Syftet med denna litteraturstudie Àr att granska vetenskaplig litteratur med avsikt att undersöka vilka riskfaktorer som leder till utbrÀndhet bland sjuksköterskor samt hur dessa kan förebyggas..

Det hÀr examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie som har som syfte att ge en förstÄelse för hur pedagoger uppfattar att smÄ barns sprÄkutveckling pÄverkas av böcker och framförallt av vilken sorts sprÄk som anvÀnds i böcker. Vi har delat upp syftet i tre olika forskningsfrÄgor som infattar vad pedagogerna anser om smÄbarnssprÄk i litteratur, hur de anvÀnder sig av litteraturen och till sist hur det pÄverkar barns sprÄkutveckling. Vi har noterat att mÄnga böcker som vÀnder sig till smÄ barn inte har en korrekt eller fullstÀndig svenska i sin text, de anvÀnder sig av sÄ kallat smÄbarnssprÄk. Vi har ocksÄ frÄgat pedagogerna hur de anvÀnder sig av litteraturen i barngruppen.Vi har intervjuat fem olika pedagoger med olika erfarenheter och arbetsplatser. Sedan har deras uppfattningar jÀmförts med vad tidigare forskning om smÄ barns sprÄkutveckling samt forskning om smÄbarnslitteratur visar.

Detta arbete har som syfte att undersöka gymnasieungdomars lÀsintresse och vilken instÀllning de har till skolans litteraturundervisning. Vidare studeras deras lÀsvanor under gymnasietiden för att se om nÄgon förÀndring sker och vilka faktorer som i sÄ fall pÄverkar en förÀndring.De metoder som har anvÀnts Àr en enkÀtundersökning samt intervjuer. 116 elever i Ärskurs 1-3 pÄ tvÄ studieförberedande program, NV och SP, besvarade en enkÀt. DÀrefter intervjuades 8 elever om sin instÀllning till lÀsning av skönlitteratur och om sina lÀsvanorna.Enligt forskning som gjorts under Ären Àr flickor mer intresserade av lÀsning Àn vad pojkar Àr och samma resultat framgÄr Àven av min undersökning.Den hÀr studien visar dessutom att mÄnga elever lÀser mindre under skoltiden pÄ gymnasiet dÀrför att skolarbetet krÀver en större arbetsinsats och tar mer tid. Den visar ocksÄ att de elever som redan har ett lÀsintresse behÄller det och tÀnker sig att Äteruppta det efter gymnasietiden.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lÀrares syn pÄ  laborativ matematik samt lÀroböckers anvÀndning inom matematik. Hur ser lÀrare i Ärskurs 1-5 pÄ ett laborativt arbetssÀtt kontra lÀrobokens anvÀndning inom Àmnet matematik. TillgÀngligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkÀter ut till verksamma lÀrare i Ärskurs 1- 5 pÄ tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har Àven genomförts för att nÀrmare undersöka hur tillgÀngligt och naturligt materielet Àr för eleverna.

Syftet med vÄr undersökning var att synliggöra tvÄ förskolors arbetssÀtt för att uppnÄ de strÀvansmÄl i LÀroplan för förskolan, Lpfö98, som rör estetiska uttrycksformer. Vi ville undersöka om det fanns tydliga skillnader eller om arbetssÀttet pÄ en musikprofilerad och en ickeprofilerad förskola Àr likartat. De frÄgor vi utgick frÄn var Hur arbetar pedagogerna pÄ en profilerad förskola för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Hur arbetar pedagogerna pÄ en förskola utan specifik profilering för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Vad finns det för skillnader och likheter i dessa arbetssÀtt? Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer och aktiva observationer för att samla in empirin. Vi intervjuade sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i SkÄne.

En studie i hur Propertius anvÀnder sig av olika metaforer för att beskriva och förmedla kÀrlekens abstraktion..

Litteratur inom systemutvecklingsomrÄdet visar behov av nya snabbare systemutvecklingsmetoder. Orsaken Àr komplexiteten bÄde i systemutvecklingsprojekten och i organisationer, dÀr systemutveckling sker. Nu föredras smÄ projekt, som omfattar fÀrre Àn tio deltagare och genomförs pÄ mindre Àn ett Är. De traditionella systemutvecklingsmetoder anses vara lÀmpliga för stora projekt. Det finns nya systemutvecklingsmetoder, som fÄr benÀmningen dynamiska metoder, för smÄ projekt.

I och med att stress Àr ett aktuellt Àmne ville vi med detta examensarbete ta reda pÄ vad som gör barn stressade. Eftersom vi Àr blivande lÀrare ville vi fokusera pÄ negativ stress för barn i skolan. VÄrt syfte med denna undersökning var att ta reda pÄ vad nÄgra barn uppfattar som stress och vad som gör dem stressade i skolan. Vi valde att ha fyra Äterkommande temarubriker i vÄrt arbete: sociala relationer, schemalÀggning, lektionsupplÀgg och den fysiska miljön för att lÀttare kunna koppla ihop litteratur med resultatet av vÄr undersökning. Vi har tagit del av litteratur för att ta reda pÄ orsaker och konsekvenser av stress hos framförallt barn.

Studien handlar om verksamma pedagogers syn pÄ höglÀsning. Med höglÀsning avser vi nÀr pedagogen lÀser högt ur en text, en bok eller ett lÀromedel. Bakgrunden till studien var att fÄ reda pÄ hur pedagogerna anvÀnder sig av höglÀsning i undervisningen dÄ vi genom egna erfarenheter, frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) under vÄr lÀrarutbildning, upplever den som tidsfördriv. Vi anser att man som pedagog ska kunna motivera alla val man gör gÀllande all undervisningstid. VÄrt intresse för höglÀsning vÀcktes under en kurs som vi deltog i som behandlade hur barn lÀr sig lÀsa och skriva och en annan kurs som behandlade barn- och ungdomslitteratur. Syftet med studien var att ta reda pÄ pedagogernas intentioner med att anvÀnda höglÀsning i sin undervisning och vad de grundar sina val pÄ.

Uppsatsens syfte Àr att analysera de tvÄ vanligaste bÀnkböcker som ett antal flickor i Är 5 tycker Àr bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan pÄverka de lÀsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och sjÀlvbild. UtifrÄn syftet besvaras frÄgestÀllningarna Vilka Àr de tvÄ bÀnkböcker som flest flickor i vÄrt urval i Är 5 tycker Àr bra? Vilka huvudkaraktÀrer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och sjÀlvbild?FrÄgestÀllningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och sjÀlvbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet bestÄr av enkÀtundersökningar till klasslÀrare och flickor i Är 5 samt litteraturanalyser av de tvÄ böcker som framkommit som resultat av enkÀtundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ vad som karakteriserar en mÄngkulturell skola och pÄ vilket sÀtt undervisningen ska anpassas för elever med en mÄngkulturell bakgrund. Genom att förlÀgga min slutpraktik pÄ en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lÀrare verksamma pÄ skolan samt lÀsa för Àmnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns tvÄ uppfattningar om vad en mÄngkulturell skola Àr. Den första uppfattningen speglar mÄngkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar nÄgot mer som förstÄelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mÄngfald och rikedom som andra kulter skÀnker. Vidare fann jag att lÀrarna pÄ min praktikskola inte anpassade sin undervisning i nÄgon större utstrÀckning förutom sprÄkmÀssigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det Àr interkulturell undervisning man ska anvÀnda sig av i möte med elever med en mÄngkulturell bakgrund.

no abstract yet.

BakgrundTeknik i förskolan Àr en del av pedagogernas uppdrag utifrÄn lÀroplanen. BÄde internationell forskning och litteratur i Àmnet visar att pedagogens kunskap Äterspeglas i verksamheten. Den visar samtidigt att pedagogernas kunskap och förstÄelse för teknik Àr begrÀnsad vilketresulterar i en osÀkerhet i att arbeta med teknik i verksamheten. Forskning och litteratur visar ocksÄ att pedagogernas syn pÄ lÀrande Àr en avgörande faktor för hur barn fÄr möta teknik och att pedagogerna har en viktig roll som medforskare i kunskapsskapandet.SyfteSyftet Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan och att fÄ en inblick i hur arbetet med teknik kan yttra sig i förskolan.MetodI vÄr undersökning valde vi att göra en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som redskap. Vi intervjuade 12 förskollÀrare, frÄn tio förskolor i tvÄ kommuner i vÀstra Sverige.ResultatTrots att förskollÀrarna gav mÄnga exempel pÄ hur de arbetar med teknik i förskolan sÄ ansÄg de flesta förskollÀrare att de inte arbetar med teknik i den omfattning som de borde.

Syftet med denna studie var att utvÀrdera hur deltagarna av Kristianstads kommuns Ledarutvecklingsprogram upplevde utkomster av programmet under eller efter deltagandet och hur Kristianstads kommun kan utveckla sitt Ledarutvecklingsprogram. Kvalitativ metod i form av litteraturanalys och semistrukturerade intervjuer som dÀrefter meningskoncentrerats har anvÀnts. Ett utsnitt av litteratur som behandlar traditionell ledarutveckling och alternativ eller komplement till densamma har analyserats för att ge en bas för vidare analys av intervjumaterialet. Sex deltagare har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och har Äterkopplats via mail för att sÀkerstÀlla att varje deltagares utsaga dokumenterats korrekt.

Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati anvÀnts och tolkats idag men ocksÄ historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar pÄ frÄgor om hur demokrati uttryckts i de olika styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakÄt i tiden ocksÄ hur den demokratiska fostran vÀntats gÄ till samt vad i samhÀllet som pÄverkat demokratistrÀvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara pÄ frÄgorna har en dokumentstudie gjorts, dÀr styrdokument för skolan frÄn slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gÄtts igenom. Med hjÀlp av denna senare litteratur har en allmÀn historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar tvÄ dimensioner av begreppet nÀmligen form-funktion och kollektiv-individ.