I de böcker vi läst visar forskning att elevers resultat blir bättre när musik Integreras i övriga skolämnen, men i verkligheten är denna typ av undervisning sällsynt. Forskning visar även att mer musik i skolan och mindre teori ökar motivationen hos eleverna vilket leder till minskad frånvaro. Utifrån dessa fakta, som vi fann högst intressanta, har vi kommit fram till följande frågeställningar: ? Varför förekommer musikIntegrerad undervisning så sällan i dagens skola? ? Hur kan läraren Integrera musik i övrig undervisning? ? Vad krävs för en bättre Integrerad musikundervisning? Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka hinder det kan finnas för att Integrera musik i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer. Urvalsgruppen var lärare och förskollärare, verksamma i grundskolans tidigare år.

Denna uppsats syftar till att granska om och hur Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet lyckats Integrera ett genusperspektiv i utbildningen på grund- och fortsättningskursen (1-60 hp). Detta gör vi utifrån en normativ argumentation om genusperspektivets värde för akademisk utbildning samt universitetets och institutionens uttalade mål för dess integrering. Genom att titta på hur man formulerat sig i utbildningsplaner och scheman samt genom en granskning av kurslitteraturen argumenterar vi för att man inte lyckats Integrera ett genusperspektiv i den utsträckning vi anser vara önskvärd. I vår analys fann vi att en stor del av kurserna helt saknar genusperspektiv. Vid de tillfällen då man gjort försök att införa det har detta visat sig problematiskt utifrån flera av genusperspektivets grundläggande antaganden.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare på en F-9 skola, ser på sin strävan att försöka Integrera sina elever med funktionshinder i klassrummet. Vilka möjligheter har lärare att klara av att Integrera funktionshindrade elever i klassrummet och undervisa dem i en klassgemenskap? Utgångspunkten för studien har jag tagit i regeringens direktiv för ?en skola för alla?. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat tre lärare från en och samma skola i Lunds kommun, som alla har barn med funktionshinder i sin klass. Intervjuerna visar att lärarna i studien ser stora möjligheter och hyser en stor vilja att hjälpa sina elever att nå kunskap och känna social samhörighet. Resultatet visar också att lärarna i hög grad ser elevernas skolsvårigheter ur ett individperspektiv, med eleven som bärare av problemen.

Förändra en problematisk struktur, i detta fall ett förortscentrum, med små förändringar. På grund av förutsättningarna har förändringarna i detta fall inriktats mot att Integrera separerade platser..

Syftet med examensarbetet har varit att upprätta ett förslag över hur man kan utveckla ön Ljusterö i Stockholms skärgård samtidigt som man säkerställer och bevarar de kvaliteter som finns på ön. Examensarbetet syftar också till att utreda hur man kan Integrera Ljusterö i en växande förortskommun samtidigt som man bibehåller öns specifika karaktärsdrag. Ljusterö ligger i Österåkers kommun ca 3 mil norr om Stockholm. Ön genomgår i nuläget en omfattande permanentomvandling, dvs då befintliga fritidshusområden omvandlas till permanentboenden. Detta ställer ökade krav på infrastrukturen, som exempelvis nya vägar, vatten- och avlopp och snöröjning. På ön finns flera områden som är av kulturhistoriskt värde, samt områden som är klassade som ekologiskt särskilt känsliga områden.

Denna rapport behandlar ett tämligen outforskat delområde inom elektroniskt handel, nämligen integration av affärssystem och e-handelssystem. Huvudfrågan i denna rapport går ut på att undersöka hur företag har Integrerat sitt affärssystem med sitt e-handelssystem. För att besvara huvudfrågan delades den upp i tre delfrågor. Dessa sökte besvara dels på vilken nivå inom Enterprise Application Integration som företagen hade Integrerat systemen, dels vilka integrationstekniker företagen använder för att Integrera systemen samt dels vilka effekter integrationen medfört för företagen. För att besvara problemställningen utfördes telefonintervjuer med fyra företag.

Institutionell teori förklarar socialt liv genom att undersöka institutioners påverkan på sociala relationer. Institutionella föreställningar ses som närvarande i alla sociala relationer genom kulturella, kognitiva och normativa institutionella element, som ges stor betydelse i denna teoribildning. Denna uppsats syftar till att problematisera institutionell teori genom att införa maktaspekter i teoribildningens förklaringsmodeller eftersom detta hittills varit ovanligt i institutionella analyser. Särskilt de förklaringsmodeller som betonar kulturella och kognitiva element har saknat maktaspekter. Uppsatsen är ett integrationsförsök mellan institutionell teori och maktteori.

Apples datorer med operativsystemet OS X blir allt vanligare pa? arbetsplatserna. Fo?r att fo?retagets IT-avdelning ska kunna uppra?ttha?lla en stabil och sa?ker miljo? stra?var man efter att standardisera system och ha?rdvara. Verkligheten sta?mmer inte alltid o?verens med IT-avdelningens stra?van och ansta?llda vill i o?kande grad anva?nda sig av produkter de valt sja?lva.

Denna uppsats behandlar tjänsteerbjudandet och dess strategiska roll i ett shoppingcentra. Anledningen till att vi blev intresserade av detta ämne, var att vi tyckte oss se en sammansmältning av tjänsteerbjudandets olika komponenter bland annat inom detaljhandeln. Därför ansåg vi att Field?s shopping- och upplevelsecentra, utanför Köpenhamn, skulle vara ett lämpligt objekt att studera på grund av att det är Skandinaviens största shoppingcentra samt det faktum att det är nyetablerat. Utifrån detta utformade vi vår frågeställning: Hur arbetar shoppingcentra strategiskt och operativt med att Integrera upplevelser i sitt tjänsteerbjudande? Detta har vi valt att undersöka genom en kvalitativ fallstudie, där vi genomfört intervjuer, bildanalys samt egna observationer.

Olika typer av projekt har blivit vanliga idag, och många är inriktade på att Integrera invandrare inom skilda områden i samhället. Vi har gjort en empirisk undersökning av ett specifikt projekt i Landskrona som benämns IK ISI, och vars målsättning är att synliggöra idrottsrörelsen som en viktig samverkanspartner i integrationsarbetet. Vi ville ta reda på om projekt kunde vara ett meningsfullt sätt att Integrera vuxna invandrare, samt vilka idéer invandrarna hade om integration.Resultaten fick vi fram genom tematiserade, semistrukturerade intervjuer med kursdeltagare och handledare, samt genom samtalsintervjuer med projektledaren. Vi har i slutdiskussionen analyserat resultaten med hjälp av litteratur och tidigare forskning inom området.Vi kom fram till att projektet inom flera områden var på väg att uppnå sina mål och att deltagarna i överlag endast hade positiva erfarenheter så här långt, och de tyckte att utformningen av projektet var bra. De deltagande invandrarna tyckte sig märka förbättringar i svenska språket och att deras nätverk delvis hade utvidgats, och förhoppningar fanns om kommande arbete inom föreningarna.

Mänskligheten står idag vid ett vägskäl. Antingen fortsätter vi agera på samma sätt som vi gör idag för att möta våra behov, men med det vägvalet är de flesta överens om att en hållbar utveckling inte är möjlig. Vårt tidigare agerande är en stark bidragande orsak till de ekonomiska, miljömässiga och sociala kriser vi idag upplever. Alternativet är att ändra vårt agerande genom att hitta lösningar, metoder och skapa nya attityder för att möta våra behov på ett sätt som möjliggör en hållbar utveckling. Det är en svår uppgift som kräver ett engagemang på bred front och att alla aktörer i samhället tar ett ansvar.Detta har bidragit till uppkomsten av termen Corporate Social Responsibility (CSR) som berör kombinationer av åtaganden som är viktiga för företagen att Integrera i sitt arbete för att styra sin påverkan på samhället.

Det finns ett ökat medvetande om de effekter som turismen medför och för att undvika de negativa effekter som kan uppstå präglas utvecklingen alltmer av ett hållbart och långsiktigt tänkande. Ekoturism är en form av turism som växt fram med utgångspunkt i en sådan filosofi. Den innebär ett förhållningssätt samt även en utvecklingsmodell som strävar efter att gynna destinationen och skapa en lokal ekonomisk tillväxt. De principer som definierar ekoturismen kan ofta identifieras i den samtida planerings- och utvecklingsfilosofin. Studiens syfte är att undersöka hur de principerna kan Integrera i utvecklingen på en destination som Kalmar län.Undersökningen utgår från en deduktiv ansats och med en teoretisk utgångspunkt har jag fördjupat mig i den tidigare forskningen för att finna samband där de båda begreppen ekoturism och destinationsutveckling kan ses Integrera med varandra.

Vi står idag inför förändringar i klimatet så som ökad nederbörd och ökade temperaturer som kommer påverka våra städer. Klimatföränd- ringarnas förlopp är komplexa och behöver därför lång tid på sig för att reagera fullt ut på olika slags påverkan. Anpassning till klimatför- ändringarnas effekter blir därför en nödvändighet även om olika be- gränsningsåtgärder vidtas. Grönska har visat sig vara effektiv för att anpassa städer då den verkar temperatursänkande och även kan ta hand om nederbörd på ett effektivt sätt. Stadens utformning och tillgången på grönytor har betydelse för framtida klimateffekter vilket betyder att fysisk planering har en central och viktig roll i arbetet med att lindra klimatförändringarnas effekter.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur statligt ägda företag arbetar med hållbarhetsfrågor och hur dessa förhåller sig till affärsverksamheten.  Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ undersökningsstrategi. Vi har vidare genomfört kvalitativa intervjuer där vi har använt oss av en intervjuguide  innehållande fyra ämnesområden som knyter an till uppsatsens frågeställning. Ämnesområdena är företagets mål, tillvägagångssätt och strategier, GRI:s ramverk samt hållbarhetsredovisningens effekter och framtidsutsikter.Empiri: Vi har samlat in vår empiri genom telefonintervjuer och intervjuer på plats hos de deltagande företagen i studien. De deltagande företagen i denna studie är Vattenfall, Teracom, SAS, Samhall, TeliaSonera, Green Cargo och PostNord där vi har träffat ansvariga inom hållbarhetsområden på respektive företag.Slutsats: Samtliga företag i studien har antingen påbörjat eller strävar efter att Integrera hållbarhetsfrågorna i affärsverksamheten, vilket de anser är den enda vägen att gå. Det finns däremot skillnader på hur långt de olika företagen kommit med denna integration.

Hållbar utveckling är en viktig utmaning i vår tid och folkhälsa har betydelse för begreppets alla tre dimensioner. Det finns många styrdokument om vikten av att Integrera folkhälsa i arbetet med hållbar utveckling men forskning saknas om hur folkhälsoaspekter Integreras in i hållbar utveckling. Studien syftade till att undersöka folkhälsans betydelse i arbetet med hållbar utveckling i kommuner utifrån ett underifrånperspektiv. En singel case-studie har genomförts i Sörmlands län och data samlades in med hjälp av styrdokument och intervjuer. Resultatet visar att folkhälsobegreppet inte används i samband med arbetet kring hållbar utveckling.