Uppsatsen undersöker fem lÀrares arbete och undervisning om litteraturoch lÀsstrategier utifrÄn skönlitteratur. Skönlitteratur visade sig vara ettviktigt arbetsredskap i undervisningen för att utveckla lÀsstrategier och godlÀsförstÄelse. Litteratur anses vara traditionsbÀrare för kultur, historia ochgemenskap och för mÀnniskorsutveckling. LÀroplan och kursplan i svenska har tydliggjort vikten av lÀsningoch lÀsstrategier i undervisningen. Elever behöver tillgÄng till lÀsstrategierför att kunna lÀsa olika typer av texter pÄ ett ÀndamÄlsenligt och effektivtsÀtt.

Denna framsta?llning utgo?r en studie av kulturdelens lo?rdagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i spra?kbruket i intervjuer med fo?rfattare, dels bland representerade fo?rfattare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen a?r sa?ledes att ta reda pa? om och hur de maktfo?rha?llanden som ra?der inom ko?n och etnicitet i va?rt samha?lle synliggo?rs och fo?rsta?rks i tidningens litteraturbevakning.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel var att unders?ka evidensen f?r om intag av bl?b?r har en effekt p? blodlipider m?tt som HDL och LDL hos vuxna med metabola syndromet. Metod: Litteraturs?kningar genomf?rdes i databaserna Scopus och PubMed den 23 mars 2023. S?kningen baserades p? tre stycken block. Ett block inkluderade de olika typerna av blodfetter, det andra blocket inkluderade randomiserade kontrollerade studier (RCT) och det tredje blocket inkluderade bl?b?r.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur eleverna i RosengÄrd uppfattar den massmediala bilden av sitt omrÄde och hur denna bild pÄverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av enkÀter med 45 respondenter. UtifrÄn svaren pÄ dessa enkÀter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgÄtt frÄn litteratur och tidigare forskning i Àmnet. Det finns en uppsjö av litteratur som pÄ olika sÀtt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av omrÄden med mÄnga utlandsfödda svenskar.

HÄllbar utveckling Àr ett vÀlkÀnt begrepp som alltfler företag vÀljer att ta med i deras redovisning. Genom att utforma en hÄllbarhetsredovisning kan företag framföra deras pÄverkan pÄ samhÀllet och vad de Ästadkommit under ett Är. Samtidigt ökar trovÀrdigheten hos företagens intressenter nÀr de vÀljer att fÄ deras hÄllbarhetsredovisning externt granskad, vilket i sin tur skapar legitimitet.Under utvecklingen av hÄllbarhetsredovisning har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett begrepp som pÄverkat företag att redovisa ett miljömÀssigt socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att synliggöra detta, skapas en möjlighet för företagen att generera starka band till sina intressenter och i den dagliga verksamheten.Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en förstÄelse för vad som pÄverkat hÄllbarhetsredovisningens utveckling de senaste Ären. Vidare vill vi se pÄ de förÀndringar som skett kring omrÄdet och vad experter tror, att hÄllbarhetsredovisningen kommer fÄ för roll framöver.Studien har varit av kvalitativ ansats dÀr vi valt att intervjua experter inom hÄllbarhetsredovisning.

Under utbildningstiden har vi uppmÀrksammat att intimitet har varit starkt nÀrvarande iomvÄrdnadsarbetet. Begreppet tycks innehÄlla mÄnga dimensioner och kan vara svÄrt attförhÄlla sig till. DÀrför valde vi att göra en begreppsanalys med syftet att utredabegreppet samt undersöka hur intimitet tog sig uttryck i relationen mellan sjuksköterskaoch patient. Nightingale, Watson, Peplau och Eriksson har utgjort den teoretiskareferensramen. Beskrivningar av intimitetsbegreppet söktes i databaserna PubMed ochCINAHL samt i omvÄrdnadslitteratur och psykologisk litteratur.

Mitt arbeta handlar om mental trÀning för elever som kÀnner sig stressade inför prov. DÄ mina erfarenheter var begrÀnsade inom omrÄdet, valde jag att anpassa ett redan utformat material inom idrotten, Integrerad mental trÀning (IMT, 1996), skriven av Lars-Eric UnesthÄl. HÀr Àndrade jag endast pÄ vissa formuleringar för att materialet skulle passa in pÄ skolan. Arbetet bestÄr av en teoretisk del utifrÄn idrotten och en teoretisk del dÀr jag visar pÄ vad mental trÀning kan Ästadkomma i skolan. Till sist finns en praktisk del, med ett utarbetat ÄtgÀrdsprogram för arbete med mental trÀning i skolan.

Denna studies huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmÄgorna inom matematik. Dessa fem förmÄgor Àr: BegreppsförmÄga, kommunikationsförmÄga, procedurförmÄga, analysförmÄga samt metakognitiv förmÄga.För att finna svar pÄ den frÄgestÀllning som studien har, gÀllande hur planeringen och arbetet med förmÄgorna ser ut, anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdet.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmÄgorna kan och bör se ut. I studien presenteras Àven en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka vilken betydelse kön har för museianstÀllda i deras uppfattningar om könsfördelning och arbetsituation. Resultatet analyseras med hjÀlp ett könsperspektiv. Materialet bestÄr av bÄde intervjuer med ett flertal museianstÀllda, statistiska uppgifter samt utvalt litteratur..

Betong Ă€r ett byggnadsmaterial som anvĂ€nds i stor skala i byggbranschen. Över hela vĂ€rlden pĂ„gĂ„r kontinuerlig forskning för att förbĂ€ttra betongens egenskaper för olika Ă€ndamĂ„l. De ingĂ„ende delmaterialen i betongen har stor inverkan pĂ„ hĂ„llfasthets- och vĂ€rmeutveckling, vilka Ă€r mycket viktiga egenskaper för den hĂ€rdande betongen. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudier, laboratorieförsök, kursundervisning och datainsamling av genomförda mĂ€tningar. UtifrĂ„n erhĂ„llna mĂ€tresultat har utvĂ€rdering genomförts för beskrivning av hĂ„llfasthets- och vĂ€rmeutveckling för totalt fem betongrecept, som tagits fram av Betongindustri AB i Stockholm.

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

BakgrundInternationella undersökningar visar att svenska elevers intresse för lÀsning har minskat. Denna undersökning redovisar vad det Àr som kan pÄverka lÀsintresset bland eleverna och olika arbetsmetoder som lÀrarna anvÀnder sig av i skolorna. Det beskrivs ocksÄ hur dessa arbetsmetoder anvÀnds för att stimulera elevernas lÀsintresse. Undersökningen tar Àven upp och redovisar vad bibliotek och litteratur kan ha för betydelse för elevernas lÀsintresse.SyfteDet övergripande syftet med undersökningen Àr att fÄ veta vilka erfarenheter sex lÀrare i Ärskurs fyra till sex har av elevernas intresse för lÀsning. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka arbetsmetoder som lÀrarna anvÀnder i undervisning och vilka faktorer de anser pÄverkar elevernas lÀsintresse.MetodMetoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativ och intervju har anvÀnds vid insamling av data.

Denna studies huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmÄgorna inom matematik. Dessa fem förmÄgor Àr: BegreppsförmÄga, kommunikationsförmÄga, procedurförmÄga, analysförmÄga samt metakognitiv förmÄga.För att finna svar pÄ den frÄgestÀllning som studien har, gÀllande hur planeringen och arbetet med förmÄgorna ser ut, anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdet.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmÄgorna kan och bör se ut. I studien presenteras Àven en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

Forskarna Àr överens, kriser har blivit ett oundvikligt inslag i dagensinformationssamhÀlle. Ett sÀrskilt fokus ligger pÄ hur immateriella vÀrden pÄverkas. Immateriella vÀrden syftar bland annat till en organisations varumÀrke och förtroendekapital. Parallellt med den hÀr utvecklingen har Àven behovet av god krishantering vÀxt fram. Det Àr numera allmÀnt vedertaget att god krishantering inte bara kan hjÀlp en organisation under en kris utan Àven stÀrka organisationens varumÀrke och förtroende efter krisen.UtifrÄn dessa resonemang sÄg jag det intressant att undersöka krismedvetenheten med koppling till varumÀrkesfrÄgor hos de kommunikationsansvariga pÄ den statliga myndigheten VÀgverket.