Kvällens och nattens miljöer formas av ljussättningen i densamma. Kunskap om hur människan påverkas av ljussättningen i våra miljöer, är en viktig del för skapandet av tillfredsställande platser under kvällstid. Den här uppsatsen ämnar ta upp en grundläggande bas, från människans perspektiv, att stå på inom ämnet ljusdesign inför en framtida fördjupning inom ämnet. Uppsatsen undersöker forskning och litteratur om ljuset och ljusfärgers indirekta påverkan på komfort och välmående. Den tar upp en metod för utvärdering och läsning av ljus, för skapande av personliga preferenser och kunskaper om hur ljussatta miljöer kan te sig.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad några elever och lärare anser att bra lärare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lärare i uppfattningarna om detta. Utifrån detta syfte har jag läst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua några elever och lärare om vad de tycker och få fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att få svar på uppsatsens syfte har några frågor använts till hjälp: Hur beskriver lärare och elever en bra/mindre bra lärare? Hur relaterar elevernas och lärarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha läst litteratur och gjort intervjuer så blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lärare jag intervjuat tycker att en bra lärare ska vara rättvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestämd, beslutsfast, tålmodig, positiv samt flexibel, man ska även ha bra ämneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lärarprofession, ledarskap.

Synen på litteratur har under senare tid vidgats, då kanon har fått sällskap av nyutgiven litteratur. Skolor köper in klassuppsättningar av populärlitteratur i undervisningssyfte och tröskeln mellan "ett högt och ett lågt" är inte längre lika hög. Syftet med läsningen är bland annat att hjälpa elever att utveckla ett demokratiskt synsätt. Den här uppsatsen argumenterar för att populärlitteraturen borde få större plats i undervisningen i svenskämnet och med stöd i tidigare forskning analyseras Hungerspelen av Suzanne Collins utifrån det intersektionella perspektivet med fokus på köns- och klasstrukturer.                      Undersökningen visar att Hungerspelen innehåller flera viktiga faktorer som kan inkluderas i litteraturundervisningen, inte minst i utvecklandet av elevens demokratiska förhållningssätt och självinsikt. Ett av de huvudsakliga fynden rör Katniss rörlighet inom ramarna för Panems maktstrukturer och kan ses som en avgörande faktor för hennes klassresa och uppbrott med sin föreskrivna könsroll. .

Denna uppsats redogör för hur sociologin samt svensk självmordsprevention konstruerar självmord som problem. För att ringa in detta har socialkonstruktionistiska teorier om sociala problem och förklaringar använts. Dessa teorier har i analysen applicerats på ett varierande material bestående av sociologisk litteratur samt intresseföreningar, socialpolitiska åtgärder och dokument som hör till dessa. Resultaten av denna studie har visat att självmord som avvikande handling ofta är i behov av förklaring. Dessutom framgår det att sociologin koncentrerat sig på självmord som teoretiskt problem vilket medfört konsekvensen att lösningar till stor del uteblivit.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur tre olika gymnasielärare inom idrott och hälsa på olika studieinriktningar resonerade om ämnets legitimet som ett bildningsämne, och att få en förståelse för elevernas uppfattning av ämnet som ett bildningsämne. Vidare har undersökningen genomförts med både strukturerade intervjuer och strukturerade enkäter med en öppen fråga. Detta gjorde att arbetet har både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultaten som framkom var att ämnet är ett populärt ämne enligt eleverna och att lärarna menade att deras viktigaste uppgift var att undervisa eleverna i vad en god hälsa innebar. Ytterligare ett resultat var att det knappt användes någon litteratur i ämnet och att en anledning var tidsbristen.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om skillnader finns i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar i kommuner där en aktiv miljöstrategi finns integrerad i förvaltningarna än i kommuner där de inte integrerats.Jag har utfört en fallstudie på tre kommuner i Sverige där jag kvantitativt samt kvalitativt jämfört förfrågningsunderlag från tre typer av offentliga upphandlingar. Den kvantitativa undersökningen har utgått från Miljöstyrningsrådets och Vägverkets kriteriedokument som ger rekommendationer för hur miljökrav kan ställas vid offentliga upphandlingar.Utifrån tidigare teorier om hur institutioner över tid formar normer och värderingar samt påverkar individers handlingar har jag utformat tre hypoteser där slutsatsen kunde dras att en av hypoteserna stämde. Jag kom fram till att oavsett om kommunen hade integrerat en aktiv miljöstrategi eller inte syns inga större skillnader i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar. .

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet.

I den aktuella kursplanen för svenska på grundskolan, Lpo94, går det att utläsa att svenskämnet inte ska delas upp i delmoment, utan att språk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar på hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebära problem för lärarna. Denna uppsats strävar efter att ta reda på hur verksamma lärare tillämpar skönlitterär undervisning och om skönlitteratur är ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar även elevernas uppfattning av den sköntlitterära undervisningen de får i skolan. För att bättre förstå de verksamma lärarnas arbetssätt har en grundlig genomgång av litteratur? och receptionsforskning genomförts.

Sveriges grisproduktion står idag inför en omstrukturering inom slakteribranschen. En försämrad lönsamhet och svårigheter att få avsättning för det kött som slaktas har lett till att ett av de större slakterierna inom grissektorn har valt att stänga. Detta har i sin tur medfört att de slakterier som finns i Sverige idag inte har kapacitet att ta emot alla grisar som produceras, så dessa djur får istället transporteras vidare till Tyskland för att slaktas till ett lägre avräkningspris. På grund av den hårdnande situationen för dagens grisproducenter är denna studies syfte att jämföra och belysa hur skillnaderna i produktionssystem påverkar den ekonomiskt optimala slaktvikten. Genom att upprätta två optimeringsmodeller baserade på dagens förutsättningar, samt data från försök vid Sveriges Lantbruksuniversitets försöksgård Lövsta, har det varit möjligt at få fram ett resultat för både ett integrerat produktionssystem och ett specialiserat produktionssystem. Med specialiserad produktion menas i detta fall producenter som köper smågrisar på förmedling.

Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till högläsning, yttre betingelser kring högläsning och val av litteratur samt användning av tekniska hjälpmedel. Studien har baserats på en enkätundersökning som besvarats av 77 föräldrar med barn i åldrarna sex till tio år. Resultatet visar att i stort sett alla föräldrar läser högt för sina barn någon gång i veckan och att de anser att högläsning framför allt främjar barns språk- och läsutveckling. De menar också att högläsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring ämnen som tas upp i böckerna. Föräldrarnas högläsning minskar för äldre syskon som uppnått egen läsförmåga och orsaken till detta är bland annat yngre syskons val av litteratur, att föräldrarna anser att barnet ska träna upp sin egen läsfärdighet och tidsbrist hos föräldrarna.

Syftet med vår uppsats är att beskriva och utifrån relevant litteratur analysera bolagsstyrelsemedlemmars åsikter och inställningar till könskvotering i bolagsstyrelser.Vi har valt att utgå ifrån ett induktivt angreppssätt och gjort en kvalitativ undersökning bestående av semistrukturerade intervjuer med 6 bolagsstyrelsemedlemmar. Den teoretiska referensramen utgörs av relevanta lagar och litteratur inom området. Denna används som underlag för vår analys och slutdiskussion. Vår empiri består av det material som insamlats genom de 6 intervjuerna med bolagsstyrelsemedlemmarna.Vår slutsats är att respondenterna anser att det inte är lämpligt att lagstadga om könskvotering i bolagsstyrelser i Sverige men trots detta kan de identifiera både positiva och negativa effekter utav det för styrelsen och dess arbete. Vår andra slutsats är att de viktigaste åtgärderna som företagen kan vidta för att minska underrepresentationen av kvinnor i bolagsstyrelser är att erbjuda dem utbildning för att höja sin kompetensnivå och uppmuntra dem att söka till styrelsepositioner..

Hälsa och livsstil spelar en stor roll i dagens samhälle. Folksjukdomar och ohälsosamt leverne blir allt mer förekommande. Skolan har en viktig uppgift att utbilda eleverna till att inse vikten av ett hälsosamt och sunt liv. Syftet med studien är att uppmärksamma och belysa hur och om en gymnasieskola arbetar med hälsa och kost mot eleverna. Litteratur kring hälsa, kost och livsstil har behandlats där skolans roll har varit i fokus.

Uppsatsen behandlar hur ledarskapet påverkas då företaget övergår från traditionell ekonomistyrning till modern verksamhetsstyrning. Utifrån syftet formulerades tre hypoteser, vilka är följande:Hypotes ett: Ledarskapet är anpassade till ekonomistyrningen, då denna används som ett styrverktyg för att nå företagets mål. Då styrningen närmar sig den moderna verksamhetsstyrnignen, blir ledarskapet en integrerad del i styrningen och en mjukare ledarskapsstil formas. Hypotes två: Kraven på ledaren ökar genom att den moderna verksamhetsstyrningen genererar ett behov av ett helhetsperpektiv - det krävs en strategisk överblick samt att den ekonomiska styrningen balanseras med ett medarbetarperspektiv.Hypotes tre: Ledarskap är integrerat med övriga styrmedel, då det påverkas och kräver förändring i takt med att de andra delarna - strategi, organisationsstruktur och styrsystem - ändras..

Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på vad läs- och skrivinlärning innebär, både det som barn själva kan råda över och sådant som är yttre faktorer. Detta arbete bygger på studier inom litteratur, främst nyare forskning men vid studier av de olika metoderna har äldre böcker använts, då nyare inte fanns att få tag i.Jag har först beskrivit de olika delarna som barn tillägnar sig när de ska lära sig läsa och skriva, sedan följer en beskrivning av tre olika metoder inom läs- och skrivinlärningen.Min slutsats efter arbetets gång har inte tillfört forskningen något nytt eftersom det är en studie inom den litteratur som finns idag. Jag har däremot fått en bra grund att stå på i mitt arbete som lärare för de yngre åldrarna, när jag ska lära elever att läsa och skriva..

Ett vanligt fenomen i svenska städer är industriområden som förr låg i stadens periferi nu har inringats av den expanderande staden, eller åtminstone blivit tätt angränsad till den. Industriområdet är dock separerat från den övriga staden genom sin struktur och funktion. Vid stadsförnyelseprojekt av industriområden från efterkrigstiden har man ofta valt att riva allt och sedan bygga nytt. Denna uppsats har haft som mål att undersöka om även sentida industriområde kan anses bevarandevärda ur ett kulturhistoriskt perspektiv och hur man kan planera om ett sentida industriområde till en integrerad del av staden. Arbetet har utifrån detta studerat begreppet kulturarvsbegreppet för att sedan redovisa för vad flera forskare inom stadsplanering har för tankar om stadsförnyelse, strukturer och kulturarv.