Sök:

Sökresultat:

411 Uppsatser om Integrerat arbetssätt - Sida 21 av 28

HÀlsa i skolÀmnet Idrott och hÀlsa enligt elever och lÀrare i Ärskurs 9

Detta arbete fokuserar pÄ hÀlsa inom skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Syftet Àr att undersöka hur elever och lÀrare i Ärskurs 9 uppfattar det hÀlsorelaterade innehÄllet i skolÀmnet, hur det undervisas samt om det finns likheter och skillnader i elevernas och lÀrarnas uppfattning om detta. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua tvÄ lÀrare och 17 elever i Ärskurs 9 pÄ tvÄ olika skolor i södra Sverige. Den teoretiska ansatsen för undersökningen Àr Aaron Antonovskys teori om hÀlsoutveckling: kÀnsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky menar att denna teori Àr ett sÀtt att förklara vad som pÄverkar och utvecklar hÀlsa hos en individ.

Implementering av Virtual Design and Construction: en
fallstudie av Veidekke Entreprenad AB

Den svenska byggbranschen stÄr i nulÀget inför en stor teknisk förÀndring, införandet av Bygg-informationsmodeller(BIM)/Virtual Design and Construction (VDC) i stor skala. Branschens olika aktörer ser olika vinster med implementeringen som kommer pÄverka hela byggprocessen, frÄn projektering till förvaltning. Denna studie fokuserar pÄ organisation och process i projekteringsskedet och grundar sig pÄ en fallstudie av Veidekke Entreprenad AB. Företaget har implementerat VDC i delar av organisationen och i nulÀget, efter lyckade pilotprojekt, utvidgas satsningen och implementering görs i större skala. Studiens syfte Àr att kartlÀgga Veidekkes VDC-mÄl och strategier, för att dÀrefter studera process och organisation i projekteringsfasen och hur de bör utvecklas för att skapa goda förutsÀttningar för att VDC-mÄlen ska kunna uppfyllas.

Hur arbetar man med so-Ă€mnena i skolan?

Syftet med arbetet Àr att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning fÄ en inblick i hur lÀrare undervisar i so idag. Vi vill ocksÄ se vad styrdokumenten sÀger om so-Àmnena och utifrÄn litteraturstudier och intervjuer ta reda pÄ hur vi sjÀlva skulle vilja arbeta. I den första delen av arbetet har vi valt att redovisa relevanta delar ur de nuvarande styrdokumenten och ger dÀr Àven en kortfattad historisk tillbakablick. DÀrefter följer en litteraturgenomgÄng dÀr vi valt att redovisa de böcker vi anvÀnt var för sig. Eftersom syftet delvis Àr att ta reda pÄ hur man arbetar med so i skolan idag ansÄg vi det nödvÀndigt att göra en empirisk studie.

Den Baltiska BaksmÀllan : En studie om hur svenska SMF hanterat finanskrisen i Baltikum

Vi har i den hÀr rapporten valt att undersöka hur svenska smÄ och medelstora företag som exporterar till Baltikum har pÄverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrÄn ett resursbaserat synsÀtt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat pÄ företagen samt i vilken utstrÀckning de omvÀrderat potentialen pÄ de baltiska marknaderna. Vidare Àmnar vi ge rekommendationer gÀllande vilken resursbas som i störst utstrÀckning kan hantera en omvÀrldsförÀndring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie dÀr vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen.Den teoretiska referensram vi tagit utgÄngspunkt i Àr Barneys resursbaserade synsÀtt samt vÀlkÀnda internationaliseringsteorier sÄ som; Inkrementell process, NÀtverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mÄn Born Global. Vidare belyser vi teorier gÀllande prestation utifrÄn objektiva och subjektiva mÄtt. DÀrefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vÄr analys.I analysen förenas vÄr teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gÀllande vilken resursbas vÄra fyra företag besitter utifrÄn vÄr definition utav resurser i syntesen.

Identitesskapande med hjÀlp av externa designers

Outsourcing Àr ett begrepp som blir allt vanligare i företag. Ett vanligt argument för att man vÀljer att outsourca vissa delar av verksamheten, Àr att det ger en möjlighet till att fokusera pÄ kÀrnverksamheten och dÀrmed uppnÄ större konkurrenskraft. Studien syftar till att undersöka hur externa designers kan skapa en visuell identitet pÄ produkten, samt vilka faktorer Àr viktiga dÄ externa designers ersÀtter en in-house designavdelning. En kvalitativ fallstudie har genomförts pÄ DUKA, Axcent of Scandinavia och Gant. I dessa fall har alla pÄ nÄgot sÀtt kontrakterat ut antingen hela eller delar av sin designverksamhet.

Äpplestekel (Hoplocampa testudinea Klug) : prognos och övervakning i svenska Ă€ppelodlingar

Denna studie genomfördes i samspel med en forskargrupp inom omrĂ„det vĂ€xtskyddsbiologi, avdelningen för integrerat vĂ€xtskydd pĂ„ SLU Alnarp. Undersökningen gick ut pĂ„ att övervaka Äpplestekelns flygningsperiod utifrĂ„n en prognosmodell baserad pĂ„ en temperatursumma samt att validera modellen under svenska förhĂ„llanden. Studien genomfördes tillsammans med sex odlare för att samla underlag hur stekelns flygningsperiod förhĂ„ller sig mellan olika odlingar samt för att se om Ă€pplestekeln har enkel- eller dubbeltopp i flygningen. En dubbel topp eller en utdragen svĂ€rmning kan innebĂ€ra att det finns ett behov för en upprepad behandling. I försöket skedde övervakningen av Ă€pplestekeln pĂ„ TrĂ€dgĂ„rdslaboratoriet i Alnarp med hjĂ€lp av 8 vita klisterfĂ€llor (Rebell bianco) för daglig avrĂ€kning. 6 Rebell fĂ€llor skickades Ă€ven in succesivt av sex odlare lokaliserade i södra Sverige för avrĂ€kning och sammanstĂ€llning.

Att integrera undervisning i matematik och geografi : Ett projekt genomfört i Ärskurs fem

Arbetets syfte har varit att genomföra ett projekt dÀr undervisningen i Àmnena matematik och geografi integreras. Projektet genomfördes under fem veckor i en Ärskurs femma. MÄnga elever finner Àmnet matematik som trÄkigt och dÄ sÀrskilt traditionell matematikundervisning. Eleverna ser inte nyttan med kunskapen. StrÀvan i projektet har varit att lyfta fram matematiken i geografiundervisningen pÄ ett naturligt sÀtt.

SamhÀllsorienterad reformering

De samhÀllsorienterade Àmnena (geografi, historia, samhÀllskunskap och religion) eller SO som det förkortas har sedan 1960-talet betraktats som ett Àmnesblock. Synen pÄ hur undervisningen ska bedrivas har dock varierat och lÀrare har följt den för tiden rÄdande ideologiska syn pÄ undervisning och kunskap. Den nuvarande rÄdande uppfattningen bland sakkunniga Àr att dessa Àmnen bör undervisas integrerat. Trots detta sÄ har det skett en tydlig uppdelning mellan SO-Àmnena i den senaste lÀroplanen, Lgr 11. Avskaffandet av blockbetyg, införandet av nationella prov i varje enskilt Àmne och borttagandet av en gemensam del i styrdokumentet, visar pÄ detta.

Att förena kunskap och kÀnsla för en bÀttre vÀrld: Diskursanalys av Navet Science Center

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av Navet Science Centers diskurs för hÄllbar utveckling. Detta som ett exempel pÄ hur hÄllbar utveckling kan prÀgla en verksamhet, utifrÄn ett resonemang att en diskurs Àr dialektiskt och bÄde formar sin kontext men ocksÄ blir formad dÀri. Navet Àr en fortbildningsinstans för naturvetenskap, teknik, matematik och hÄllbar utveckling. I den teoretiska anknytning behandlas först och frÀmst den komplexitet och tolkningsutrymme som finns inom hÄllbar utveckling, vilket kopplas samman med lÀrande om hÄllbar utveckling. Vilken version av diskursbegreppet avgör hur metoden utformas och dÀrmed behandlar teorin en förklaring av val av diskursbegrepp, vilket Àr Critical Discourse Analysis (CDA), och hur denna ser ut.

Bemannat vs. Obemannat : En komparativ studie av bemannade och obemannade stridsflygplans nyttjbarhet inom ramen för Counterinsurgency-operationer

Nya typer av krigföring, sÄ som COIN-operationer (Counter insurgency), stÀller nya krav pÄ flygstridskrafterna. Utvecklingen av det bemannade stridsflyget har, om man jÀmför med UAV (Unmanned Aerial Vehicle), trots detta stÄtt relativt stilla. Obemannat stridsflyg har samtidigt utvecklat förmÄgor som gör funktionen till en vÀrdig konkurrent pÄ det moderna slagfÀltet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida obemannat stridsflyg kan överta det bemannade stridsflygets plats inom ramen för COIN-operationer. Detta avser jag uppnÄ genom att undersöka hur vÀl de bÄda funktionerna svarar uppmot de krav som stÀlls pÄ ett stridsflygplan i en operation med inslag av COIN.

KunskapsÀmnen i flumskolan? : Om Àmnenas pÄverkan i lÀroplanen, en jÀmförelse mellan svenska och historia i Lpf 94 och Lgy 11.

Uppsatsen undersöker utvecklingen av Àmnena svenska och historia frÄn LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 1994 (Lpf 94) och till LÀroplanen för gymnasieskolan 2011 (Lgy 11). Syftet Àr att synliggöra hur Àmnena och deras specifika vÀrderingar och traditioner pÄverkar styrdokumenten. Undersökningen baseras pÄ uppfattningen att olika Àmnen för med sig olika Àmnestraditioner i form av vÀrderingar, kunskapssyn, bedömningssÀtt etc. För att möta syftet analyseras kursplanerna individuellt och gentemot varandra. Analysmetoden Àr snarast en diskursiv kvalitativ textanalys av de aktuella kursplanerna med en för undersökningen konstruerad analysmodell baserad pÄ tidigare forskning knuten till lÀroplansteori, skolutveckling, Àmnestraditioner och Àmnesspecifik kunskapssyn.Undersökningen visar att svenskÀmnet i Lgy 11 minskat sin tidigare starka uppdelning mellan fÀrdighets-och bildningsfokuserat Àmne, ofta synliggjort med Ätskillnad mellan sprÄktrÀning och litteraturstudier.

Oberoende granskning av hÄllbarhetsredovisning : - Hur skapar företag trovÀrdighet för hÄllbarhetsredovisningen och hur uppfattar intressenterna detta?

Efter de senaste Ärens redovisningsskandaler som uppmÀrksammats i media har förtroendet minskat för de stora bolagens redovisningar och för den finansiella marknaden i stort. Företaget kan inte lÀngre bara fokusera pÄ vinstmaximering, utan att ocksÄ ta hÀnsyn till de olika intressenternas behov som kan pÄverka företagets verksamhet och framgÄng. För att öka förtroendet hos företagets intressenter har en del företag börjat öppet och frivilligt redovisa att företaget har integrerat en miljö, social och ekonomisk hÀnsyn i sin verksamhet och publicerar resultatet av detta arbete i en hÄllbarhetsredovisning.Bristen pÄ standarder för hÄllbarhetsredovisning skulle kunna sÀgas bidra till ett ökat behov av granskning för att kvalitetssÀkra innehÄllet och skapa förtroende och legitimitet för rapporten. En central frÄgestÀllning blir dÀrmed vilken betydelse den oberoende granskningen av hÄllbarhetsredovisningen har för företagets intressenter. Uppfattar intressenterna att den oberoende granskningen skapar ett ökat förtroende och legitimitet Ät företagets hÄllbarhetsredovisningar?Syfte med arbetet Àr att undersöka varför företag frivilligt publicerar en hÄllbarhets-redovisning, samt hur företagen skapar trovÀrdighet för denna.

Rum i marginal : nya möjligheter för aktivering av mellanrum och offentliga möten

I mÄnga svenska stÀder gÄr det att upptÀcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strÀvar efter en expansiv stadsutveckling. Det Àr ett hybridlandskap, en expanderad stad dÀr skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt grÀnslinje. Staden innehÄller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belÀgna som tenderar att glömmas bort, ÄsidosÀttas eller placeras i ett vÀntans lÀge vid planering. Dessa tomma ytor och hÄligheter utan definierad funktion Àr platser som befinner sig i ett grÀnsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket pÄverkar den angrÀnsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Ansvarsredovisning - En studie av fyra branschledande företag

Oron för miljön och hÄllbarhet har ökat dramatiskt under de senaste Ären. Men problem och frÄgor som rör kommunikation av hÄllbarhetsarbetet har förblivit obesvarade. Kritik har gjorts att hÄllbarhetsredovisning Àr vagt kopplat till verksamheten och att det inte finns ett samband mellan hÄllbarhetsredovisning och redovisningssystem. Som ett resultat av detta har en ny form av hÄllbarhetsrapporter utformats. Det underliggande syftet med den nya rapporteringsstrukturen Àr att integrera rapporteringen i företagens Ärsredovisning.Studien har ett jÀmförande perspektiv och kommer att fokusera pÄ fyra branschledande företag.

Sociala medier pÄ arbetstid : En undersökning om hur professionella identiteter pÄverkas

Att sprida en nyhet, uppmĂ€rksamma hĂ€ndelser och personer Ă€r det journalistyrket handlar om. Nu Ă€r detta inte bara en sjĂ€lvklarhet för just journalister utan vem som helst med tillgĂ„ng till internet kan numera ?agera? journalist. Med hjĂ€lp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nĂ„ ut till mĂ„nga fler Ă€n förr med information och nyheter. Ökad information innebĂ€r förĂ€ndringar för bĂ„de allmĂ€nheten men ocksĂ„ för journalisterna i sina arbetsrutiner. Undersökningens syfte Ă€r att ta reda pĂ„ hur journalister ser pĂ„ denna utveckling och hur det pĂ„verkar deras arbete och deras egen syn pĂ„ kĂ€llkritik.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->