Den unga generation svenskar som idag har börjat ta sig in på arbetsmarknaden är uppväxta med föräldrar som fick barn sent och som fungerade som coacher, och de hade generellt sett en bättre uppväxt ekonomiskt än tidigare generationer. De fick möjlighet att uppleva mycket i tidig ålder och är därför relativt svåra att göra intryck på. Den här generationen 80- och 90-talister fick mycket frihet när de växte upp, vilket också lämnat stort ansvar på individen. De vill ofta både förverkliga sig själva och förändra världen, och ser ofta positivt på framtiden. De är vana vid att välja och kan därför upplevas som krävande i jobbsituationer.

Humor är en högt uppskattad form av kommunikation mellan människor, oavsett kön, kultur eller ålder. Det är en mänsklig egenskap som kännetecknas av personens förmåga att skratta åt egen räkning, förmåga att förstå och berätta skämt, vitsar och roliga historier. Det är en persons förmåga till distansering inför livets ofullkomligheter, att med glädje och nöje möta vardagen. Om humor används positivt kan den vara en stor tillgång för pedagogiskt arbete. Trots mycket diskussion om vikten av humor i pedagogisk arbete, råder stor brist på litteratur med en tydlig anknytning mellan pedagogik och humor.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås.Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation.I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet.

Destinationsmarknadsföring är en komplex marknadsföringsform då turistprodukten är sammansatt av upplevelser och händelser av en plats där produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turistdestinationer är det betydelsefullt att förstärka och förändra en destinations image och att vara uppmärksamma på en destinations behov för att vara attraktiv både lokalt som globalt. Destinationer står idag för ökade ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som destinationen måste ta till vara på för att överleva och sätta sitt namn på kartan. Syftet med studien är att belysa och få fram hur de tre organisationerna Svenska Mässan, Göteborg & Co samt Got Event arbetar med sin destinationsmarknadsföring för att attrahera turister ur ett evenemangsperspektiv. Studien har även till syfte att belysa om evenemang bidrar till att stärka stadens image och varumärke då dessa två begrepp har en central roll i uppsatsen.

Antalen ensamkommande barn/ungdomar som kommer till Sverige för att söka asyl har markant ökat. Migrationsverkets prognoser pekar inte heller på att ökningen kommer att avstanna. Då barnen kommer till Sverige har de ofta olika traumatiska händelser med sig i bagaget men tidigare studier från barn i konfliktländer visar att det är förhållanden i ankomstlandet som kommer att påverka dem på sikt. Därför är en etablering i samhället av stor betydelse för de ensamkommande barnens/ungdomarnas framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan vara bidragande för en gynnsam etablering i samhället.

Bakgrund och problem: Internationella rapporter om människans påverkan på jordens begränsade resurser har avlöst varandra och en växande allmän medvetenhet om företags påverkan har gett upphov till koncept och begrepp som Corporate Social Responsibility. Hållbarhetsredovisningen är idag till största del frivillig, men dess roll kan diskuteras, exempelvis vilken information det är som presenteras av företag och hur omfattande den är. Tidigare forskning visar på delvis motstridiga slutsatser om relevansen hos företags hållbarhetsredovisningar gentemot deras faktiska hållbarhet.Syfte: Att undersöka hur hållbarheten i företags verksamhet presenteras i deras respektive årsredovisningar, med specifik inriktning på miljöperspektivet, och hur denna presentation har förändrats över tiden.Avgränsningar: Uppsatsen har granskat fem svenska företag per bransch i tre branscher, hämtade från Stockholmsbörsens Large cap-lista. Granskningsperioden är begränsad till år 2009-2013. Endast hållbarhetsredovisningens miljöaspekter har beaktats under granskningen.Metod: I studien har en longitudinell innehållsanalys använts för att undersökta miljöinformation i de valda företagens redovisningar.

I början av 1900-alet växte människor med intellektuell funktionsnedsättning upp på stora, enkönade institutioner. Som en reaktion på samhällets avståndstagande från människor med funktionsnedsättningar växte så småningom ideal om avinstitutionalisering och normalisering fram alltmer. Fr.o.m. 1994 har vi i Sverige en lag, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (SFS 1993:387), som syftar till att understryka dessa människors självständighet och tillförsäkra dem självbestämmande, valfrihet och integritet. Till följd av denna samhälleliga utveckling är särskolan fr.o.m.

Syftet med denna studie var att skapa en tydligare bild av hur lärare ser på, samt arbetar med, frågor rörande kost och hälsa i skolan. Följande frågeställningar formulerades; Vad har fem lärare i ämnet idrott och hälsa för åsikter om undervisning av kosthållning i syfte att utbilda elever i hälsofrågor? Hur undervisar fem lärare i ämnet idrott och hälsa om kosthållning i ett hälsoperspektiv? Samt hur bedömer och betygsätter fem lärare i ämnet idrott och hälsa elevernas kunskaper i kosthållning och hälsa?Studien är av kvalitativ karaktär då undersökningen gjorts med intervjuer som metod. De intervjuade bestod av fem lärare med behörighet att undervisa i ämnet idrott och hälsa. Tre av dessa jobbade på gymnasiet och två jobbade på högstadiet.

Intensivvården är idag en högteknologisk avdelning och den miljön som råder där kan vara skrämmande för så väl den sjuke personen som de närstående. Att vara närstående till någon som blivit akut kritiskt sjuk innebär en osäkerhet om framtiden och beskrivs som känslan av att pendla mellan hopp och förtvivlan. För personen som är akut, svårt sjuk har de närstående stor betydelse. Den närstående kan hjälpa till genom att finnas där och vara ett stöd och samtidigt skydda den svårt sjuke personens integritet. Fokus inom intensivvården har alltid legat på den svårt sjuke men på senare tid har vårdpersonalen börjat se de närstående som en integrerad del i den läkande processen och vården kring patienten.

Intensivvården är idag en högteknologisk avdelning och den miljön som råder där kan vara skrämmande för så väl den sjuke personen som de närstående. Att vara närstående till någon som blivit akut kritiskt sjuk innebär en osäkerhet om framtiden och beskrivs som känslan av att pendla mellan hopp och förtvivlan. För personen som är akut, svårt sjuk har de närstående stor betydelse. Den närstående kan hjälpa till genom att finnas där och vara ett stöd och samtidigt skydda den svårt sjuke personens integritet. Fokus inom intensivvården har alltid legat på den svårt sjuke men på senare tid har vårdpersonalen börjat se de närstående som en integrerad del i den läkande processen och vården kring patienten.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås.Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation.I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet.

Företaget AB Realisator ska börja producera en brandrobot som går under konceptnamnet FUMO?. Den har hittills endast tillverkats i två prototyper och den tredje prototypen kommer att presenteras under juni månad 2013. Då FUMO? konceptet börjat ta form till en färdig produkt har det nu uppkommit ett behov för AB Realisator att se över produktionsstrategin och produktionsberedningen för den framtida tillverkningen.

Syftet med studien är att undersöka hur naturvetenskap blir synlig i kommunikation kring naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan. Vi har funnit få studier som behandlar naturvetenskapsdidaktik i förskolan och vår ambition med studien är att fylla en del av denna lucka. Vi har under tre dagar filmat en förskolas temaarbete kring vattnets kretslopp. Materialet har sedan kategoriserats utifrån tre huvudkategorier: social kontext, vetenskaplig fokus och kommunikativt förhållningssätt. Det naturvetenskapliga innehållet som kommuniceras i förskolan hålls på en väldigt grundläggande nivå baserad i vardagsspråket.

Syftet med studien är att utifrån en diskursanalys undersöka hur socionomstudenter resonerar kring huruvida en tidigare dömd person är lämplig att utbilda sig till och arbeta som socionom. Studiens frågeställningar berör frågor kring hur olika bilder av en tidigare dömd person konstrueras, vilka diskurser som därmed framträder och vad dessa diskurser säger om personens yrkeslämplighet. Vidare undersöker studien hur de olika diskurserna förhåller sig till varandra och vilka konsekvenser det får.Detta är en kvalitativ studie utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, med en integrerad form av diskursanalys som teoretiskt perspektiv och metodologiskt tillvägagångssätt. Informanterna bestod av studenter på socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet som i en fokusgruppsintervju fick diskutera tidigare dömda personers lämplighet att arbeta inom socialt arbete.Studien visar att socionomstudenterna i sitt samtal kring tidigare dömda personers lämplighet förhåller sig till framförallt tre olika diskurser, vilka i uppsatsen är döpta till ?den latenta förövaren?, ?förövaren i oss alla? och ?den betalande förövaren?.

SYFTESyftet med denna uppsats är att undersöka vilka tankar och uppfattningar ett antal pedagoger har om språkstörning, läsning och läsförståelse. Vidare syftar undersökningen till att se vilka åtgärder som pedagogerna förespråkar i relation till elever med diagnosen språkstörning.TEORIUtgångspunkten i uppsatsen är ett sociokulturellt perspektiv. Detta perspektiv utgår från kommunikation mellan individer. Kunskap utvecklas i samspel med andra, först därefter blir den en integrerad del av individens tankar, idéer och uppfattningar. Språket och kulturen hör samman och lärandet sker i dialog mellan dessa.