Under 2009 och 2010 har det varit mycket upprördhet kring Västtrafik i media. Upprördheten har sin grund i att många resor har drabbats av förseningar till följd av de stränga väderförhållanden som de senaste vintrarna har förknippats med. Bussresenärer får inte information i samband med trafikstörningar och det skapar olika sorter av problem. Allt från att man blir försenad till att man tycker illa om Västtrafik. Många av resenärerna har en smartphone och skulle därför kunna få information i samband med trafikstörningar.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Studien syftar till att beskriva och analysera svenska företags metoder för att beräkna sina räntebaserade avkastningskrav för verksamhet, investeringar och produkter. Resultatet visar att det i praktiken används sofistikerade metoder för att beräkna räntebaserade avkastningskrav. Dessa har störst genomslagskraft på investeringsområdet medan redovisningsbaserade räntabilitetsmått dominerar på verksamhetsområdet. Räntebaserad styrning på produktområdet anses generellt vara irrelevant..

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Centralt belägna hamnområden världen över blir idag föremål för stadsutveckling till följd av att kustnära verksamhetsområden omlokaliseras eller avregleras och vars frigjorda markarealer ger utrymme för ny bebyggelse. Varbergs stad står idag inför ovan nämnda förändring mot bakgrund av beslut att förlägga Västkustbanan i tunnel under stadens centrala delar likväl beslut att omlokalisera Grenåfärjans tilläggsplats och Handelshamnens centralt belägna verksamheter till mer perifera hamndelar i staden. Barriärer försvinner och markarealer frigörs vilket skapar förutsättningar att etablera ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde och åter låta staden möta havet längs denna kuststräcka.Föreliggande magisteruppsats resulterar i ett planförslag för ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnområde. Syftet med uppsatsen är att, utifrån teoretisk och praktisk kunskap om dagens stadsutveckling, skapa en bebyggelse som harmonierar med omgivningens småskaliga stadsstruktur och samtidigt möter stadens och regionens tillväxt och medföljande behov av centralt belägna bostäder och lokaler för verksamheter och service. Planområdets lokalisering medför goda förutsättningar för en blandad bebyggelse och planförslaget tar utgångspunkt i integrerade funktioner så som bostäder, kontor, handel och service.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilken betydelse lärarenhar för elevens motivation till lärande i skolan. Fokus i studien ligger på att se hurmotivation från lärare kan påverka elevers inställning till skolarbetet och skolan, menockså vilka olika metoder som lärare kan använda sig av för att motivera elever. Studienär gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att läraren är en av flerakällor till elevers motivation, men inte den enda. Vidare visar resultaten att relationenmellan lärare och elev kan vara betydelsefull för elevens inställning till skolarbetet.Lärare kan använda sig av olika metoder för att motivera elever, i studien har docksamtal mellan elev och lärare framkommit som ett ofta använd och effektiv metod..

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Var fjärde patient som genomgår cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamående och kräkningar av olika grad, i fortsättningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. Många patienter upplever att N/V är det mest plågsamma och försvagande med cancersjukdomen under pågående behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebär inte ett garanterat skydd för alla patienter. Komplementära metoder används både för behandling och i förebyggande syfte av N/V. Rädsla för N/V innebär att många patienter väljer att avstå eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.

Strategier för informationsförsörjning inom organisationer är en viktig stödjande kompo-nent tillsammans med andra strategier som rör verksamheten. För en optimal informa-tionsförsörjning krävs strategisk samsyn från alla delar i verksamheten, ett gott ledarskap och goda förutsättningar för medarbetarna.Vi har genomfört uppsatsarbetet med utgångspunkt i tre olika perspektiv; lednings-, pro-cess- och användarperspektiv, vilka tillsammans är betydelsefulla för informationsförsörj-ningen i en organisation.Forskningsfrågornas inriktning har rört sig kring informationssystemens betydelse inom en verksamhet och syftet med arbetet har varit:? Att finna framgångsfaktorer och deras driv- och motkrafter för fullgod informa-tionsförsörjning genom att undersöka hur systemen för informationsförsörjning i ett företag strategiskt ansluter till företagets övergripande mål, är integrerade med varandra och processerna samt är ett verktyg för effektivt utnyttjande av användarna.Metoden i uppsatsen grundas i systemsynsättet, som anger att summan av delarna är mer än delarna för sig ? en synergi uppträder. När vi översatt detta till informationsförsörjning inom en organisation visas bilden av att ju fler system som är integrerade och ju fler funk-tioner som samverkar, desto större blir effektiviteten i informationsförsörjningen. Under-sökningens empiri hämtas ur intervjuer, genomgång av verksamhetsdokument samt en en-kätundersökning.Vår undersökning identifierar en rad framgångsfaktorer ? indikatorer ? som brutits ner och beskrivits som driv- respektive motkrafter, som ger olika effekter inom organisationer.

Jag ämnade att undersöka på vilket sätt lärare praktiskt bemöter främlingsfientlighet. Vilka metoder används? Varifrån kommer dessa metoder? Hur upplever lärare att dessa metoder fungerar? För att ta reda på detta har jag genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Jag genomförde fem oberoende intervjuer med fem olika lärare från olika skolor. Det jag fick ut av dessa fem intervjuer har jag sedan jämfört, analyserat och kopplat till tidigare forskning samt litteratur som önskar att vägleda lärare i arbetet mot främlingsfientlighet.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Bakgrund: Investeringar har olika syfte för verksamheter och det är vikigt att investera för överlevnad på marknaden samt att skapa konkurrensfördelar. Företag investerar till stor del för att följa sin strategi och uppnå sina mål. På grund av begränsade resurser pågår hela tiden en avvägning mellan vilka investeringar som ska genomföras och för att kunna genomföra dessa krävs det att vissa rutiner efterföljs, dessutom är även planering av investeringar av stor vikt för att investeringsprocessen ska vara effektiv och väl fungerande. De olika stegen i investeringsprocessen ska vara sammankopplade och då även de personer som är involverade i investeringsarbetet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva Scania Oskarshamns investeringsprocess och utifrån detta undersöka hur den är kopplad till verksamhetens strategi samt ta reda på om de olika delarna i investeringsprocessen är integrerade med varandra.Avgränsningar: Vi har begränsat oss till att enbart använda Scania Oskarshamn som underlag till vår undersökning då den annars skulle bli allt för omfattande och därmed följer det att vi inte fokuserar på Scania som koncern.Metod: Vi har valt en kvalitativ metod i form av en enfallsstudie. I denna studie har vi haft ett beskrivande och ett utforskande forskningsintresse, detta på grund av att vi dels har beskrivit investeringsprocessen på Scania Oskarshamn, dels utrett hur den är kopplad till strategi samt hur stegen är kopplade till varandra.

Korta aktieaffärer och spekulationer i derivat har blivit allt vanligare. Vi har undersökt studenter från Luleå Tekniska Universitet och deras beteenden och metoder när de handlar med värdepapper. Vi har konstaterat att många medvetet höjer risken maximalt för att öka chansen till hög avkastning. Många ökar risken genom derivathandel, andra genom så kallad ?daytrading?.