Val av nÀtverksoperativsystem Àr nÄgot som blivit viktigt att besluta i mÄnga företag och organisationer. NÀtverken fÄr fler och fler tjÀnster, mÄnga som ursprungligen utvecklades för Internet. Organisationerna och företagen mÄste hÀnga med i utvecklingen för att kunna fÄ ett nÀtverk som Àr lÀtt att administrera och som Àr anvÀndarvÀnligt. Det finns ett flertal nÀtverksoperativsystem att vÀlja pÄ. De tvÄ vanligaste Àr Windows NT och Novell NetWare.Denna rapport innehÄller en undersökning av ett flertal faktorer som kan vara viktiga att ta hÀnsyn till vid val av nÀtverksoperativsystem.

Denna uppsats handlar om vilka nationalistiska kÀnnetecken och egenskaper som en svensk söker för att identifiera en artefakt som svensk. Nationalismen Àr gömd i allt runt omkring oss. Allt frÄn förskolepedagogiken och skattekontoret till kaffemuggen och lÀgenheten speglar i nÄgon utstrÀckning de idéer som det svenska samhÀllet Àr uppbyggt kring. Denna speciella stÀmning som Àr typisk svensk gÄr Àven igenom i hur man som konsument ser pÄ en svensk produkt eller vilka egenskaper hos en artefakt man letar efter för att avgöra om den Àr svensk. Uppsatsen undersöker hur ett antal personer i Kristianstad tÀnker kring svenska ting.

Jag har till syfte att genom mitt arbete fĂ„ kunskap om Alfaskolan som projekt, dess verksamhet och syfte. Är detta en metod att anvĂ€nda sig av i den ordinarie skolan? Hur förhĂ„ller sig personal i den ordinarie skolan till Alfaskolan och dess metod? Jag har Ă€ven valt att studera hur Alfaskolan förhĂ„ller sig gentemot integrering respektive sĂ€rskiljning. För att ge en bakgrund till Alfaskolan som projekt har jag valt att beskriva huvudprojektet Barns och ungdomars bĂ€sta i vilket Alfaskolan Ă€r ett delprojekt. I min litteraturdel inleder jag med att redogöra för olika perspektiv pĂ„ specialpedagogik.

Syfte: Syftet Àr att beskriva hur controllers i svenska stora företag i olikabranscher uppfattar affÀrssystemet och dess pÄverkan pÄ verksamhetenoch hur de anvÀnder och pÄverkas av affÀrssystemet för arbete medekonomistyrning.Teoretisk referensram: Vi anvÀnder oss av tvÄ delar i teorin. Den ena handlar om affÀrssystem,integrering, implementering, ledningskontroll i systemet och system förekonomistyrningen. Den andra delen tar upp litteratur och forskningkring controllers, controllers och ekonomistyrningen, skillnader mellanbusiness och accounting controllers, controllers utvecklingen i sambandmed IT och den nya controllerrollen.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod, surveyundersökning,med Ätta controllers pÄ sju svenska stora företag i olika branscher.AngreppssÀttet i uppsatsen Àr det deduktiva, dÄ vi har utgÄtt frÄn redanexisterande teorier och forskning för att utarbeta intervjufrÄgorna iuppsatsen. Intervjuerna som vi har genomfört Àr vÄra primÀra kÀllor somhar gett resultat till empirin som senare har analyserats ochavslutningsvis lett till vÄra slutsatser.Empiri: VÄr empiri Àr det resultat som vi har fÄtt som baseras pÄ Ätta personligadjupintervjuer med controllers. Det finns en spridning blandrespondenterna eftersom de har olika lÄng arbetslivserfarenhet och olikapositioner inom sina företag: frÄn business controller till CFO.Slutsatser: AngÄende vÄr första frÄgestÀllning i uppsatsen om hur svenskacontrollers uppfattar affÀrssystemet och dess pÄverkan pÄ verksamhetenfann vi som vÄra slutsatser att de anser att affÀrssystems integrering intefungerar, att affÀrssystemet styr affÀren och att det brister i redskap förledningskontroll och strategiarbete.

För att en kvalitativ och driftsÀker kraftomvandling frÄn vind till elkraft skall erhÄllas stÀlls krav pÄ en mÀngd olika faktorer. Klimatologiska och tekniska faktorer krÀver korrekt dimensionering och anpassning av omvandlingstekniken för att största möjliga energimÀngd skall kunna omvandlas pÄ ett driftsÀkert och energieffektivt vis som vindkraftsÀgare, nÀtÀgare krÀver. Vinden Àr som bekant en oberÀknelig kraftkÀlla. Variationerna i styrka och tid kan innebÀra en hel del driftoptimeringsproblematik med efterverkningar för vindkraftsverket, nÀtet och belastningen. Konsekvenserna kan bero pÄ vilken typ av teknik som Àr installerad i de olika delarna av energisystemet och i omrÄdets elnÀt.

I denna uppsats konstrueras en teoretisk modell över fenomenet sjĂ€lvsvĂ€lt/anorexia nervosa sett mot bakgrund av den teoretiska referensramen i Émile Durkheims studie SjĂ€lvmordet. Den empiriska metoden baserar sig pĂ„ litteraturstudier och befintlig aktuell forskning om de bĂ„da fenomenen sjĂ€lvsvĂ€lt/anorexia nervosa och sjĂ€lvmord. Mitt syfte Ă€r att utröna huruvida de sociala orsaksfaktorer som förklarar variationen av sjĂ€lvmordsfrekvensen i olika typer av samhĂ€llen Ă€r de samma som ligger bakom fenomenet asketiskt religiöst fastande under medel-tiden och nutida anorektiskt beteende i icke-vĂ€sterlĂ€ndska och vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llen.Durkheim betonade att patologiska sociala fenomen kan orsakas bĂ„de av en alltför lĂ„ngt dri-ven individualism och av dess motsats, en alltför stark reglering och integrering. Anorexia nervosa sĂ„som sjukdomen yttrar sig i den sydasiatiska kulturen skulle kunna ses som symtom pĂ„ ett sociokulturellt system som genom sin struktur kan framkalla fenomen av fatalis-tisk/altruistisk art. I sina bakomliggande orsaker yttrar sig anorexia nervosa i denna kulturella kontext som en antites till de faktorer som förklarar fenomenet i vĂ€stvĂ€rlden dĂ€r samhĂ€lls-strukturen framkallar fenomen av egoistisk/anomisk art.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrares uppfattning, dels hur de ser pÄ estetiska uttrycksformers integrering i Àmnesövergripande arbeten samt dels vilken funktion de anser att dessa uttrycksformer har i samband med Àmnesövergripande arbeten. Estetik kan delas upp i begreppen radikal och modest och dessa har fungerat som utgÄngspunkt i vÄr undersökning. Undersökningen bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lÀrare med erfarenhet av Àmnesövergripande arbeten pÄ den aktuella skolan. Resultatet visar att samverkan mellan estetiska och teoretiska Àmnen förekommer men att estetikens funktion i mÄnga fall Àr oklar. Om en integrering med estetiska Àmnen förekommer sÄ Àr det frÀmst Àmnet bild som integreras.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Syftet med denna studie har varit att analysera socialsekreterares erfarenheter av bakomliggande orsaker till att barn i familjer med utlÀndsk bakgrund blir aktuella för utredning enligt SocialtjÀnstlagen (SFS 2001:453). Studien behandlar skillnader mellan familjer med utlÀndsk bakgrund och familjer med svensk bakgrund vad gÀller bakomliggande orsaker för aktualisering hos socialtjÀnsten. Studien Àr kvalitativ och grundar sig pÄ fem semistrukturerade intervjuer. Till grund för analysen har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori anvÀnts vilken har kompletterats med begrepp som behandlar migrationsprocess, socialisationsprocess och kultur.Resultatet visar att det inte finns nÄgon större skillnad gÀllande bakomliggande orsaker för aktualisering beroende pÄ hÀrkomst. Det framkommer att social utsatthet Àr vanligt förekommande hos de familjer som aktualiseras och dÄ frÀmst i form av ekonomisk utsatthet, boendesituation och arbete.

En av de största miljöstörningarna i Sverige Ă€r trafikbuller. Över 1,4 miljoner mĂ€nniskor uppskattas vara exponerade för buller överskridande 55 dB. Buller Ă€r ett hĂ€lsoproblem, inte livshotande men pĂ„verkar bĂ„de hĂ€lsa och livskvalitĂ©. Buller kan till exempel störa sömn, skada hörsel, skapa koncentrationssvĂ„righeter och vid exponering under lĂ„ng tid, leda till problem med hjĂ€rt- och kĂ€rlsystem.Syftet med detta arbete Ă€r att utreda bullerskydd som kan integreras i fasad samt vidare utreda hur dessa i sĂ„ fall kan anvĂ€ndas vid utformningen av en byggnad.Rapporten Ă€r utredande och utgĂ„r frĂ„n tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar.1-vilka typer av bullerskydd kan lĂ€mpa sig för integrering i byggnadens yttre skikt?2-hur kan bullerskydd integreras som en del i byggnadens utformning och design?FrĂ„gestĂ€llningarna i denna rapport Ă€r besvarade med hjĂ€lp av litteraturstudie, analys och skissarbete.Litteraturstudien innehĂ„ller information angĂ„ende olika typer av bullerskydd.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Denna studie syftar till att undersöka förberedelseklassen som instrument för sprÄkinlÀrning i det svenska sprÄket samt integrering i samhÀllet för nyanlÀnda elever. Studien syftar till att undersöka detta utifrÄn lÀrarnas perspektiv samt nationella styrdokument för att möjliggöra en jÀmförelse i deras syn pÄ utbildning för nyanlÀnda elever. UtifrÄn detta formulerades fyra frÄgestÀllningar som berörde utformning av undervisning, styrdokumentens samt lÀrarnas syn pÄ sprÄkinlÀrning och integrering, kunskapsbedömning samt samhÀllsnormers implikationer pÄ utbildningen för nyanlÀnda elever. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ metodansats samt genomfört en textanalys pÄ regeringens Proposition Utbildning för nyanlÀnda elever- mottagande och skolgÄng samt LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Vi valde att intervjua tvÄ lÀrare i en större kommun i Mellansverige som arbetar i samma förberedelseklass.

Syftet med vÄr uppsats Àr först att ur revisorns perspektiv göra en jÀmförelse mellan svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act avseende intern kontroll i svenska börsbolag. DÀrefter görs en analys av vilken utveckling som kan förvÀntas avseende svensk intern kontroll och svensk kod för bolagsstyrning..

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fyra gymnasielÀrare kan förhÄlla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfÀllen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika mÄnga gymnasielÀrare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utstrÀckning och att pedagogerna vÀljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. LÀrarna motiverade grammatikundervisningen utifrÄn lydelsen ?sprÄkets bruk och byggnad? i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara sprÄkutvecklande.