Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrare funderar kring och arbetar med genus samt se hur detta Äterspeglas i den litteratur de erbjuder eleverna. Vi intervjuade sju förskollÀrare och som komplement gjordes en inventering av avdelningarnas barnböcker. Vi kom fram till att det, i likhet med vad tidigare forskning sÀger, varierar stort mellan lÀrarnas engagemang i frÄgan och att det inte finns nÄgon tydlig koppling mellan deras tankar kring genus och deras val av böcker. Bara i ett fall syntes en tydlig koppling mellan en medveten genuspedaogik och bokbestÄndet..

Uppsatsen Àmnar undersöka hur gymnasielÀrare med Àmneskombinationen svenska/engelska ser pÄ anvÀndandet av dramapedagogik som metod i sina Àmnen. Uppsatsen bygger pÄ intervjusvar frÄn Ätta kvalitativa intervjuer gjorda med svensk/engelsklÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Kalmar under vÄren 2008. Resultatet visar att mÄnga lÀrare Àr positiva till dramapedagogik men att det Àr fÄ som anvÀnder det i en större utstrÀckning. SkÀlen att inte anvÀnda drama Àr enligt de intervjuade framförallt okunskap, tidsbrist samt organisatoriska svÄrigheter..

Denna undersökning Àr utformad för att ta reda pÄ var mÀnniskor stöter pÄ New Age samt hur det skiljer sig mellan de olika Äldersgrupperna. Undersökningen ska Àven försöka besvara vilka perspektiv det finns pÄ New Age, vad som Àr vardagligt och vad som Àr avvikande samt hur integrerad New Age Àr i populÀrkulturen. För att genomföra denna undersökning anvÀndes blandad metodik av bÄde kvantitativ och kvalitativ metodik. Inom den kvantitativa delen anvÀndes en enkÀt med fyra olika mÄlgrupper ( 60 Är). Inom varje mÄlgrupp genomfördes 25 enkÀter. Den kvalitativa delen bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med en person frÄn vardera Älderskategorin.

Syftet med arbetet Àr tredelat. Inledningsvis Àr syftet att ta reda pÄ hur SO-lÀrare för grundskolans senare Är utbildas. Andra delen gÀller hur rektorer resonerar kring anstÀllningen av SO-lÀrare. Tredje och sista biten Àr att se hur lÀrare bedriver SO-undervisning.För att fÄ svar pÄ mina funderingar har jag anvÀnt mig av litteratur som bland annat studerar lÀrares utbildningsnivÄ och Àmnen jÀmfört med vilken nivÄ och vilka Àmnen de undervisar i. Andra rapporter studerar hur undervisningen gÄr till och om undervisningen Àr integrerad eller inte.

Biogas a?r en fo?rnybar energika?lla som kan framsta?llas genom ro?tning av organiskt material som go?dsel eller gro?dor. Trots att lantbruket sta?r fo?r 76 % av den totala biogaspotentialen i Sverige producerades endast en procent av biogasen 2008 i ga?rdsanla?ggningar. Uppsatsens syfte a?r att ge en o?versikt o?ver vad som orsakar den la?ngsamma utvecklingen av sma?skalig biogas, samt att ge fo?rslag till lo?sningar som kan leda till en snabbare expansion.

Inom byggbranschen Àr tvÄ centrala frÄgor att höja produktiviteten och öka sÀkerheten. Produktiviteten inom byggbranschen anses vara, i jÀmförelse med andra branscher, lÄg dÄ tidigare studier har visat att 30-35 % av ett byggnadsobjekts totala produktionskostnad kan kategoriseras som slöseri, dÄ aktiviteterna inte skapar vÀrde för kunden. SÀkerhetsaspekten Àr viktig dÄ byggbranschen har dubbelt sÄ mÄnga allvarliga arbetsolyckor som övriga branscher. Detta, i kombination med att mÄnga företag skapar varor och tjÀnster som inte Àr anpassade till kundernas behov och önskemÄl, har lett till att en modell vid namn Utvecklad vÀrdeflödesanalys har skapats. MÄlet med modellen, som bestÄr av fyra steg, Àr att generera kundanpassade produktutvecklingsförslag som förbÀttrar produkten ur ett antal definierade parametrar (Kundbehov, P2, P3,?, Pn).

Vi som skrivit detta arbete delar bÄde ett gemensamt musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikÀmnet fÄr ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgÄr det att eleverna ska fÄ möjlighet att arbeta Àmnesövergripande samt fÄ tillfÀllen till Àmnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar pÄ att musikÀmnet har en viktig roll som stöd för lÀrande i andra Àmnen. Med utgÄngspunkt frÄn vÄra erfarenheter samt publikation frÄn lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lÀrare arbetar med musik i Àmnesövergripande arbete i Ärskurs 4-6. Syftet med arbetet Àr att synliggöra sex stycken Ärskurs 4-6 lÀrares tankar om Àmnesövergripande undervisning dÀr musiken finns integrerad. Föreliggande arbete bygger framförallt pÄ teorier om Àmnesövergripande undervisning.

Abstract Idag Àr litteratur som pÄstÄs beskriva sanna hÀndelser mycket populÀr, framför allt bland yngre lÀsare. Ofta skildrar denna litteratur ett extraordinÀrt mÀnniskoöde som kryddas med inslag av vÄld, sex och olika övergrepp. Det Àr en persons subjektiva sanning som berÀttas, ofta av en journalist. Ett begrepp som ofta anvÀnds för att beskriva sÄdan litteratur dÀr fakta och fiktion blandas Àr faktion eller faktionslitteratur.   LÀsning av faktion har naturligtvis blivit allt vanligare Àven i skolan dÀr mÄnga lÀrare nöjer sig med att eleverna intresserat lÀser denna litteratur. Problemet Àr dock att mÄnga av dessa yngre och oerfarna lÀsare helt okritiskt hÄller allt det de lÀser för sant.

2010 utkom The International Integrated Reporting Council med en ny typ av redovisningsramverk vars syfte Àr att föra samman de nuvarande separerade finansiella ? och icke finansiella rapporterna. Den hÀr typen av redovisning ses som en process dÀr alla i ett företag Àr med och deltar och dÀr bÄde den finansiella informationen och informationen frÄn de icke ? finansiella rapporterna Àr integrerade i verksamheten. En icke ? finansiell rapport, en hÄllbarhetsredovisning beskriver den ekonomiska, sociala och miljömÀssiga pÄverkan som ett företag har och ska ocksÄ ses som en process i företaget som varken börjar eller slutar med publiceringen.

Detta Àr ett examensarbete inom textdesign, som har undersökt hur anvÀndarinformationen för tvÄ specifika datorprogram bör utformas. Slutsatserna har dragits utifrÄn vilka problem anvÀndarna stöter pÄ i programmen, riktlinjer för informationsdesign och teknikinformation, samt anvÀndartester.En slutsats blev att behovet av teknikinformation för det ena programmet, EDI-systemet Edionet, redan var tillfredsstÀllt. En lÀmplig lösning för det andra programmet, publiceringssystemet Readyonet, var att skapa en kort lathund vid sidan av den utförliga handledning som finns integrerad i programmet. Ett utkast av lathunden utformades utifrÄn insamlad empiri, och testades och reviderades..

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om Àmnet. Dagens allmÀnt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nÀmner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nÀmner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion Àr oklar och fokus sÀtts aldrig pÄ Àmnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nÀmner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istÀllet för att som i denna uppsats ge bilden av att Àven andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara p?frestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll ?r avg?rande f?r utfallet p? graviditeten, b?de g?llande hennes egen och barnets h?lsa. Graviditeten st?ller h?ga krav p? kvinnans egenv?rdsf?rm?ga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnaf?dande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteratur?versikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras p? 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier.

Undersökningens huvudsyfte Àr fÄ en insikt i vilka skönlitterÀra texter som lÀses pÄ högstadiet. LÀrare ifrÄn tre högstadieskolor har medverkat. Litteraturundervisningen Àr en stol del av svenskÀmnet och svensklÀrare har sÄledes ett stort ansvar nÀr det gÀller att vÀlja ut adekvata texter. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ vilka texter som lÀses i sin helhet pÄ högstadiet idag. Tidigare undersökningar Àr frÀmst utförda pÄ gymnasienivÄ och har visat att litteraturundervisningen tenderar att vara starkt styrd av lÀrare och gamla styrdokument samt förmedlar litteratur som ligger lÄngt ifrÄn elevernas litterÀra register.

Denna uppsats byggerpÄ en kvalitativ undersökning dÀr resultatetbaseras pÄ intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra Är. Den syftar till att ge en fördjupad förstÄelse för gymnasieungdomars attityder till lÀsningsom i sin tur kan vÀcka tankar hoslÀrare och blivande lÀrare om hur kunskapen om lÀsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med lÀsning i ett hem dÀr lÀsning Àr ett naturligt inslag banar vÀg för en positiv lÀskarriÀr i framtiden. Den visar Àven att ungdomar som kommer frÄn ett lÀsfattigt hem tenderar att vara mer negativt instÀllda till lÀsning. För att lÀsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de sjÀlva fÄr vara med och pÄverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sÄdana Àmnen som faller inom deras intresseomrÄden.Skolan stÄr inför en tuff utmaning nÀr det gÀller ungdomars lÀsintresseoch det gÀller att odla en positiv instÀllning till lÀsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med pÄ tÄget..