Hållbar utveckling är ett välkänt begrepp som alltfler företag väljer att ta med i deras redovisning. Genom att utforma en hållbarhetsredovisning kan företag framföra deras påverkan på samhället och vad de åstadkommit under ett år. Samtidigt ökar trovärdigheten hos företagens intressenter när de väljer att få deras hållbarhetsredovisning externt granskad, vilket i sin tur skapar legitimitet.Under utvecklingen av hållbarhetsredovisning har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett begrepp som påverkat företag att redovisa ett miljömässigt socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att synliggöra detta, skapas en möjlighet för företagen att generera starka band till sina intressenter och i den dagliga verksamheten.Syftet med vår studie är att få en förståelse för vad som påverkat hållbarhetsredovisningens utveckling de senaste åren. Vidare vill vi se på de förändringar som skett kring området och vad experter tror, att hållbarhetsredovisningen kommer få för roll framöver.Studien har varit av kvalitativ ansats där vi valt att intervjua experter inom hållbarhetsredovisning.

Mitt arbeta handlar om mental träning för elever som känner sig stressade inför prov. Då mina erfarenheter var begränsade inom området, valde jag att anpassa ett redan utformat material inom idrotten, Integrerad mental träning (IMT, 1996), skriven av Lars-Eric Unesthål. Här ändrade jag endast på vissa formuleringar för att materialet skulle passa in på skolan. Arbetet består av en teoretisk del utifrån idrotten och en teoretisk del där jag visar på vad mental träning kan åstadkomma i skolan. Till sist finns en praktisk del, med ett utarbetat åtgärdsprogram för arbete med mental träning i skolan.

Plikten att revidera är i dagsläget tvingande för alla aktiebolag i Sverige, oavsett företagets storlek eller omsättning. I övriga EU är läget ett annat då revisionsplikten är avskaffad i alla länder förutom de nordiska. Ett förslag på att även avskaffa revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag ligger nu hos regeringen i Sverige, Finland och Danmark. Detta är ett debatterat ämne och vi har i denna uppsats valt att studera vad ett antal mindre företag i Norrbotten anser om att slopa revisionsplikten, hur de tror styrelsens arbete kommer påverkas samt om detta skulle medföra några organisationsförändringar. Resultatet i uppsatsen blev att samtliga företag var tämligen omedvetna om att andra små och mikro företag i EU inte har någon plikt att revidera. Trots att det i dessa länder visat sig fungera bra, var de flesta av de valda företagsledarna pessimistiska till ett avskaffande av revisionsplikten och efterfrågar även fortsättningsvis hård kontroll i samtliga företag.

Plikten att revidera är i dagsläget tvingande för alla aktiebolag i Sverige, oavsett företagets storlek eller omsättning. I övriga EU är läget ett annat då revisionsplikten är avskaffad i alla länder förutom de nordiska. Ett förslag på att även avskaffa revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag ligger nu hos regeringen i Sverige, Finland och Danmark. Detta är ett debatterat ämne och vi har i denna uppsats valt att studera vad ett antal mindre företag i Norrbotten anser om att slopa revisionsplikten, hur de tror styrelsens arbete kommer påverkas samt om detta skulle medföra några organisationsförändringar. Resultatet i uppsatsen blev att samtliga företag var tämligen omedvetna om att andra små och mikro företag i EU inte har någon plikt att revidera.

SyfteSyftet med denna studie är att förklara hur auktoriserade revisorer upplever att de senaste förändringarna inom revisionsbranschen påverkat samhällsnyttan av revision.Metod En kvantitativ undersökning genomfördes via en elektronisk enkät som skickades ut till svenska auktoriserade revisorer, varpå en statistisk analys av 130 svar var möjlig.Resultat Resultatet visade att medlemmarna av den svenska revisorsprofessionen är enade. Revisorer identifierar sig både professionellt och organisatoriskt. Svenska revisorer upplever att rådgivning är positivt för samhällsnyttan, de upplever även att ISA har en positiv inverkan på samhällsnyttan. Äldre revisorer är dock negativa till internationella regelverk. En stark revisorsidentitet visade sig vara avgörande för uppfattningen om förändring ökar eller minskar samhällsnyttan.Praktiskt bidrag och sociala aspekter Studien har visat att professionell identitet och organisatorisk identitet kan mätas som ett samlat begrepp, kallat revisorsidentitet.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige. Definitionen av småföretag i detta sammanhang är de aktiebolag som underskrider två eller tre av följande krav: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning SOU (2008:32).  Den nya lagen innebär att småföretagen idag har rätt att själv välja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pådrivande faktor för denna lagändring där några av målen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och på så sätt även göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga.Kapitalmarkanden karaktäriseras av asymmetrisk information (Stiglitz & Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhänder som de olika långivarna utgör, exempel på dessa är banker och finansbolag m.fl.  Dessa mellanhänder specialiserar sig på informationshantering för att bearbeta informationen och på så sätt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/långivning karaktäriseras bl.a.

This paper analyzes the auditor choices for a sample of 300 predominantly small Swedish firms, all located in Umeå. Our hypothesis was based on the complexity of a firm, the need of external financing, leverage, and the need of extra consultance from the auditfirm. Our definition of auditor quality is based on prior studies, and is frequently used by authors in this area. The assumption is based on that the auditor quality increases with the size of the auditfirm and the degree of the auditor. The auditor quality is therefor depending on the choice between an auditor from the group ?Big 5? or not, and the choice of an auditor with an higher degree.

Forskarna är överens, kriser har blivit ett oundvikligt inslag i dagensinformationssamhälle. Ett särskilt fokus ligger på hur immateriella värden påverkas. Immateriella värden syftar bland annat till en organisations varumärke och förtroendekapital. Parallellt med den här utvecklingen har även behovet av god krishantering växt fram. Det är numera allmänt vedertaget att god krishantering inte bara kan hjälp en organisation under en kris utan även stärka organisationens varumärke och förtroende efter krisen.Utifrån dessa resonemang såg jag det intressant att undersöka krismedvetenheten med koppling till varumärkesfrågor hos de kommunikationsansvariga på den statliga myndigheten Vägverket.

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del präglats av både stark ekonomisk tillväxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik från SCB att de svenska hushållen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, både för den finansiella branschen i sig och det framtida välståndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivåer som krävs för att underhålla en allt större, äldre befolkning, som även lever allt längre. Detta är ett problem som gäller för hela EU och därför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och därigenom att investera rätt.För att hjälpa privatpersoner att investera rätt, genom att utnyttja sin nivå av risktolerans, samtidigt som man gör det lättare för kreditgivare och rådgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivåer av risktolerans. Med hjälp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, ålder, utbildningsnivå, relationsstatus, sysselsättning och inkomstnivå.

Bakgrund: Företag som har utvecklat ett BSC med finansiella mått, mått förinterna processer, kundtillfredsställelse samt innovations-ochinlärningsförmåga, har en grund för ett välfungerande styrsystem ochbör därför utgå från denna som bas för belöningssystemet. I syfte att fåbelöningssystemet att bli en integrerad del i företagsverksamhetsstyrning bör Balanced Scorecard användas som bas förbelöningssystemet. Detta leder bland annat till att alltför kortsiktigvinstinriktning undviks.Metod: Vi har genomfört en fallstudie på företaget SCA Packaging Sweden.Denna studie innefattar en kvalitativ undersökning med abduktion somforskningsansats samt en kvantitativ undersökning. Datainsamlingenav primärdata för den kvalitativa undersökningen har skett genomkvalitativa intervjuer, och den kvantitativa studien bygger på enenkätundersökning.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur SCA Packaging använderBalanced Scorecard och belöningssystemet, samt analysera omföretagets BSC kan användas som grund för belöningar. Vidare har viambitionen att belysa huruvida ett Balanced Scorecard skulle motiveratill högre prestation enligt medarbetarna på SCA Packaging.Slutsats: Utifrån litteratur och empiri har det framgått att SCA Packaging tillstor del inte använder BSC på det sätt som den teoretiskareferensramen föreslår.

Samskapande tillvägagångssätt i psykoterapi ställer frågor om arten av psykotera--? peutisk kompetens. Enligt nyare forskning är den terapeutiska alliansen en av de allra viktigaste faktorerna för att förklara terapeutisk framgång. Den terapeutiska alliansen är en samskapad relation mellan terapeut och klient, där bägge parter samverkar för ett gemensamt mål. Så vad är terapeutens bidrag i att skapa denna terapeutiska allians? Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra erfarna familjeterapeuter, angående deras expertis.

Samspel mellan barn med språkstörningar och barn utan några uppkomna språkstörningar. En studie på två integrerade språkavdelningar i förskolan. Syftet med examensarbetet är att ge en beskrivning av hur samspelet kan se ut mellan barn med språkstörningar och barn utan några uppkomna språkstörningar på två integrerade språkavdelningar i förskolan. Ett visst fokus ligger på att synliggöra hur den talade kommunikationen kan se ut. Litteratur och tidigare forskning kring; barns samspel, lek, kommunikation, barns språkutveckling, språkstörning och integrering presenteras.

Den kristna meditationens betydelse för den moderna människan. Har den någon betydelse? Arbetet belyser möjliga teorier om huruvida meditationen har fått ett uppsving i det moderna samhället eller om meditationen alltid funnits men har blivit mer konkretiserad idag. Har modernismen i så fall med det att göra? En litteraturstudie för att läsa in mig på tidigare forskning inom ämnet och intervjuer av bl.

Syftet med studien är att studera de professionellas upplevelser av vilka förutsättningar som finns för samverkan i arbetet med personer  med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De professionella arbetar inom två verksamheter som befinner sig i skilda organisationer och samverkar kring målgruppen. Metoden vi använt är en kvalitativ forskningsintervju. Informanterna består av sex professionella som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionella organisationsteorin, begreppen verksamhetsdomän, integration, profession, handlingsutrymme och med hjälp av litteratur från kunskapsöversikten och bakgrundskapitlet.De slutsatser vi kan dra av resultatet är: Samverkansprocessen fungerar bra och är väl integrerad mellan de två studerade organisationerna.Samverkan är uppbyggd utifrån gemensamt uppsatta mål och tydliga roll- och ansvarsområden.Förutsättningar för samverkan är tillräckliga resurser, samverkansforum, drivkraft, förståelse och ett personligt engagemang. Samtliga professioner/yrkesgrupper är betydelsefulla i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de professioner/yrkesgrupper som har det medicinska ansvaret har en högre och mer dominerande roll.Case Management skulle kunna skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan de två organisationerna, då arbetsmodellen skapar bättre möjligheter för professionerna/yrkesgrupperna att kommunicera kring enskilda individer.Samverkan kring målgruppen är viktig då individerna har komplexa behov och ett sammanhållet stöd är en förutsättning för att individernas behov ska tillgodoses på bästa sätt.

Att arbeta som kriminalvårdare kan verka både spännande och farligt. Många människor är nog av uppfattningen att det endast är stora starka män som är mest lämpade för den typen av arbete. Hur är det egentligen då att vara kvinna och arbeta inom Kriminalvården? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvårdare visar att säkerhetsupplevelsen i många fall är relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna får uppleva är kopplat till nedvärdering, både från intagna och kollegor. Vårt syfte med uppsatsen är att synliggöra hur kvinnliga kriminalvårdare upplever sin säkerhet i sin yrkesutövning.