Sökresultat:
540 Uppsatser om Integrerade landfästen - Sida 5 av 36
Ordet Àr ditt : En studie berörande hur lÀrare arbetar med uppbyggnaden av ordförrÄdet hos andrasprÄkselever
Uppsatsen behandlar hur lÀrare i svenska som andrasprÄk arbetar med att bygga upp ordförrÄdet hos andrasprÄkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andrasprÄk) och segregerad klass (svenska som andrasprÄk). Detta urval har anvÀnts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssÀtten. Följande frÄgor besvaras och diskuteras: PÄ vilket/vilka sÀtt arbetar lÀrare med att bygga upp elevernas ordförrÄd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger pÄ ordförrÄdet? Vilka för- och nackdelar kan de bÄda undervisningsformerna innebÀra gÀllande arbetet med ordförrÄdet?Tidigare forskning berör svenska som andrasprÄksÀmnets historia, attityder, andrasprÄksinlÀrning, vikten av ett rikt ordförrÄd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.
Lucia för trestÀmmig damkör
Mitt sja?lvsta?ndiga projekt har varit att genom sa?ngteknisk tra?ning, ensemblesa?ngstra?ning och arrangering skapa en luciakonsert fo?r tresta?mmig damko?r. Denna framfo?rdes pa? Nytorgsga?rdens a?ldreboende i Stockholms stad den 12 december 2012. Programmet bestod av de klassiska luciasa?ngerna i sa?va?l redan utgivna arrangemang som nya arrangemang, framarbetade av mig och Sandra Halvarsson under ho?sten.
UtvÀrdering och vidareutveckling av STAPL för anvÀndning inom inbÀddad Boundary-Scan-baserad test
Antalet kretskort som monteras i multikortssystem, till exempel telekommunikationssystem, ökar stÀndigt. Samtidigt som ytmonteringstekniken och packningstekniken blir allt bÀttre utvecklas Àven tillverkningsmetoderna för olika integrerade komponenter, vilket medför att varje kretskort rymmer allt fler integrerade komponenter. Detta gör att testning av integrerade komponenter och multikortsystem blir alltmer komplex. En förutsÀttning för att kunna genomföra effektiv testning Àr standarder. Standarder över hur testning ska genomföras medför att en komponent som uppfyller kraven frÄn en standard Àr direkt utbytbar mot en komponent frÄn en annan tillverkare som uppfyller kraven frÄn samma standard.
Hugget i sten : En förvandling frÄn slutet objekt till bakgrund för nytt stadsliv
Projektet undersöker byggnaden pÄ kvarteret Domherren i flera skalor. Med utgÄgnspunkt i den stora kontextuella makroskalan analyseras plats och byggnads roll i staden över tid. Projektet zoomar sedan in pÄ byggnadens sturkturella principer och rÀttar byggnaden efter den stora skalans resultat utan att kompromissa byggnadens integritet. Förvandlingen förbereder platsen för vidare förÀndring och tillÄter ett mer aktivt och engagerat stadsliv att vÀxa fram..
GrundlÀggningsmetoder för mindre broar: en teknisk och
ekonomisk studie
I Norrbottens och VĂ€sterbottens lĂ€n finns det över 1800 broar i det allmĂ€nna vĂ€gnĂ€tet och flertalet av dessa Ă€r betongbroar. Ăven om brobestĂ„ndet underhĂ„lls kontinuerligt Ă€r det ibland nödvĂ€ndigt att byta ut en bro. Utöver detta tillkommer nya broar i samband med nya vĂ€gstrĂ€ckningar och förbĂ€ttringar av trafiksĂ€kerheten. Dessa Ă„tgĂ€rder Ă€r en stor kostnad för samhĂ€llet och dĂ€rför Ă€r det viktigt att broarna byggs pĂ„ det mest tekniskt och ekonomiskt optimala sĂ€ttet. Denna undersökning baseras pĂ„ studier av 15 stycken mindre plattrambroar belĂ€gna i Norrbottens och VĂ€sterbottens lĂ€n.
Jag som rom ska kunna gÄ ut med min kultur i samhÀllet : en studie om integration och brist pÄ integration bland romer i Malmö
 Syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur romer upplever sin integration i Malmö. Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden dÄ vi har genomfört sammanlagt Ätta intervjuer med mÀn och kvinnor med romsk bakgrund. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ sociologiska teorier: Pierre Bourdieus tvÄ begrepp, habitus och kapital och Erving Goffmans teori om stigma samt att arbetet prÀglas genomgÄende av begreppet integration. Dessa teorier anser vi vara relevanta för vÄrt valda Àmne dÀr habitus och de olika kapitalen har som syfte att förklara hur vÄra intervjupersoner betraktar sin integration i Malmö genom de olika möjligheter de har. NÀr personer upplever svÄrigheter med integration kan detta pÄ olika nivÄer associeras till Goffmans teori som handlar om stigmatisering.
FÄr jag vara med?: integrering eller inkludering av barn med funktionsnedsÀttning i den reguljÀra förskolan
En studie om förskollÀrares syn- och arbetssÀtt i arbetet med barn med funktionsnedsÀttning i den reguljÀra förskolan. Vi vill med denna studie undersöka om barnen endast Àr integrerade eller om de Àr inkluderade i verksamheten..
Asperger syndrom i den integrerade skolan : En intervjustudie om hur skolan bör arbeta med elever som har Asperger syndrom
VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjÀlp av dessa, förmedla en förstÄelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom Àr en diagnos inom autismspektrat. MÀnniskor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sÀtt att se pÄ och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, sÄ krÀvs det att personen uppvisar symtom inom nÄgra av dessa omrÄden: BegrÀnsad förmÄga till socialt umgÀnge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstÄ andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmÀnhet egendomliga eller originella sinnesintryck.
Den hÄllbara rösten
Denna studie underso?ker ha?llbart ro?stanva?ndande. Underso?kningen go?rs genom en kvalitativ enka?tstudie i vilken fem sa?ngpedagoger svarar pa? hur de arbetar med sina elever fo?r att bygga upp det de anser a?r sund ro?stteknik som fo?rebygger ro?sttro?tthet. Underso?kningens resultat indikerar att det finns tva? viktiga faktorer i sund ro?stteknik: att sa?ngaren a?r medveten om hur ro?sten fungerar, det vill sa?ga dess anatomi och fysiologi, samt att sa?ngaren ka?nner till sin ro?sts begra?nsningar.
Integrerad förskoleklass - lika men ÀndÄ sÄ olika. Pedagogers
Förskoleklass infördes som en valfri skolform 1998. Avsikten frÄn regeringens sida var att förskoleklassen skulle fungera som en bro mellan förskola och skola, men forskning och undersökningar har visat att det inte riktigt blev som det var tÀnkt, utan att skolans traditioner har krupit ner i Äldrarna. Förskoleklassen styrs sedan 2011 av del ett och tvÄ i Lgr 11 vilket innebÀr att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas mot de övergripande mÄlen i lÀroplanens andra del, men avsaknad av tydliga riktliner och brist pÄ definition har bidragit till förvirring över hur verksamheten ska bedrivas. Det finns renodlade förskoleklasser och integrerade klasser F-1 och F-2. Verksamheten sker pÄ de flesta platser i skolinriktad miljö vilket eventuellt kan innebÀra en kulturkrock mellan olika skolkulturer.
Framtagandet av gestaltningsskiss i sjukhusmiljö med sten och stenpartivÀxter som utgÄngsmaterial
Enligt forskning har riktig natur och bilder av natur en avstressande effekt pÄ mÀnniskor i sjukhusmiljö. Stenpartier byggs ofta för att simulera naturliga förhÄllanden och kan upplevas som en tredimensionell landskapsmÄlning som förÀndras med Ärstidens vÀxlingar.Syftet med denna studie Àr att komma fram till en gestaltningsskiss med hjÀlp av sten och stenpartivÀxter. Gestaltningen tÀnkta plats Àr utanför GÀvle sjukhus. Fokus har lagts pÄ stenpartiets uppbyggnad, vÀxternas krav och anpassningen till sjukhusmiljön.För att ta reda pÄ ett stenpartis uppbyggnad och stenpartivÀxters krav pÄ vÀxtmiljö har bÄde en litteraturstudie och platsbesök med intervjuer gjorts. Litteraturen Àr sökt via LIBRIS.
3D FE Analys av korttidsmÀtningar hos samverkansbro med integrerade landfÀsten över LeduÄn
Broar med integrerade landfÀsten Àr i Sverige i dagslÀget en relativt ovanlig brotyp, som endast finns av ett fÄtal slag. FrÀmsta fördelarna med integrerade landfÀsten Àr att rullager inte behövs mellan överbyggnad och landfÀsten. I nulÀget finns inte tillrÀckligt med underlag för normer med tydliga riktlinjer och regler för projektering av sÄdana broar. DÀrför har projektet INTAB startats som har till huvudsyfte att studera integrerade broar och anpassa bronormer till dessa. Som en del i projektet INTAB (Economic and Durable Design of Composite Bridges with Integral Abutments, RFCS, 2005-2008), gjordes 2006 en pilotstudie dÀr en samverkansbro med integrerade landfÀsten byggdes över Än LeduÄn som Àr belÀgen ca 50 kilometer söder om UmeÄ.
Elever i grundsÀrskolan mottagna i grundskolan 33, vÄrdnadshavares uppfattning om integrering
Min uppfattning Àr att alla vÄrdnadshavare inte Àr delaktiga till fullo nÀr det gÀller sitt barns skolval. DÀrför vill jag med min studie undersöka vÄrdnadshavares inflytande nÀr det gÀller valet av skolform, vilka faktorer de tycker Àr viktiga för sitt barns skolgÄng och om de Àr nöjda med skolformen deras barn gÄr i. Syftet med mitt examensarbete Àr att belysa vÄrdnadshavarnas perspektiv pÄ elever som Àr mottagna i grundsÀrskolan och integrerade i grundskolan. Jag Àmnar undersöka vÄrdnadshavarnas inflytande i valet av skolform, deras uppfattning om diagnosens betydelse, om integrering Àr ett lÀmpligt skolalternativ och om samarbetet mellan vÄrdnadshavarna och skolan fungerar. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats.
Slipvinklar för bergkristall: hur stor betydelse har vinklarna för briljansen i en slipad bergkristall?
Det finns en uppsjö olika kvalitĂ©er pĂ„ fasetterade stenar. NĂ€r ljus nĂ„r fasetterna kommer de att reagera olike pga. slipvinklar, poleringens kvalitĂ©, rĂ„materialets kvalitĂ©, fasettmöten mm. Att det slipas sĂ„ mycket sten som inte uppfyller dessa kriterier beror bland annat pĂ„ tidsbrist, materialbrist och kunskapsbrits. Ăven den utbildade sliparen kan ibland justera slipvinklarna nĂ„got för att behĂ„lla sĂ„ mycket material som möjligt, och denna rapport skrevs för att ta reda pĂ„ hur mycket kan man laborera med slipvinklarna och hur storbetydelse har de om man gjort allt annat enligt böckerna, dvs.
Kokset för utomhusbruk : Med upplevelsen och maten i fokus
Oftast Àr rasterna de bÀsta ögonblicken i en naturupplevelse.Oavsett om man vandrar, paddlar kajak, Àr ute med bÄten, uteoch fiskar eller jagar eller bara tar en skogspromenad Àr matrastenofta en stund att sÀtta sig ner och betrakta omgivningen, ta av sigskorna och se ut över landskapet.Och maten smakar ju alltid mycket bÀttre ute. En kortskogspromenad kan förvandla en ostmacka till en njutning. Att sittapÄ en hÄrd sten i ett lÀtt duggregn verkar inte förta matupplevelsen,snarare förhöja den pÄ ett sÀtt som ingen restaurangmiljö klarar.NÄgra av de bÀsta upplevelserna har vi ocksÄ nÀr vi Àr tillsammansmed andra. Och det Àr oftast nÀr man Àr en grupp som viljan attlÀgga mer energi pÄ maten blir större. Rasterna och mÄltiderna blirju oftast lÀngre ju fler man Àr.Det Àr nÄgot speciellt med att samlas kring en öppen eld.