Sök:

Sökresultat:

1092 Uppsatser om Integrerad kunskapsöversikt - Sida 21 av 73

För dÄlig pÄ teknik för att lÀsa manualen : Att utforma teknikinformation för datorprogram

Detta Àr ett examensarbete inom textdesign, som har undersökt hur anvÀndarinformationen för tvÄ specifika datorprogram bör utformas. Slutsatserna har dragits utifrÄn vilka problem anvÀndarna stöter pÄ i programmen, riktlinjer för informationsdesign och teknikinformation, samt anvÀndartester.En slutsats blev att behovet av teknikinformation för det ena programmet, EDI-systemet Edionet, redan var tillfredsstÀllt. En lÀmplig lösning för det andra programmet, publiceringssystemet Readyonet, var att skapa en kort lathund vid sidan av den utförliga handledning som finns integrerad i programmet. Ett utkast av lathunden utformades utifrÄn insamlad empiri, och testades och reviderades..

Jag kan, jag vill och jag vÄgar - en pilotstudie av unga vuxna patienters upplevelse av delaktighet och medverkan

Introduktion: VÀrldshÀlsoorganisationen har introducerat begreppet ?youth friendly Health services? vilket beskriver att unga vuxna har ett sÀrskilt behov av att bli lyssnade pÄ och fÄ hjÀlp med sina problem. Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ unga vuxna patienters upplevelser av att vara delaktiga och medverka i vÄrd och behandling. Metod: Empirisk studie med kvalitativ kunskaps- och forskningsansats. Resultat: Informanterna uppger att de har stöd och tilltro till egen förmÄga genom olika stödsystem som personer, funktioner och IT-support.

InnehÄll i skriftliga omdömen : en textanalys

Intentionen Àr att studera innehÄllet i de skriftliga omdömena utifrÄn tre olika teman som stÀlls i relation till varandra. Intentionen Àr ocksÄ att studera om nÄgra skillnader kan utlÀsas i Ärskurs 1-3 gentemot 4-6. Detta Àr intressant dÄ tidigare studier pekar pÄ svÄrigheter med utformning av omdömet och en osÀkerhet hos lÀrarna. Totalt 50 omdömen samlades in frÄn tre olika skolor. Textanalys anvÀndes dÀrefter för att besvara vÄrt syfte.

Om elevers delaktighet i planering av undervisning

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och rektors uppfattningar om att lÄta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero pÄ att mÄlet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning Àr att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag anvÀnt mig av Àr en kvalitativ metod dÀr jag genomfört intervjuer med fyra lÀrare och en rektor pÄ en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror frÀmst pÄ fyra orsaker, brist pÄ diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist pÄ diskussion gÀllande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristÄende frÄn varandra och att det beror pÄ lÀrares och rektors egna instÀllningar, uppfattningar och kompetens..

Vad heter Tjeckoslovakiens huvudstad?: Àr geografiÀmnets kartmaterial i enlighet med dagens verklighet?

Studien syftar till att kontrollera Äldern pÄ kartmaterial som grundskolan har att tillgÄ i geografiundervisningen samt fÄ kÀnnedom om hur pedagoger ser pÄ materialet. Undersökningen omfattar femton skolenheter och femton pedagoger, detta för att nÄ ett för LuleÄ kommun generellt och allmÀngiltigt resultat. RÄdata har insamlats med enkÀt- och observationsmetoder. Undersökningen kan sÄledes ses bÄde ur ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv. Resultatet pÄvisade att en stor del av materialet var mycket eller delvis förlegat.

Biodrivmedelsproduktion integrerat i sÄgverk: En energisystemsanalys

Idag anvÀnds till största del fossila brÀnslen inom den svenska transportsektorn. Sverige har som mÄl att ha en fossilfri fordonsflotta Är 2030. För att klara det mÄlet krÀvs en snabb och stor omstÀllning. I detta projekt har biodrivmedelsproduktion integrerat i sÄgverk studerats. Integrationerna har studerats ur ett ekonomiskt, resurs- och miljömÀssigt perspektiv.Etanol och metanol producerat frÄn skogsrÄvara via enzymatisk hydrolys respektive förgasning Àr de biodrivmedel som studerats i tvÄ separata fallstudier.

Ansvarsredovisning - En studie av fyra branschledande företag

Oron för miljön och hÄllbarhet har ökat dramatiskt under de senaste Ären. Men problem och frÄgor som rör kommunikation av hÄllbarhetsarbetet har förblivit obesvarade. Kritik har gjorts att hÄllbarhetsredovisning Àr vagt kopplat till verksamheten och att det inte finns ett samband mellan hÄllbarhetsredovisning och redovisningssystem. Som ett resultat av detta har en ny form av hÄllbarhetsrapporter utformats. Det underliggande syftet med den nya rapporteringsstrukturen Àr att integrera rapporteringen i företagens Ärsredovisning.Studien har ett jÀmförande perspektiv och kommer att fokusera pÄ fyra branschledande företag.

Utveckling av ett fÀllbord för offentlig miljö

Denna rapport omfattar ett examensarbete pÄ 22,5 poÀng. Examensarbetet har utförts inom Àmnet integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde tillsammans med Jai Designpartner AB. MÄlet med arbetet var att utveckla ett fÀllbord som enkelt kan fÀllas ihop, ha en lÀngre livslÀngd och lÀgre vikt Àn företagets tidigare fÀllbord. Samarbetet genererade ett fÀllbord som inte följer de generella principerna av infÀllning av bordsben. Resultatet blev ett fÀllbord med minimal klÀmrisk, med en lÀngre livslÀngd dÄ infÀllning av bordsbenet sker med en vridning och med en mindre vikt dÄ ramverk kan elimineras..

Drama i marginalen

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen..

SynsÀtt och bemötande av elever i behov av sÀrskilt stöd : Intervjuer av pedagoger och en kommunpolitiker

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i skolans och arbetslagets synsÀtt och bemötande av elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill ta reda pÄ hur pedagoger i olika befattningar ser pÄ sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill Àven belysa hur skolan som verksamhet uppfattas frÄn en kommunpolitikers synvinkel nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn Är 1 till Är 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja nÄgon elev frÄn klassrummet och den ordinarie undervisningen.

Varvsstaden, förslag till stadsomvandling

Mitt examensarbete gÄr ut pÄ att ge förslag till stadsomvandling av ett industriomrÄde i centrala Malmö, Àven kallat Varvsstaden. Förslaget skall framförallt fungera som underlag och inspirationskÀlla till exploatering av omrÄdet under förutsÀttning att industriföretagen flyttat ut. En inventering av omrÄdet har gjorts, dÀr de befintliga och planerade förutsÀttningarna studerats. Tyngdpunkterna i förslaget bygger pÄ strukturen och kopplingarna mot omgivningen, men mÄlet Àr ocksÄ att skapa en funktionsblandad, integrerad och attraktiv stadsdel med ett varierat utbud av bostÀder, verksamheter och service. En viktig aspekt i projekteringen av omrÄdet Àr bevarandet av den Àldre bebyggelsen inom omrÄdet och hur man förhÄller sig mellan gammalt och nytt.

Bedömning och betygsÀttning : Hur sÀtter lÀrare i grundskolan betyg i matematik och no-Àmnen?

Syftet med den hÀr studien Àr att tydliggöra processerna för bedömning och betygsÀttning i grundskolans naturvetenskapliga Àmnen och matematik. Vidare Àr syftet att försöka tolka pÄ vilka grunder detta sker, med utgÄngspunkt i vÀlkÀnda pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och mÀnniskosyn. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare.Resultatet Àr inte generaliserbart, men visar att eleverna nÀstan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer anvÀnds kompletterande för att fÄ en bild av elevens kunskaper. Information frÄn bedömning av eleverna anvÀnds bÄde som underlag till betygsÀttningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal anvÀnds med formativt syfte för lÀrandet.

Ungdomars förhÄllande till alkohol

Introduktion: Omkring en femtedel av Sveriges befolkning kommer att drabbas av en hjÀrtinfarkt till följd av fysiska och psykiska riskfaktorer. MÄnga av dessa faktorer kan undvikas av individen. Syfte: Att beskriva hur individen pÄ egen hand kan förebygga att drabbas av en hjÀrtinfarkt eller Ànnu en. Metod: En litteraturstudie gjordes baserat pÄ vetenskapliga artiklar i PubMed och Cinahl. Efter granskning och kvalitetsbedömning anvÀndes tolv kvantitativa och tvÄ kvalitativa artiklar.

Barns syn pÄ lek i relation till genus

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

F?r alla verkligen vara med och leka?

Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->