Med syfte att analysera två metoder för läs- och skrivinlärning samt att jämföra dessa med den nu rådande kursplanen i svenska har vi genomfört en textanalys av dessa. Frågeställningarna vi ställt för att besvara vårt syfte berör metodernas arbetsupplägg, vilka teorier om lärande som återfinns i metoderna samt innehållet i kursplanen. Materialet som samlades in var texter som berör de två metoderna samt kursplanen i svenska med tillhörande kommentarsmaterial. För att bearbeta och analysera materialet genomfördes först en innehållsanalys och därefter en analys av lärande utifrån olika lärandeperspektiv, vilka var våra analysverktyg. Slutligen jämfördes metoderna med kursplanen för att säkerställa att metodernas innehåll motsvarade det som står uppställt i kursplanen.Arbetet har resulterat i kunskaper om hur metoderna förhåller sig till kursplanen samt vilka teorier om lärande som återfinns i metoderna.

Studien syftar till att beskriva och diskutera lärares attityder och tankar kring skrivutveckling samt deras syn på sin egen skrivundervisning. Forskningsfrågan lyder: Hur menar lärare, i grundskolans senare år, att de arbetar med elevernas skrivutveckling? Vilka metoder använder de och hur motiverar lärarna dessa? Forskningsfrågan, som främst har beskrivande ambitioner, besvaras genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra svensklärare från en och samma skola. Lärarnas svar kopplas sedan till utvald relevant litteratur gällande skrivutveckling. Utifrån vald litteratur redogör jag för inåtriktat kontra utåtriktat perspektiv på skrivande, dialogisk och processorienterad undervisning, explicit skrivundervisning och genrepedagogik, respons och bedömning samt en kort redogörelse för skrivutveckling i läroplanen. Under kapitlet resultat och analys redogör jag först för huruvida diskursiva eller berättande texter är prioriterade i skrivundervisningen innan jag går vidare med vilka metoder lärarna anser sig använda.

Ett informationssystem syftar till att förse ett företag med information för att förbättra dess kompetens och effektivitet. Acceptansen av informationssystemet, och den effekt det får i företaget, är beroende av hur väl systemet motsvarar kundens krav. Trots denna vetskap är den främsta kritik som riktas mot informationssystem idag att de inte motsvarar intressenternas krav och således inte används i avsedd omfattning.Den viktigaste informationskällan, som systemutvecklarna har vid undersökning av problemdomänen och kraven på det tänkta systemet är intressenterna. För att resultatet av systemutvecklingsprojektet skall bli så bra som möjligt kräver det att intressenterna är engagerade och involverade i processen att samla in information. Risken är annars att den insamlade kunskapen är ofullständig och inkonsistent.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder och hjälpmedel karaktärsämneslärare, och då specifikt de på det nationella omvårdnadsprogrammet, använder sig av när de undervisar elever med annan språkbakgrund än svenska och som har språksvårigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lärare kan förbättra möjligheten för dessa elever att nå upp till kursmålen.Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lärare på omvårdnadsprogrammet i tre städer runt om i Sverige.Resultatet visar att det är stora skillnader på dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig åt hur mycket tid som lärarna får för att hjälpa dessa elever. Lärarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjälp de ska ge åt dessa elever. Alla är överens om att det är ett stort problem.

Denna uppsats bygger på en kvantitativ studie där svenska börsnoterade företag undersöks. Syftet med uppsatsen är att ta reda på i vilken utsträckning olika investeringsmetoder används och att undersöka vilka variabler som påverkar användningen av dessa metoder. Vårt syfte är även att undersöka hur förändringen i användandet av metoderna över tiden ser ut bland svenska börsnoterade företag. Vi fokuserar på att undersöka huruvida företag blivit mer sofistikerade i sina investeringsbeslut.I studien har statistiska undersökningar gjorts baserade på en enkätundersökning. Både så kallade t-test och chi-2 test har använts för att finna signifikanta skillnader i användandet av olika metoder bland olika företagsgrupper.

Större kommuner och industrier använder alltmer automatiserade processer för tjänster och rutinerså som kundcenter och felhantering. Flexeurope AB är ett företag med flera års erfarenhet av auto-matiserade processer och arbetar med att definiera, visualisera, konstruera och optimera processer.Företaget utvecklar även ett webbaserad IT-system för processhantering, kallat flexiteBPMS.Inom en kommun eller industri arbetar ofta flera handläggare, ibland uppemot hundratals, med atthantera ärenden i processer. Detta ställer krav på att handläggare kan kommunicera med varand-ra. Effektivare kommunikation där handläggare snabbare får svar innebär effektivare hantering avärenden. Marknaden har till följd av detta uttryck önskningar om att möjliggöra en form av realtids-kommunikation kring ärenden i flexiteBPMS.Med detta som bakgrund har det här arbetet undersökt, planerat och genomfört en integration av enXMPP-baserad chatt med flexiteBPMS.

Genom att låta religionskunskapslärare delta i en kvalitativ enkätstudie är detta en undersökning som framhäver hur man kan arbeta för att motverka fördomar och samtidigt inte förmedla en romantiserande bild av livsåskådningar. Vilka strategier kan lärare använda sig av i sin undervisning för att dels skapa förståelse för och dels problematisera företeelser inom livsåskådningar? I litteraturgenomgången presenteras forskning som berör människans benägenhet att ha en etnocentrisk världsbild, tanken att det finns olika typer av tolerans samt hur religionsvetenskapliga studier kan göras med både ett fenomenologiskt och etnografiskt perspektiv. I studien framkommer att samtliga åtta deltagande lärare framhäver vikten av att skapa förståelse människor emellan, men de metoder som beskrivs för att uppnå detta mål är dock olika och delvis även motstridiga. Två lärare framhåller enbart betydelsen av att arbeta just mot målet att skapa förståelse, men majoriteten beskriver också metoder som används i undervisningen för att på olika vis problematisera undervisningsmaterial så att nyanserade bilder ges inom ramen för religionskunskapsundervisningen..

I detta examensarbete har jag främst försökt besvara två olika frågeställningar: Vad anser lärare på högstadiet om jämställdhet och jämställdhetsarbete i skolan? Och används några metoder för att jobba med jämställdhet och i så fall vilka?        För att besvara dessa frågor valde jag att skicka ut enkäter till 91 yrkesverksamma högstadielärare i Karlstads och Trollhättans kommun. Av dessa 91 enkäter fick jag in 30 svar vilka i sin tur utgör grunden för denna undersökning.  Av svaren framkom bland annat att 83% av pedagogerna ansåg sig dagligen eller flera gånger i veckan jobba medvetet med att främja jämställdheten i skolan och att 80% av lärarna har uppfattningen om att pedagoger på högstadiet i allmänhet tycker att jämställdhetsarbetet är viktigt. Men det framkom också att 85 % av pedagogerna tycker att skolan endast delvis uppfyller läroplanernas mål om jämställdhet och att 77.7 % anser att de har fått för lite utbildning inom området. 70% av pedagogerna i undersökningen kunde ge exempel på olika metoder som de använde sig av för att främja jämställdheten i skolan..

Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal på två skolor. Jag har tagit del av skolornas mål och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i två omgångar, först en enkätundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar på skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring ämnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn på särundervisning och andra skolformer så som särskolan.

Studien är en kvalitativ fallstudie kring brukarinflytande och empowerment på aktivitetshuset Gunnareds gård. Syftet har varit att undersöka hur empowermentliknande metoder tillämpas och hur empowermentarbetet upplevs av deltagare och personal. För att få undersöka detta har vi haft följande frågeställningar? Vilka metoder används vid tillämpningen av empowerment? -Hur tillämpas dessa metoder i verksamheten? ? Kan deltagarna påverka verksamheten? -Hur/Varför inte?? Hur beskriver personalen de begrepp de arbetar med?? Hur upplevs arbetet med inflytande och empowerment?ResultatArbetet med brukarinflytande på Gunnareds gård sker främst genom verksamhetens möten och arbetsgrupper. Ett av de resultat som kom fram i vår studie är hur deltagare och personals uppfattning av möten delvis skiljer sig åt.

Rapporten undersöker metoder som teknikföretag använder inom produktutveckling i syfte att främja ekologisk hållbarhet. Arbetet tar upp bakomliggande motiv till företags hållbarhetssatsningar samt hur dessa påverkar metodvalen. Vi diskuterar kring framtida utmaningar som företag står inför gällande ekologisk hållbarhet i produktutvecklingen. Rapporten utgörs av en teoridel där omfattande teori kring produktutveckling presenteras. Teori har huvudsakligen inhämtats från litteratur och vetenskapliga artiklar, vilka i sig utgörs av genomförda studier av metoder etc.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:18.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilken hjälp en lärare kan ge en elev som har beteendeproblem och uppträder på ett sådant sätt att denna stör undervisningen för sig själv och/eller andra, samt vilka metoder som finns för att hjälpa den samme och vad en lärare kan göra när problemen blir för svåra. I undersökningen deltog tre lärare, en specialpedagog och en socionom. Metoden för undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att i klassrummet spelar bemötande och positiv förstärkning en viktig roll för att eleven ska bli sedd och därigenom uppträda på ett bättre sätt. Regler och ramar och ett strukturerat förhållningssätt är medel som ger elever med beteendeproblem bättre förutsättningar.

Studien genomfördes enligt principen för systematisk litteraturöversikt där kunskapsläget beskrevs och förslag på lösningar och förbättringar samlades in. Sökning och bedömning gjordes enligt Goodmans sju steg. Problemet preciserades, inklusions- och exklusionskriterier ställdes upp och en plan för litteratursökningen formulerades. Artiklar med studier som mötte inklusionskriterierna samlades in och deras slutsatser tolkades. Slutligen formulerades rekommendationer baserade på fakta insamlat från de olika studierna.

Intervjustudien handlar om undersökning av arbetsmotivation för ordinarie anställda och konsulter på en IT avdelning i ett forskningsföretag i slutet på 2007. Arbetsuppgifter höll på att flyttas till Indien och enbart några få anställda kom att sköta administrativa uppgifter efteråt. Hur lyckades anställda och konsulter att upprätthålla sin motivation under neddragningen? Stämde det att inhyrd personal lättare blir av med jobbet?Tidigare Forskning/ Herzbergs, Mausners och Bloch Snydermans studie The motivation to work (1959) är första forskningsmodellen om arbetsmotivation med primära och sekundära faktorer som ligger till grund för arbetstillfredställelse. Detta har kompletterats med senare studier om drivkrafterna för arbetsmotivationen, önskan att tillhöra, behovet att tillhöra och kravet att göra en uppgift från Meyer och Allen (1991).Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anställda och fem konsulter.