Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Vid affärssystembyten väljs ibland standardsystem framför egenutvecklade system. En orsak är att egenutvecklade system är dyra och komplicerade att bygga. Flera företag tycker också att det är smidigare att implementera standardsystem då dessa är utformade som en paketlösning där samtliga moduler är integrerade.Ett problem för företag är att välja "rätt" standardsystem. Ett arbetsmål i denna uppsats är att ta reda på i hur stor utsträckning företag använder sig av en metod i anskaffningsprocessen. Huvudfokus är att ta reda på vad företag tycker är viktigast att anpassa - verksamhet eller system? Ett annat delmål är att titta på hur företagskulturen förändras vid ett standardsysteminförande.I undersökningen görs sex företagsintervjuer hos företag som alla har anskaffat standardsystem.

Modern teknik och demografiska förändringar där de äldre blir fler och de yngre färre har försatt universitet i en bekymmersam situation. Anslagen har minskat vilket har lett till att de måste hitta sätt att bli självförsörjande. Många amerikanska universitet vänder sig då till marknadsföring men saknar kompetens och kunskap för att utföra ett gott marknadsföringsarbete och har en felaktig bild av vad som är viktigt för varumärket.Undersökningen visar att Mittuniversitetet tills för två år sedan hade en icke integrerad marknadskommunikation med olika budskap i olika kanaler. Man valde då att utföra ett integreringsarbete som har stärkt varumärket och skapat en tydlig varumärkesidentitet. Utbildningen och varumärket särskiljs fortfarande trots den integrerade ansatsen och utbildningen ses som en produkt vilket kan få negativa konsekvenser om de unika farorna med servicevarumärken inte uppmärksammas..

Syftet med denna studie är att undersöka hur anställningen av personal inom äldreomsorgen går tillväga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi använt oss av två frågeställningar. Vilka metoder och strategier använder enhetschefen för att hitta lämpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anställas?Vår studie baseras på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom äldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier.

I denna uppsats har jag undersökt metoder för förvaltande av kunskap samt lärande på arbetsplatsen genom att utgå ifrån personalens expertkunskaper inom sitt arbete och hur företag kan ta tillvara dessa. Den samlade kunskapen som finns på företag är ett värdefullt verktyg. Om den skulle varit möjligt att ta tillvara den på ett effektivt sätt skulle både medarbetare och företagets utveckling kunna dra stor nytta av det. Jag har undersökt hur denna kunskap skulle kunna förvaltas för att de anställda ska kunna få mer ansvar och möjlighet att förbättra sin arbetsplats med hjälp av olika metoder. Detta har jag gjort i samarbete med företaget Jidoka Innovation och deras metoder under samlingsnamnet HelpMe.

Följande frågor ligger till grund för vårt arbete: - Har eleverna förstått No-undervisningen på det sätt läraren undervisat? - Vilka metoder är bättre än andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgång dels en enkätstudie för att få svar på frågorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstått lärarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat..

Syfte: Mitt syfte med min uppsats är att titta på varuproducerande småföretag, hur de hanterar sin information och ifall de använder de integrerade affärssystem som finns tillgängliga på marknaden. Jag vill bredda kunskapen om hur svenska varuproducerande småföretag arbetar idag och ur de tillgodoser sitt informationsbehov. Metod: Jag har gjort en kvalitativ djupintervju som jag sedan har följt upp med breddande telefonintervjuer. Empirin har jag sedan tolkat mot den tidigare forskning som finns inom området. Resultat: Småföretag är väldigt olika och jobbar på många olika sätt min undersökning kunde inte komma fram till några generella resultat utan jag anser att ämnet behöver utforskas mer. Dock tror jag att affärssystemen kommer att sprida sig även hos småföretagen, men det kommer att ta tid..

Under vår utbildning har vi mött barn som uppvisar aggressiva beteenden. Eftersom vi inte visste mycket om dessa barn och hur skolan kan bemöta och stödja dem, valde vi att skriva examensarbetet om det. Syftet var att ta reda på vilka metoder och arbetssätt några pedagoger använder sig av i arbetet med barnen. I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med pedagoger inom olika rektorsområden men inom en kommun, i avsikt att lyfta fram olika pedagogers och skolors arbetssätt och metoder inom kommunen. Vi tar upp olika orsaker till hur aggressiva beteenden kan utvecklas, vilka faktorer som påverkar beteendet samt hur det kan bemötas.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur man kan underlätta för personalen i skolan när det gäller genus- och jämställdhetsarbete. Arbetet ger en översikt över teorier och metoder som kan kopplas till detta. Med hjälp av dessa teorier och metoder konstruerar jag 10 budord som ska fungera som stöd i det praktiska arbetet i skolverksamheten. Sammanfattningsvis handlar mitt arbete om att sätta fingret på de viktigaste sakerna i arbetet med genus och jämställdhet. De 10 budorden finns som bilaga till arbetet..

I datalager samlas information från flera olika system och sparas på ett gemensamt sätt. Informationen i ett datalager ger en holistiskbild över organisation och bör användas som beslutsstöd. För att utvinna information ur datalager finns flera olika metoder och informationen kan sedan användas inom flera olika områden.Syftet med studien är att undersöka vilka metoder som används för att utvinna informationen ur datalager inom industribranschen samt inom vilka användningsområden informationen används.För att besvara frågeställningen genomfördes fem intervjuer med företag i industribranschen. Resultatet visar på att vissa metoder för att utvinna information ur datalager används framför andra och inom datautvinning används inte den förutsägandekategorin alls. Framförallt använde sig företagen av informationen på kundsidan och såg det som ett levande projekt som skall täcka in hela processen i framtiden..

Det kommande innehållet i detta examensarbete kommer att handla om min frågeställning som berör integrering av 3D objekt i en verklig miljö: ?Vad finns det för metoder att integrera 3D objekt med en verklig miljö och hur gör man??.Arbetet och efterforskningen har utförts i Söderhamn, där jag har arbetet hos 3D animationsföretaget Magoo 3D Studios. Med hjälp av anställda på Magoo har jag genomfört experiment för att själv prova på de olika metoder som ska kunna besvara min frågeställning.Som resultat så har jag kommit fram till att alla divisioner inom 3D, som modellering, texturering, ljussättning och compositing kan bidra till realistisk integrering på sitt eget vis, dock i olika utsträckningar. Mina experiment har alla varit lyckade och jag känner att de är på rätt väg mot fotorealistiska resultat.I slutändan så upplever jag att de metoder som bidrar mest till en realistisk integrering är en bra ljussättning med en Image Based Lighting metod, samt att ha bra vetskap om hur en kamera fungerar för att sedan kunna efterlikna dess typiska drag samt artefakter så bra som möjligt.Kombinerar man dessa metoder så är man en bra bit in på vägen till fotorealism där man inte längre är säker på om datorgenererade bilder är riktiga eller inte..

Syftet med den här studien är att tydliggöra och få insikt i hur förskollärare och lärare kan arbeta med den förberedande och tidiga läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och skolår 1, samt få insikt i hur samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 kan se ut på de skolor där studien är utförd. Studien är baserad på fem intervjuer med två förskollärare och tre lärare i skolår 1 på fyra skolor i Stockholmsområdet. Resultatet av studien visar att samtliga lärare och förskollärare som ingår i studien arbetar utifrån olika metoder och anpassar dem efter elevers behov, vilket är viktigt då en metod inte bör utesluta en annan. (Frost, 2002,s 10) Lärarnas och förskollärarnas val av metoder kan även förklaras utifrån vilket synsätt som var gällande under respektive lärares och förskollärares utbildningsår. På två skolor beskriver informanterna att samarbetet mellan förskoleklass och skolår 1 är i stort sett obefintligt medan samarbetet i de åldersintegrerade klasserna fungerade på ett tillfredsställande sätt..

Agila metoder blir allt vanligare bland IT företag i hela världen. I dagsläget är de vanligare ände traditionella metoderna inom utveckling. Bland dessa metoder återfinns Scrum som denvanligaste metoden.Detta arbete har som syfte att analysera hur Scrum tillämpas inom organisationer för attfungera på ett praktiskt plan, eftersom alla företag inte ser likadana ut och inte stöter påsamma problem. Till grund för analysen har en litteraturstudie utförts gällande de olika agilametoderna för att hitta likheter och olikheter. Baserat på resultaten från denna studie harintressenter identifierats och intervjuats för att sedan göra en jämförande analys på metodenoch litteraturen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.