The purpose of our essay is to investigate the role of the practice period under supervision from a skilled practioner as a part of the student?s development of knowledge. This essay?s main participants are students who are studying their sixth semester during the spring 2009 at the bachelor program of social work at the University of Gothenburg and active skilled practioners during the autumn of 2008 and spring 2009. The essay has primarily a qualitative approach.

Följande rapport redogör för det utvecklingsarbete som hade som målbild att kombinera två produkter från X-ponent Stålinredningar AB, nämligen ordning-och-reda-systemet ToolTracker och ett verktygsskåp benämnt X-102.Detta utvecklingsarbete pågick under kursen KPP305, Examensarbete Produktutveckling, på Mälardalens högskola.Uppdragsgivaren X-ponent Stålinredningar AB hade under en tid utvecklat det intelligent ordning-och-reda-system, ToolTracker, och genom en efterfrågan på marknaden har företaget känt ett behov av att vidareutveckla detta system och placera detta i ett verktygsskåp.Denna produkt skulle fungera så att användaren loggar in i systemet via en RFID-läsare placerad på utsidan av skåpet, och samtidigt som en godkänd inloggning sker så låses skåpet upp automatiskt och användaren får tillgång till de verktyg som finns i skåpet. Väljer användaren att checka ut ett verktyg registreras tidpunkt för detta samt vem som tagit verktyget i systemets databas för att möjliggöra spårning av verktyget.De direktiv som företaget gav för projektet var att det befintliga ToolTracker-systemet skulle verka på samma sätt som tidigare, vilket gav avgränsningar mot att påverka ToolTracker-systemet.De problem som skulle lösas var således hur ToolTracker-systemets komponenter skulle placeras i skåpets utrymme, samt hur låskonstruktionen skulle utformas för att uppfylla de krav som ställts. De viktigaste funktioner som låskonstruktionen var tvungen att inneha, var att kunna låsa upp skåpet automatiskt vid inloggning, skåpet ska låsas automatiskt då dörren stängs samt att låset skulle kunna låsas upp manuellt. Dessa krav samt ytterligare en mängd krav kunde formuleras i den kravspecifikation som togs fram och låg som grund för arbetet. Ett genomgående viktigt krav i hela arbetet var att förändra det ursprungliga skåpet så lite som möjligt.När kraven tydliggjorts kunde en mängd idéer tas fram och utvecklas vidare till fullgoda koncept.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida den liberaldemokratiska synen på minoritetsrättigheter överensstämmer med den svenska språkpolitikens inställning till minoritetsspråk, historiskt och fram till nutid, med avseende på tornedalingarnas rätt att använda meänkieli. Uppsatsens tar därför formen av en tvådelad textanalys, där det i den första teoretiska delen redogörs för den liberaldemokratiska synen på minoritetsspråksrättigheter, representerad av liberala filosofer som Rawls, utilitaristiska filosofer som Mill samt den mer kommunitära liberalen Charles Taylor. I den andra delen som är av empirisk karaktär kommer den svenska språkpolitiken i Tornedalen att beskrivas, från och med mitten av 1800-talet fram till år 2000. Slutligen kommer den teoretiska delen liksom den empiriska delen att placeras in i ett analytiskt schema över staters synsätt på den nationella identiteten och förhållningssätt till minoritetsspråk, för att tydligt kunna se om den svenska språkpolitiken i Tornedalen är kompatibel med de liberaldemokratiska teoriernas inställning till minoritetsspråk. Om de teoretiska och empiriska resultaten inte sammanfaller kan det innebära stora komplikationer, eftersom det är svårt för medborgarna att acceptera och legitimera en politik som strider emot samhällets fundamentala principer.

Luleå stad flyttade från Gammelstad in till Norra hamn under 1600-talet just på grund av stadens behov av en hamn. Området fungerade länge som ett livligt handelscentra i staden med en omfattande hamnverksamhet. Järnmalmsindustrins stora expansionsplaner med ett nytt stålverk i Luleå ställde krav på vägnätets framkomlighet och många av stadens trafikleder dimensionerades efter stora trafikmängder, däribland vägarna runt Norra hamnområdet. Planerna för det nya stålverk -80 lades ned och den ökade trafikmängden uteblev, kvar fanns däremot de stora trafikrummen. På grund av detta har områdets aktivitet decimerats till att idag främst fungera som ett av Luleås största transportstråk för fordonstrafik.

KLIPPANByggnadens form utgår från platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I gränsen mellan natur och stad vill den ta fasta på båda världars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra länken dem emellan.En klippa som sträcker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig själv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlänger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning från stad till park.Ett trappsystem placerat på den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.Härigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som gränsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat på markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de två övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras närhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljéer och kafé.Boendedelen är fristående och placerad ovanpå T-banestationen, men ändå integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------Utgångspunkten är mötet mellan stad och natur, park. Idén är att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin gränslandet och samtidigt har en självständig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mån separerade kvalitéer. Grönområde - urbanitet - närhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara på dessa kvalitéer genom att arbeta med mötet där emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfär skapas inom ramen för byggnaden och dess omgärde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur få ut något intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar från gaturum till park - från byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.