Målet med mitt examensarbete var att hitta ett svar om anknytning av elevernas vardag och vardagliga händelser till skolmatematiken kunde bidra till att öka deras motivation och intresse för ämnet när det gäller att lära sig matematik. Undersökningen gjordes på en skola, årskurs 7 i södra Sverige. Skolan ligger i en stadsdel där den svenska språkmiljön är mycket bristfällig och där de flesta av eleverna möter svenska språket endast i sin skolmiljö. Arbetet inleddes med en skriftlig intervju där eleverna fick skriva ner sina tankar om matematiken och en öppen diskussion fördes beträffande elevernas åsikter och upplevelser om matematiklektioner. Under de fem veckorna som projektet pågick arbetade jag fram och genomförde matematikundervisning som var baserat på elevernas vardag. Jag gjorde även kontinuerliga observationer för att upptäcka eventuella förändringar i deras motivation. Projektet slutfördes med en avslutande intervjun. Slutsatsen av intervju samt observationer visade att elevernas motivation hade ökat samt att eleverna upplevde att vardagsanknuten matematik var intressant och lärorik..

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftar att undersöka hur belöning förhåller sig till motivation och prestationer mot mål. Studien utgår från sju intervjupersoners upplevelser och uppfattningar om hur deras motivation och deras prestationer påverkas av belöning. Intervjupersonerna arbetar inom läkemedelsindustrin och har ett implementerat bonussystem i organisationen som utgår från uppsatta mål av ledning och anställda.Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund som är uppbyggd i tre huvuddelar utifrån studiens syfte. Första delen redogör för den huvudsakliga uppdelningen som görs av begreppet belöning vilka är belöning i from av erkännande och belöning i form av ekonomisk ersättning. För att undersöka belöning i förhållande till motivation behandlas motivationsteorier i teorikapitlets andra del.

Skolan är ett ständigt debatterat ämne där många har åsikter om dessutformning så väl som syfte. I olika mätningar redovisas det om skolans förfall och hur Svenskaskolan har svårt att mäta sig med jämbördiga nationer runt om i världen. Rollen som lärare harkommit att omprövas där den idag innefattar en allt större administrativ börda som aldrig tycksavta. En ökad arbetsbörda tenderar ofta att leda till stress och försämrad motivation såväl somarbetstillfredsställelse. Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som motiverar ochdriver personalen samt vilka faktorer som bidrar till arbetstillfredsställelse.

Background: Motivation is a subject that is on everyone's lips in today's knowledge-intensive firms. What is motivation and what are we motivated by? We will, through three case studies, be grappling with the notion to clarify how managers and employees' perception of the concept is different, or possibly similar. Furthermore, the thesis examines whether the theory and practice of motivation are consistent with each other. Purpose: The purpose of our study is to seek understanding of what management within an organization believes are motivating their staff as well as how the staff perceive themselves be motivated by. We ask ourselves if organizations is up to date with the development of what motivates people.

To encourage and increase the motivation to physical activity by using new information and communication technology, in order to change our behaviours into a more healthy lifestyle, could be one approach to promote public health. In our study we examine how gamification, which is about implementing classical game design elements from the computer world in a non-gaming context, can be a tool to increase the motivation for physical activity. Since similar studies already have been done we chose to focus on analyzing how different player types from Bartle?s taxonomy can be affected by the usage of a gamification application. A group of students were therefore picked and during a two weeks? period they used the application Fitocracy where they logged their daily excercise.

Motivation är det som driver oss människor till handling och som får oss att agera på olika sätt. För att genomföra en livsstilsförändring krävs det motivation, men vad är det som motiverar människan till handling? Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som motiverat till att ta beslutet om att en förändring är nödvändig samt hur motivationen påverkat förändringsprocessen. Studien undersöker även om det går att urskilja någon gemensam motivationsfaktor inom olika livsstilsförändringar. I studien har fem informanter som genomgått olika livsstilsförändringar intervjuats.

Under vår utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet på en skola där 82% av en årskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det väckte vår nyfikenhet. Studiens syfte är att ta reda på vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts där både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts genom intervjuer och enkäter. Resultatet visar att det inte är en tillfällighet att så många blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett år på den undersökta skolan.

The aim of this study was to investigate the result of an effort to support reading development and the reading motivation. My approach was an intervention study during four weeks, where intensive reading in a group of three pupils in grade one took place. Individual conversations and group conversations were central methods in combination with different ways of processing the texts. Interviews were conducted with the class teacher and the participating children to see the difference in reading and motivation before and after the project. The result shows that an intensive period with reading fiction books with subsequent conversations and different processing of the text is a useful developing method for decoding, reading comprehension and reading motivation.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

Inom en industri visade det sig i den årliga medarbetamätningen att i påståendet ?Jag är motiverad i mitt arbete? var det en avdelning som hade en stor andel som instämde i påståendet medan på en annan avdelning var det ytterst få som instämde i påståendet. Därför ville företaget få det närmare undersökt vad denna skillnad i motivation kunde bero på. Syftet med studien var att genom en totalundersökning av två arbetsgrupper, ta reda på hur de anställdas inställning till arbete generellt, vilka förväntningar de hade på arbete och hur de såg på det arbete som de har idag för att undersöka om detta kunde förklara skillnader i motivation mellan de två arbetsgrupperna. Data samlades in genom en enkät.

Studien ämnar undersöka om det finns ett eventuellt upplevt samband mellan kompetensutveckling, motivation och prestation hos anställda i tre olika avdelningsgrupper och hur detta i så fall yttrar sig. Syftet med denna rapport är att studera, beskriva, förstå samt analysera det eventuella upplevda sambandet mellan kompetens, motivation och prestation på tre olika avdelningar bland fabriksarbetare. Nio respondenter, ur tre olika befattningar har deltagit i denna kvalitativa undersökning genom semistrukturerade djupintervjuer ur ett hermeneutiskt perspektiv då forskarna har en känd förförståelse samt vill kunna analysera respondenternas svar för att hitta likheter efter teman.Genom transkriberingar har ett resultat funnits där bland annat produktionsutvecklare besitter en högre kompetens än resterande avdelningar och där maskinskötare och packtekniker är i ett stort behov av mer kompetensutveckling.I analysen framkom att bland maskinskötare upplevs en svag koppling mellan kompetens, motivation och prestation. Produktionsutvecklare framstår som de som upplever mest samband mellan kompetens, motivation och prestation. Hos packtekniker kan man se en oklar koppling mellan upplevd kompetens, motivation och prestation.Genom att tyda respondenternas attityder kan vi urskilja klara skillnader och samband avdelningarna emellan.

Arbetsmotivation är något som intresserat forskare i alla tider. Trots att det bedrivits en ihärdig forskning kring detta har forskarna inte på ett slutgiltigt sätt kunnat definiera hur arbetsmotivation kan mätas. Det man ändå tycks vara eniga om är att arbetsmotivation inte kan mätas direkt, utan mätningen måste göras genom att man använder olika variabler som indikerar arbetsmotivation. Sådana variabler som engagemang och arbetstillfredsställelse har ofta använts men det finns en del som anser att dessa inte lämpar sig för mätning av arbetsmotivation. Denna magisteruppsats belyser hur bankanställdas motivation påverkas av kundorienterade förändringar i en av Sveriges storbanker.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gitarrlärare på gymnasiet kan arbeta för att motivera sina elever. För att ta reda på detta genomförde jag en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuade sex gitarrlärare som tillsammans var verksamma inom tre olika gymnasier, två i Norrland och ett i Västerbotten. Resultatet visade att de intervjuade lärarnas egen syn på motivation var att den grundade sig i deras egen vilja, drivkraft och lust. När det gäller att arbeta för motivation hade lärarna lite olika tankegångar, flertalet menade att det är viktigt att eleven får en förståelse för vad de håller på med på lektionen och varför. Andra hävdade att elevens motivation var direkt kopplad till vilken musikgenre eleven fick spela.

Det är vanligt förekommande att elever påstår att det är tråkigt att gå i skolan. Utan lust och vilja att lära får läraren en stor utmaning i att lyckas få eleverna att tillägna sig kunskaper på ett varaktigt sätt. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur man som lärare kan påverka elevernas motivation till att lära samt att undersöka vad motivationsbrist hos elever leder till.Med hjälp av fyra lärarintervjuer och åtta elevintervjuer, vilka samtliga var verksamma i årskurs fem, så har vi fått en bild av vad motivation och lust att lära innebär, hur man som lärare kan arbeta för att stimulera elevernas lust att lära samt vad motivationsbrist kan leda till.Såväl intervjuade lärare som elever menar att omgivningen påverkar elevernas motivationsskapande. Om inte helheten i klassrummet är tilltalande så brister det i lusten att lära. .

Syftet med studien var att på lagidrottare (1) undersöka samband mellan motivation och socialt stöd utifrån familj, tränare och kompisar, (2) undersöka skillnader i upplevt stöd från familj, tränare och kompisar samt (3) undersöka skillnader mellan kvinnor och män inom variablerna motivation och socialt stöd. I studien deltog 101 lagidrottare (män n =49, kvinnor n =52) från totalt fem olika idrotter, synkroniserad konståkning, fotboll, handboll, innebandy samt ishockey, i åldrarna 16-40 (M = 22,39; SD =3,66). Data samlades in via kvantitativ ansats, mätinstrument som användes var Multidimensional Scale of Perceived Social Support samt The Behavioural Regulation In exercise Questionnaire-2. Resultatet visade positiva samband mellan motivation och socialt stöd, där framförallt stöd från kompisar var positivt relaterat med inre motivation. En kombination av stöd utifrån familj, kompisar och tränare uppvisade  ett positivt samband med inre motivation.