Sökresultat:
3953 Uppsatser om Integrerad planering - Sida 34 av 264
Planeringens möjligheter : hur tänker planerare i Göteborg om möjligheterna att påverka segregationen i staden genom fysisk planering?
Göteborg är en av Europas mest segregerade städer (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrätter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsområden eller bor i innerstaden. I jämförelse med andra liknande städer i Europa är Göteborg starkt segregerat. Mer än hälften av regionens bostadsområden består till 90 procent av bara en upplåtelseform, de flesta av dem är egnahemsområden, vilket placerar Göteborg i en särställning.
Tid för nationell framtid : Studie av nordiska nationella dokument och framtidsmetoder
Det är ingen enkel process att ge sig in i en okänd framtid. Inom den fysiska planeringen är det betydelsefullt att göra långsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvägning mellan olika anspråk på nyttjande och bevarande. Fysisk planering är till stor del en kommunal fråga, men samtidigt är det allt fler planeringsfrågor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsättningarna som behövs för fysisk planering på en nationell nivå saknas i Sverige och något sammanhållet nationellt dokument har inte heller utarbetats.
FMT som en integrerad del av en Kulturskola i utveckling
I detta arbete beskriver jag FMT-metoden ? Funktionsinriktad musikterapi och visar på hur den kan motsvara mål som är formulerade i grundsärskolans läroplan. Jag lyfter vid sidan av den även fram Salamancadeklarationen. Jag gör en kort beskrivning av SI-terapi ? sensorisk integrationsterapi och jämför den med FMT-metoden. Min slutsats är att metoden lämpar sig ypperligt vid arbete i såväl grundsärskolan, som i den ordinarie grundskolan.
Planering av vegeterat tak -växtlista samt utformningsförslag för förrådstak vid trädgårdsmästeriet i Universitetsparken, Mariestad
Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 15 hp, 2015.
Integrerad grammatik på gymnasiet
Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra gymnasielärare kan förhålla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfällen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika många gymnasielärare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utsträckning och att pedagogerna väljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. Lärarna motiverade grammatikundervisningen utifrån lydelsen ?språkets bruk och byggnad? i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara språkutvecklande.
Medborgardeltagande - demokrati i planprocessen?
Syftet med kandidatarbetet är att undersöka medborgar-
deltagandet i den kommunala planprocessen. I arbetet tas upp vilka
dialogverktyg som finns för att få ett bra medborgar-
deltagande i planprocessen, hur de kan användas och hur de har använts vid
planeringen av ett nytt område. Arbetet försöker att med hjälp av
demokratimodeller och planeringsteorier förklara och förstå den typ av
medborgardeltagande vi har idag vid
planeringen av den fysiska miljön.
Medborgardeltagande i planprocessen är obligatoriskt enligt Plan- och
Bygglagen. Undersökningar som Boverket (1998) gjorde har visat att ju mer
medborgarna får vara med i planprocessen från början, desto större och bättre
beslutsunderlag vilket ofta leder till färre överklaganden.
Terminalen : Världsmedborgarens katedral
Dagens storflygplatser liknar allt mer städer i miniatyr med än mer komplexa fysiska strukturer än tidigare och en mängd olika flöden och funktioner som inte alltid är kopplade till flygresandet i sig, vilket ställer krav på allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering på mastersnivå vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien är Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att läggas på terminalens utformning och gestaltning då denna har en central roll för flygplatsens primära funktion, att hjälpa människan flyga..
Öländska sommarplaner : en fallstudie om turismen inverkan på fysisk planering i Borgholms kommun
Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmånader blomstrar för att under resterande delar av året ödelägga landskapet. Syftet blir därmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot säsongsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. Frågorna som arbetet har svarat på är dels om hur turismen beskrivs och påverkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera säsnongsanpassade strukturer. För att undersöka frågorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun på norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det är ett typexempel på en mindre kommun som under sommaren mångdubblas i antalet invånare på grund av alla sommargäster.
Dialog, information eller samtal?
Att samråda med sakägare och medborgare är sedan flera år en obligatorisk del i
kommunal fysisk planläggning, både när det gäller detaljplaner och
översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhållits
som en viktig del i strävan efter den socialt hållbara staden. Att samråda om
framtida planer med allmänheten syftar bland annat till att öka insynen i
planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbättra
beslutsunderlaget med ytterligare information från de boende på platsen. Enligt
aktuell plan- och bygglag är plansamrådet det enda momentet i
detaljplaneprocessen där kommunen måste erbjuda allmänheten att delta i
diskussionen om planändringarna. På så sätt kan plansamrådet ses som ett
minimikrav på den del kommunikativ planering som kommunen är skyldig att
tillämpa, däremot är kommunen fri att initiera en utökad dialog med
medborgarna.
Makt, planering och miljonprogrammet : En maktanalys av bostadsområdet Navestad och dess planering och utformning
Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt.
Stora torg Kristianstad
Syftet med arbetet är att undersöka och diskutera Stora torg i Kristianstad och
om hur man genom en omgestaltning av torget kan göra platsen mer tilltalande,
attraktiv och levande..
Visionens betydelse inom den fysiska planeringen : en studie om planeringens förståelse och användning av begreppet vision
Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.
Ledning och planering: Skillnader mellan militär och entreprenadledning
I denna rapport har jag valt att titta närmare på skillnader och likheter mellan planering och ledning inom entreprenadbranschen och försvarsmakten. Jag har tidigare arbetat i försvarsmakten och läser nu till arbetsledare inom byggbranschen.Jag gör denna jämförelse genom att göra intervjuer samt att leta efter styrdokument på PEABs intranät samt referenslitteratur inom försvarsmaktenEfter jag gjort denna rapport så har jag sett väldigt mycket likheter mellan PEAB och försvarsmakten. De finns vissa saker som jag har sett i detta arbete som jag skulle vilja att entreprenadbranschen skulle ta till sig från försvarsmakten.Det är i stort vad gäller orderarbete på lägre nivå, från arbetsledaren till arbetarna. Både att träna på att ge order men också för att det blir lättare att följa upp arbetet. Jag skulle också vilja införa ett startmöte med en genomförande för inför varje vecka.
Tillämpning av FRTP Heater
Detta examensarbete som är på avancerad nivå handlar om ett samarbete med företaget Calesco Foil AB. Målet med arbetet är att ta fram nya användningsområden för deras befintliga produkt FRTP Heater (Fiber Reinforced Thermoplastic Heater). Det är en patenterad produkt som är ett värmegivande folie laminerat med glasfibrer. Det vi gjort är en produktframtagning med företagets FRTP Heater integrerad med en lampa som tillsammans bildar ett innovativt värmeelement. Detta har gjorts med fokus på företagets produkt egenskaper.Vi har använt oss av olika produktutvecklingsverktyg för att sammanställa och utveckla arbetet.
Uppföljning och utvärdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner
Denna uppsats syftar till att bidra med en bättre förståelse för hur uppföljning och utvärdering av översiktsplanen sker i praktiken. Vidare är syftet att föra en diskussion kring hur utvärderingen kan utvecklas. För att undersöka detta väljs Sveriges tre största kommuner (Stockholm, Göteborg och Malmö) ut, eftersom de har en ledande roll i svensk planering och troligtvis har mest resurser att tillgå för att bedriva utvärdering. Följande problemformulering används för att ta reda på syftet: Hur tillämpas uppföljning och utvärdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner? En bakgrund till vad som ingår i begreppen uppföljning och utvärdering görs inledningsvis, samt en redogörelse av olika typer av utvärdering.