

Alla elever i svenska skolor blir kunskapsbedömda utifrån styrdokument. Det har dock inte riktats mycket forskning när det gäller kunskapsbedömning av elever i grundsärskolor och gymnasiesärskolor. I svenska läroplaner betonas det att formativ bedömning ska användas som ett aktivt redskap för att forma undervisningen. I föreliggande studie vill vi belysa hur några pedagoger arbetar med formativ bedömning. Studiens inriktning är mot elevgruppen med grav utvecklingsstörning och omfattande funktionshinder, i grundsärskolan inriktning träningsskolan och gymnasiesärskolans individuella program. Syftet är att bidra med kunskap om formativ bedömning inom grundsärskolan med inriktning träningsskolan samt gymnasiesärskolans individuella program.

Syfte Syftet med denna studie var att beskriva och uppnå en förståelse för lärares språkutvecklande arbetssätt med fokus kring hur pedagogiken främjar språkutvecklingen både hos flerspråkiga elever och hos elever som har svenska som modersmål. Dessutom var syftet att uppnå en förståelse för hur lärarna anpassade pedagogiken utifrån samtliga elevers kognitiva funktionsnedsättning. Frågeställningar ? Vilka aspekter av språkutvecklande strategier återfinns i lärarnas arbetssätt? ? I vilken utsträckning anpassar lärarna det språkutvecklande arbetssättet i förhållande till om eleverna har svenska som första, respektive andraspråk? ? På vilket sätt anpassar lärarna den pedagogiska praktiken i relation till elevernas funktionsnedsättning? Teori Studien förankrades i Vygotskjis teori om att individens sociala- och intellektuella utveckling är förenade med varandra och att den proximala utvecklingszonen kan nås via interaktion. Det andra teoretiska perspektivet som studien förankrades i var Skidmores tankar om en inkluderande, respektive en exkluderande klassrumspraktik. Metod Metoden var kvalitativ med en hermeneutisk ansats.

Syftet: är att ta reda på några elevers upplevelser och erfarenheter av specialpedagogiska insatser de har haft över tid. I relation till vad och hur det har haft betydelse och påverkat deras självbild, lust, motivation och tilltro till sitt egna lärande. Samt vad och hur de upplevt och erfarit att deras relation till föräldrar, lärare och kamrater påverkat och haft betydelse för deras självbild, lust, motivation och tilltro till sitt egna lärande. Teori: Den teoretiska ramen utgår från Vygotskijs kulturhistoriska skola, av hans dialektiska män¬nis¬ko¬¬syn där människan ses sprungen ur sin kulturhistoriska tid. Verkligheten ur detta perspektiv ses vara socialt konstruerad.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på en inkluderande undervisning i idrott och hälsa och om uppfattningen kring inkludering var likvärdig eller skiljde sig åt.Hur arbetar lärare med inkluderande undervisning i idrott och hälsa?Vilka möjligheter och svårigheter finns i en inkluderande undervisning inom idrott och hälsa?Vilka tidigare erfarenheter finns i samband med inkluderande undervisningen inom idrott och hälsa?Metod Undersökningen var av kvalitativ karaktär med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem lärare i idrott och hälsa från tre skolor i Stockholm deltog i studien. Urvalet grundade sig i ett snöbolls- och bekvämlighetsurval. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv och använde sig utav Lev Vygotskijs teoretiska tänkande om lärande och utveckling.Resultat Lärarna i denna studie hade en relativt likvärdig syn om uppfattning kring inkludering och att eleverna och deras behov skulle vara i fokus.

Abstract Schumacher, Lisa (2014) Tre kvinnors berättelser om sin uppväxt - en narrativ studie om ADHD (Three women?s stories about their early life ? a narrative study about ADHD) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Problemområde Studien tar avstamp i att det i skolor och förskolor finns många barn i behov av särskilt stöd, exempelvis med ADHD-diagnos. Att vara empatisk betyder att förstå och att låta förståelse vara vägledande i kontakten med någon annan (Kinge 2000). Jag menar att det finns begränsad förståelse för hur barn med ADHD upplever sin situation och vad som påverkar dem. Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse kring hur det kan vara att växa upp och ha ADHD.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen var att kartlägga den fysiska aktiviteten utanför skolan för elever med Asperger syndrom i Stockholmsområdet.Hur ofta deltar eleverna i organiserad fysisk aktivitet utanför skolan?Hur ofta deltar eleverna i spontan fysisk aktivitet utanför skolan?Hur många elever skulle vilja delta i fysisk aktivitet utanför skolan?Vilka likheter eller skillnader finns det mellan pojkar och flickor jämfört med SIH 2001 undersökningen? MetodMetoden som används i denna studie var en kvantitativ enkätundersökning som utförts på sju skolor i Stockholmsområdet. Samtliga skolor valdes ut mot bakgrund av att eleverna på skolorna har diagnosen Asperger syndrom. Urvalet bestod totalt utav 96 elever, med ett bortfall på 14 elever så blev antalet respondenter 82 elever. Av dessa var 20 flickor och 62 pojkar. ResultatResultatet i denna studie visar att en majoritet av eleverna (74,5 %) inte deltar i någon form av föreningsidrott.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en neurologisk förlamningssjukdom somberor på celldöd. Det är de motoriska cellerna i hjärnan och ryggmärgen som angrips.Ryggmärgens ytskikt utsätts för ärrbildning, vilket innebär att musklerna som är kopplade tillden utsatta delen av ryggmärgen inte kommer att få några impulser från nervsystemet. Närmusklerna inte får några impulser och därmed inte aktiveras kommer de att förtvina. Kroppenförlamas successivt och den vanligaste dödsorsaken är att andningsmuskulaturen förtvinar.Individer med ALS upplever de progressiva förlamningarna med ett opåverkat medvetande.Omvårdnaden vid ALS är multidisciplinär och målet är att lindra symtomen, då det inte finnsnågot botemedel. Vanliga symtom är sväljsvårigheter, emotionell labilitet och smärta.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att leva med amyotrofisklateralskleros.Metod: För att besvara syftet har en forskningsöversikt utförts.