Uppsatsen Àr en biografisk och receptionshistorisk studie av en svensk nutida konstnÀr. Tidningarnas recensioner och artiklar, personliga samtal med Johan Thunberg och analys av Thunbergs mÄlningar ger underlag till uppsatsen. Materialet har hÀmtats frÄn bibliotekets mikrofilmsarkiv, tidningarnas internetarkiv och konstnÀrens hemsida pÄ Internet med lÀnkar till KonstnÀrslexikonet Amanda och Svenska konstnÀrer. Vid informationsinsamlandet av underlaget till uppsatsen har lÄngsamt en ?bild? av Johan Thunbergs konstnÀrliga verksamhet vuxit fram som idag Är 2011 kan ses som en mindre affÀrsrörelse. En intressant del i affÀrsrörelsen, förutom den konstnÀrliga kreativiteten att framstÀlla originalmÄlningar, Àr marknadsföringen av enmansföretaget.

ABSTRACT  Denna uppsats handlar om hur terrorgruppen Islamiska staten har skildrats i svensk media under fyra mÄnaders tid mellan perioden augusti till november 2014. Det undersöks hur situationen för de mÀnniskor som drabbats av terrorgruppens handlingar har skildras under dessa fyra mÄnader. Det har ocksÄ studerats i fall man kan urskilja de mediala strategier Islamiska staten har för att nÄ ut med sin propaganda?Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr Van Dijks kritiska diskursanalys, metoden valdes för att kunna gÄ in djupare pÄ vad texten förmedlar. Det empiriska materialet har utgjorts av 10 artiklar sammanlagt frÄn Aftonbladet och Dagens Nyheters webbportal.

SammanfattningKonstÄkning har blivit en alltmer fysiskt krÀvande idrott dÀr utövarna tvingas trÀna bÄde hÄrdare och lÀngre pass. PÄ grund av detta Àr de utsatta för skaderisk. Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga de vanligaste skadorna inom konstÄkningen i Sverige samt dess möjliga orsaker. 1. Vilka Àr de vanligast förekommande skadorna bland 9-20 Äringar inom svensk konstÄkning?2. Vilka möjliga bakomliggande orsaker kan bidra till dessa skador?3.

Det hÀr Àr en studie i syfte att analysera den moçambikiska lÀroplanens vÀrdegrundspolicy utifrÄn dess kapitel ?vision och uppdrag?. Genom denna analys undersöks vilka egenskaper samhÀllet efterstrÀvar hos sina samhÀllsmedborgare och belyser hur eventuella diskurser i lÀroplanen kan ses ge mening till den goda samhÀllsmedborgaren.  LÀroplanen interpreteras Àven ur ett socio-historiskt perspektiv.Genom att göra en diskursanalytisk studie pÄ den moçambikiska lÀroplanstextens kapitel ?vision och uppdrag? utkristalliseras underelement, nodalpunkter och diskurser som bÄde ger svar pÄ vad som efterfrÄgas hos en god samhÀllsmedborgare och beskriver generella regelbundenheter som kÀnnetecknar texten. Avslutningsvis appliceras svensk lÀroplansforskning pÄ lÀroplanstexten för att undersöka om man utifrÄn det kan sÀga nÄgot om det moçambikiska samhÀllet.En god samhÀllsmedborgare i Moçambique kÀnnetecknas till stor del i lÀroplanen som nÄgon som bidrar till att lyfta landet ur fattigdom, bÄde individens och samhÀllets i stort, samt bidrar till att bevara freden i landet.

I artiklar skrivs det om att ny teknik sÄsom Web services kan medföra t ex förÀndringar i processer och sÀttet att överföra och hantera data. Web services anses av mÄnga vara en lösning pÄ integrationsproblem som uppstÄr nÀr data finns i olika system som inte kommunicerar med varandra. Vi som systemvetare anser att vÄr studie bidrar till att belysa andra aspekter Àn de tekniska nÀr det gÀller Web services. Vi har studerat organisatoriska konsekvenser av införandet av Web services. Studien kan inte faststÀlla att Web services Àr en bra teknik generellt för att integrera system.

Denna uppsats undersöker de rums- och identitets(re)konstruktioner som sker i mötet med De Andra. Semistrukturerade djupintervjuer med elva personer som har erfarenhet av arbete i postkolonial miljö ? i detta fall Tanzania - samt platsobservation av ett sÄ kallat ?expatriate community? ger empiri som analyseras med en dekonstruktiv intersektionell ansats. Studien visar att identitetsmarkörer korsas och skapar identitets(re)konstruktioner. Processen framkallar det objekt som inte tillhör det egna Jaget och skapar ett Dem ? samtidigt som det sker omförhandlingar betrÀffande hemlandet och dess invÄnare.

Every year the Swedish government invests capital in different projects. In recent years the Swedish government has chosen to invest in design. The reason for this is that the government wants industry to use design as a competitive source. Two organizations, Svensk Form and Stiftelsen Svensk Indistridesign, have been assigned to improve industry and society?s underÂŹstanding of design.

Syftet med denna undersökning har varit att ge kunskap om hur personal och intagna förhÄller sig till, och ser pÄ varandra, pÄ en svensk anstalt med omfattande sÀkerhets- och kontrollarbete. Distansen mellan personalgruppen och gruppen av intagna har varit en mycket viktig faktor, och de problem som kan uppstÄ med olika grad av distanstagande har undersökts och analyserats. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr och deltagande observationer har tillÀmpats som frÀmsta metod. TvÄ intervjuer med personal i arbetsledande funktion har genomförts för att öka generaliserbarheten samt förstÄelsen för observerade fenomen. Kommunikationen mellan personal och intagna har utgjort en annan mycket viktig del i studien.

Denna uppsats visar hur representationen av dekadent maskulinitet i svensk dekadenslitteratur frÄn tiden strax innan sekelskiftet 1900 konstruerades. Genom att se till de tre författarna Ola Hansson (1860-1925), Emil Kléen (1868-1898) och Axel Wallengren (1865-1896) visas hur den dekadente mannen ? dekadenten ? skapas som karaktÀr och litterÀr figur. Dekadenten var, menar denna undersökning, extremt bunden av rum, socialitet och kropp, och kunde endast agera inom mycket snÀva ramar skapade av dessa kulturella kategorier. Vad som framtrÀder Àr nÀrmast en schablon enligt vilken dekadensförfattarna arbetade, och rum, umgÀngesformer och kroppsligheter Àr sÄ gott som utbytbara frÄn verk till verk och författarskap till författarskap.

I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen och att jÀmföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nÄ föreskrivna mÄl i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen pÄ gymnasienivÄ ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och nÄgra sprÄkundervisningsmetoder. Faktorer som pÄverkar grammatikundervisningen beskrivs ocksÄ. SjÀlva undersökningen bestod av en genomgÄng av de nationella styrdokumenten gÀllande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielÀrare. Resultatet visar att grammatikens roll inte Àr tydlig och preciseras inte i styrdokumenten.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av terapeutiskt förhÄllningssÀtt i mötet med klienter inom rÀttspsykiatrin. Undersökningsgruppen bestod av 10 legitimerade arbetsterapeuter som arbetar inom svensk rÀttspsykiatri. De utvalda arbetsterapeuterna intervjuades utifrÄn tvÄ huvudfrÄgor. Det insamlade datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier.

Sverige Àr medlem i EU, och omfattas dÀrför av EU:s regelverk och lagstiftning nÀr nya regler ska utformas och införlivas för medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 CivilrÀttsliga sanktioner pÄ immaterialrÀttens omrÄde, Àven kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgÄngspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att dÀrefter förklara partiernas positioner utifrÄn deras grundlÀggande ideologiska vÀrderingar..

Our thesis is conducted in collaboration with Draper Europe AB in Halmstad.The goal of the project has been to construct a baseline concept for the instaling of aprojector screen. Draper Europe AB, in the curent situation, have several kinds of fabrics and designs on their sceens and the cases they are in. Today if you select a screen you canÂŽt chose the design and function of the sceens case.The arrangement of the components inside the cases was to be constructed so the assembler simply could move them to different cases. To make it even easier for the assembler and to save time, the desire of less component was mentioned. Another problem that needed to be solved was the mounting of the projectionscreen at the customer place.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land men trots det Àr etnisk diskriminering en del av vardagen för mÄnga mÀnniskor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla mÀnniskor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rÀttigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet Àn svensk pÄ arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och fÄ ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering pÄ olika samhÀllsomrÄden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvÀrda. Diskrimineringsförbudet rÄder sÄledes Àven inom arbetslivet.