DÄ den statliga granskningen av lÀromedel upphört Àr det upp till varje undervisande lÀrare att bedöma huruvida lÀromedel ligger i linje med de gÀllande kursplanerna eller ej. Syftet med uppsatsen Àr att granska 1800-talet i fyra lÀromedel i litteraturhistoria. Med hermeneutiken som verktyg tolkas tvÄ olika kursplaner i svenskÀmnet, den nu gÀllande kursplanen i Svenska 1 hÀmtad ur Gy 11 och kursplanen för Svenska B hÀmtad ur Lpf 94. Tolkningen av aspekter som kan kopplas till litteratur ligger till grund för analysen av de aktuella lÀromedlen. Resultatet visar att de fyra lÀromedlen tar upp information som ligger i linje med det kursplanerna föreskriver och kan sÄledes möjliggöra att eleven uppnÄr mÄlen nÀr det kommer till studier av författare och dess verk under 1800-talet..

Organisationer stÄr inför stÀndiga förÀndringar och det medför att organisationers IT-system behöver anpassas dÀrefter. För att besvara dessa förÀndringar investeras det i nya IT-system. Dock prioriteras oftast inte hantering av de föregÄende systemen, sÄ som systemavveckling. Systemavveckling behandlas ytterst lite i befintlig litteratur, till exempel hur en systematisk avvecklingsprocess skulle kunna genomföras. UtifrÄn detta utformades uppsatsens syfte att belysa Àmnet systemavveckling och kartlÀgga centrala begrepp. För att uppnÄ syftet har tvÄ fallstudier genomförts samt en genomgÄng av befintlig litteratur.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har lÄtit vÀnta pÄ sig, men de senaste Ären har en hel del forskning gjorts kring lÀsning och lÀsförstÄelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som bÄda menar att skönlitteratur Àr viktig för elevers utveckling pÄ sÄ sÀtt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssÀtt och andra svÄra frÄgor.SyfteSyftet med studien Àr att se hur lÀrare tÀnker kring arbetet med elevers utveckling sÄvÀl kunskapsmÀssigt som pÄ det personliga planet med hjÀlp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrÄn Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod anvÀndes intervju med öppna frÄgor. Studien Àr smÄskalig och innefattar fyra lÀrare frÄn fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lÀrare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvÀgagÄngssÀtt. I arbetet med litteraturen ingÄr förförstÄelse inför en ny text, textbearbetning pÄ flera nivÄer och efterarbete med de lÀsta texterna.I resultatet framgÄr Àven att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gÀller sÄvÀl vÀrdegrunden som demokrati och livsfrÄgor..

AbstractThis report is about the creation of a test system for development of a control system for a off the shelf RC-helicopter, which can be bought for about two thousand SEK. The test system consists of both electronics for controlling the helicopter and mechanical constrainer. The constrainer is used for mounting the helicopter so that it wonÂŽt crash.A circuit board including processor and sensors was manufactured. This was used for doing test of the different control algorithms. In this way were we able to analyze the quality of the sensors chosen, and what other sensors that could contribute to the control of the system.Basic helicopter control have been studied and presented in the report.

Följande arbete har som syfte att undersöka om en litterÀr kanon skulle uppskattas av lÀrare i svenska pÄ högstadiet eller inte. FrÄgan problematiseras utifrÄn svenska som ett erfarenhetspedagogiskt Àmne samt ett litterÀrt bildningsÀmne. Tidigare forskning visar att klassiker inte harmoniserar med svenska som erfarenhetspedagogiskt Àmne. Studien har Àven analyserats och diskuterats ur ett postkolonialistiskt perspektiv dÀr det vÀsterlÀndska ses som norm. Metoden som har tillÀmpats Àr enkÀtinsamlingar frÄn Ärskurs nio och kvalitativa intervjuer pÄ tre högstadieskolor. DÀrefter har intervjuerna transkriberats och sammanstÀllts.

Detta examensarbete bestÄr av tvÄ delar. Dels en rapport, i vilken vi redogör för vÄrt syfte, vÄr metod och vÄrt resultat. Den andra delen Àr produkten av vÄrt utvecklingsarbete, en lÀrarhandledning. Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att utifrÄn vad som framgÄr i forskning och litteratur ta fram en lÀrarhandledning som fokuserar pÄ att trÀna elevers engelska kommunikativa förmÄga.För att utvÀrdera vÄr lÀrarhandledning valde vi att göra en mindre enkÀtstudie. Studiens resultat visade att aktiviteterna i vÄr lÀrarhandledning var mycket uppskattade och anvÀndbara.

Syftet med denna uppsats var att undersöka naturens betydelse för barns hÀlsa. PÄ tvÄ förskolor har vi undersökt bÄde naturförskolegrupper och traditionella förskolegrupper. Vi valde olika metoder som jÀmfördes med varandra och litteratur/tidigare forskning. Vi har försökt förstÄ och tolkat de olika uppgifter vi fÄtt fram via litteratur, barnobservationer, barnintervjuer, pedagogenkÀter samt nÀrvarostatistik. Genom dessa har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgor om naturens koppling till barns hÀlsa och deras möjlighet till rekreation genom leken.

Genom att ta del av detta examensarbete fÄr lÀsaren en bild och insyn i hur det grundlÀggande arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning ser ut i förskoleklassen. Jag har lÀst mycket litteratur innan om lÀs- och skrivinlÀrning, frÀmst litteratur om hur man kan frÀmja lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen Àr hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just arbetet i förskoleklassen beror pÄ att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning dÀr och intresserade mig för just den Äldern dÄ den i mitt tycke Àr mer komplex Àn nÄgon annan.

I lÀroplanen Lpo-94 stÄr det att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgÄngen grundskola ska behÀrska det svenska sprÄket samt kunna lyssna och lÀsa aktivt. SjÀlvklart har man alltid lÀst och diskuterat olika författare i skolan, men jag Àr mer intresserad av att se om dagens lÀrare anvÀnder sig av litteraturen i sin undervisning pÄ ett sÄdant sÀtt att man utgÄr frÄn skönlitteratur för att uppnÄ andra mÄl som stÄr uttryckta i lÀroplanen. Jag tror att det Àr betydelsefullt att som lÀrare vara medveten om varför man vÀljer att presentera viss litteratur till enskilda elever eller en klass. Syftet med denna studie Àr i första hand att undersöka vad som styr svensklÀrares val av skönlitteratur i skolan och hur man sedan vÀljer att arbeta med denna litteratur. Jag vill undersöka huruvida dÀr finns ett uttalat syfte med det arbete som ska utföras och om de didaktiska frÄgorna Àr nÀrvarande i detta arbete.

SammanfattningDen hÀr rapporten Àr ett arbete utfört Ät IDAB WAMAC International AB. Företaget Àr verksamt inom branschen för packsalsutrustning och Àr belÀget i Eksjö.Arbetet har gÄtt ut pÄ att ta fram konstruktionsprinciper för en ny strömtillriktare som ska klara av en produktionshastigt pÄ 90 000tidningar/timma. En strömtillriktare Àr en enhet som sitter pÄ, eller Àr integrerad i, en transportbana för tidningar och har till uppgift att centrera tidningsströmmen pÄ banan efter olika moment i produktionen. De strömtillriktare som finns pÄ marknaden i dag motsvarar inte fullt de krav och förvÀntningar som tryckerierna har med tanke pÄ hur tidningen ska centreras och dÄ helst nÀr produktionshastigheten Àr hög.Det finns tvÄ typer av strömtillriktare, oscillerande bladjogger och bandjogger. Den oscillerande bladjoggern fungerar pÄ det sÀttet att den med hjÀlp av tvÄ blad knuffar tidningen sÄ att den centreras pÄ banan.

Andrej Belyjs bok Petersburg Ă€r en av de viktigaste romanerna frĂ„n den symbolistiska perioden i rysk litteratur. I denna uppsats utreds hur grĂ€nser behandlas i romanen. Även om romanen till en början tycks dra upp klara grĂ€nser, till exempel mellan öst och vĂ€st, sĂ„ löses dessa upp och en osĂ€kerhet skapas hos lĂ€saren. GrĂ€nserna som undersöks i uppsatsen omfattar sĂ„vĂ€l grĂ€nser i sjĂ€lva berĂ€ttandet (till exempel mellan berĂ€ttare och karaktĂ€rer och mellan nutid och dĂ„tid) som grĂ€nser i berĂ€ttelsen; det senare indelat i rumsliga grĂ€nser och grĂ€nser för det levande. Slutsatsen blir att Belyj medvetet löser upp grĂ€nserna i romanen pĂ„ flera plan..

Syftet med detta arbete Àr att utreda de motiv, faktorer och vÀrderingar som pÄverkar lÀraren i texturvalet. ArbetssÀtten det vill sÀga hur litteraturen sedan anvÀnds i undervisningen Àr Àven en aspekt som detta arbete belyser. Genom intervjuer har jag kunnat utröna ett antal bakomliggande motiv och faktorer som pÄverkar lÀrarna i texturvalet. Ett eventuellt införande av en officiell litterÀr kanon har sedan stÀllts i förhÄllande till de texturval lÀrarna har gjort samt hur lÀrarna tycker i frÄgan om en officiell litterÀr kanon. Resultaten visar frÀmst pÄ att lÀrarna vÀljer litteratur som Àr uppskattade av eleverna och för att vÀcka lÀslust och intresse för litteratur.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Denna studie har genomförts som examensarbete vid institutionen för Pedagogik och lÀrande vid LuleÄ tekniska universitet. Syfte med studien Àr att undersöka grunderna för det didaktiska urvalet i en integrerad undervisning och lÀrande inom de samhÀllsorienterande Àmnena, samhÀllskunskap, religionskunskap och historia. Vi har tillÀmpat bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod, den första i form av intervjuer med lÀrare och den senare i form av en enkÀtundersökning besvarad av elever i skolan. Resultatet av studien visar att de flesta elever har kommit i kontakt med Àmnesintegrerad undervisning och de Àr i överlag Àr positiva till detta arbetssÀtt. LÀrarna genomför Àmnesintegrering för att eleverna ska fÄ en större helhetssyn, en bÀttre förstÄelse och för att de ska göra en tidsvinst.

Syftet med denna studie var att identifiera vilka faktorer som kan pÄverka elevens lÀsvanor och synliggöra vad som vÀcker lÀslust hos elever som regelbundet lÀser böcker pÄ sin fritid. Vid genomförande av undersökningen deltog sex lÀsvana elever i Ärskurs 4 samt deras klasslÀrare.  Som metod anvÀnde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat av studien visade att det fanns faktorer som verkar drivande för elevernas lÀsning, för deras lÀslust. Samtliga sex elevinformanter uppgav att de fick en positiv kÀnsla vid lÀsningen, dÀr nÄgra beskrev en slags nyfikenhet och att de hela tiden ville lÀsa mera och aldrig sluta. Eleverna kunde Àven beskriva flera goda fördelar med deras litteraturlÀsning, bÄde praktiska och mer personliga.