Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

Jag har under min egen skoltid i VÀsterbotten aldrig kommit i kontakt med vÀsterbottnisk litteratur. Med denna uppsats vill jag undersöka om och hur man jobbar med lokalt förankrad litteratur i skolorna idag. Jag har intervjuat fyra lÀrare pÄ tre olika gymnasieskolor i VÀsterbotten. Det visar sig att det knappt förekommer nÄgon vÀsterbottnisk litteratur i undervisningen alls. LÀrarna Àr överens om att tidsbrist Àr en bidragande faktor till att den lokala litteraturen prioriteras bort.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuell ha?lsa kan ses som en ma?nsklig ra?ttighet, trots det kommer sexualitet och sexuell ha?lsa ofta i skymundan i den allma?nna sjukva?rden. Sjuksko?terskan har en viktig roll i att uppma?rksamma och identifiera sexuell ha?lsa. Multipel skleros (MS) a?r en kronisk nervsjukdom som pa?verkar det centrala nervsystemet och personer med MS drabbas ofta av na?gon form av sexuell dysfunktion.

Vi har valt att undersöka hur barn och en pedagog pÄ förskola, elever och en pedagog pÄ skola upplever att det Àr att lÀsa och lyssna till Astrid Lindgrens berÀttelser idag. Vi ville ocksÄ försöka se om Astrid Lindgrens litteratur Àr aktuell, om den lÀses i hem och skolor idag. Syftet med vÄr undersökning Àr att se hur barn, elever och pedagoger uppfattar Astrid Lindgrens litteratur idag och om man utifrÄn ett historiskt perspektiv och en historisk medvetenhet kan arbeta med Astrid Lindgrens litteratur. Resultatet i vÄr undersökning grundar sig pÄ de observationer, samtal och intervjuer vi har utfört med barn, elever, pedagoger och en bibliotekarie. Vi har jÀmfört resultaten i de olika undersökningsgrupperna och försökt att utlÀsa upplevelsen av att lÀsa Astrid Lindgrens litteratur.

Bakgrund: Andelen personer som lever med demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n. L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid demenssjukdom ?r i f?rsta hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de beteendem?ssiga symptomen hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Idag lever omkring 34 miljoner mÀnniskor i vÀrlden med HIV. Smittskyddslagar och riktlinjer om lika behandling har tagits fram, trots detta behandlas denna patientgrupp annorlunda. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bemötandet av patienter som lever med HIV/AIDS med tvÄ frÄgestÀllningar, den ena utifrÄn patienters perspektiv och den andra utifrÄn sjuksköterskors. Studien gjordes som en integrativ översikt dÀr kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. I resultatet presenterades tvÄ matriser innehÄllande begreppen; blir respekterade, bildar relationer, blir inte respekterade och blir bortprioriterade, samt; respekterar patienten, respekterar inte patienten, berör patienten, visar empati och kÀnner rÀdsla.

Syftet med detta arbete Àr att se pÄ vilket sÀtt pedagoger arbetar för att inbjuda barn till ett nyfiket upptÀckande kring litteratur. För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt ifrÄn dessa fyra frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna för att kommunicera litteratur med barnen? PÄ vilka sÀtt försöker pedagogerna skapa en bokmiljö som inspirerar barnens nyfikenhet för att titta i/lÀsa böcker? Hur ser tillgÄngen till böcker ut pÄ förskolan för barnen? ? finns det likheter och/eller skillnader mellan smÄbarns- eller syskonavdelningarna? Varför ser bokvalen ut som de gör pÄ förskolan? Detta vill vi styrka med teorier frÄn bl.a. Sommers (2007) kring vuxnas syn pÄ barn, och Maltén (2008) kring hur pedagogerna kommunicerar litteratur med barn och barns tillgÄng till litteratur. Vi har Àven anvÀnt oss av Locks (1916) teori kring begreppet nyfikenhet.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka om intag av kokosfett, i j?mf?relse med annan k?lla rik p? m?ttat fett, har en annorlunda p?verkan p? postprandiella triglycerider i blod. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus och baserades p? tre s?kblock utformade efter MeSH-termer och dess synonymer. De inkluderade studierna skulle vara RCT studier som unders?kte postprandiella triglycerider i blodet m?tt som AUC och maxv?rde. Interventions- och kontrollgruppen skulle vara kokosfett respektive annan k?lla till m?ttat fett.

Bakgrund: Under vÄr tid pÄ lÀrarutbildningen och pÄ vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-vÀsterlÀndska skönlitteraturens roll i skolan Àr nÀst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna fÄr ta del av denna icke-vÀsterlÀndska litteratur fÄr de kanske en ny inblick i och förstÄelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever fÄ upplysning om icke-vÀsterlÀndsk litteratur? Denna litteratur skall ingÄ i gymnasieskolorna enligt lÀroplanerna. PÄ grund av den tillsynes lÄga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta pÄverkar lÀrarens undervisning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om och hur svensklÀraren i gymnasieskolorna anvÀnder sig av icke-vÀsterlÀndsk litteratur, sÄsom sydamerikansk, afrikansk och österlÀndsk, i undervisningen.

I denna uppsats undersöks kopplingar mellan musiklyssning/utövning och inlÀrningsförmÄgan hos mÀnniskor genom en studie av tidigare forskning och litteratur samt en enkÀtundersökning. Syftet med uppsatsen var att försöka klarlÀgga: Vilken inverkan kan musiklyssning/utövning ha pÄ mÀniskors inlÀrningsförmÄga? Hur beskrivs detta i tidigare forskning och litteratur? Vilka samband kan det finnas mellan musikutövning och upplevelsen av skolprestationer hos lÀrare och studenter pÄ en musikhögskola? Efter genomgÄngen litteratur fann vi det troligt att musik kan pÄverka mÀnniskors inlÀrningsförmÄga, detta styrktes dock inte vid enkÀtundersökningen..

I den hÀr uppsatsen undersöks begreppen hÄllbar utveckling och social hÄllbarhet i omvandlingen av KvillebÀcken, Göteborg, utifrÄn frÄgorna hur och varför definitionen av begreppen har förÀndrats under projekttiden, frÄn idéstadie till praktik. MÄlet Àr att förstÄ berÀttelsen kring hÄllbarhetsbegreppet i KvillebÀcken. Undersökningen Àr avgrÀnsad till att fokusera pÄ de delprojekt som fÄtt investeringsstöd frÄn Delegationen för HÄllbara StÀder. Studien Àr genomförd tillsammans med Mistra Urban Futures inom följeforskningsprojektet 3K som tittar pÄ tre olika stadsutvecklingsprojekt i VÀstra Götalandsregionen som fÄtt stöd av Delegationen för HÄllbara StÀder. För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ innehÄllsanalys av offentliga dokument genomförts. Undersökningen bestÄr Àven av deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer för att skapa en fördjupad förstÄelse för praktiken.

Uppsatsen Àr en studie av möjligheter och begrÀnsningar nÀr det gÀller att pÄ olika sÀtt kombinera psykodynamisk teori och systemteori i det kliniska arbetet med företrÀdesvis ungdomar och deras familjer. Genom litteraturstudier, genomgÄng av forskningsartiklar pÄ omrÄdet samt intervjuer med tre psykoterapeuter med utbildning och klinisk erfarenhet frÄn bÄda teoriomrÄdena, ges olika bilder av hur kombinationer av ovan teori och metod kan se ut och de svÄrigheter som finns. Uppsatsen berör Àven generella frÄgor kring att arbeta integrativt som psykoterapeut. Resultatet av studien visar att det gÄr att kombinera ovan teorier/metoder och att de svÄrigheter som behöver hanteras, frÀmst handlar om lojalitet och sekretess. SvÄrigheterna krÀver en tydlighet frÄn terapeutens sida nÀr det gÀller struktur för behandling och informationsflöde.

Individualiserad omvÄrdnad Àr nÄgot bÄde patienter och sjukvÄrdspersonal strÀvar efter. För att legitimera individualiserad omvÄrdnad som efterstrÀvansvÀrd krÀvs dock en förankring av begreppet i omvÄrdnadsvetenskaplig litteratur. Studiens syfte Àr att utifrÄn omvÄrdnadsvetenskaplig litteratur undersöka:? Vad individualiserad omvÄrdnad Àr? Hur denna individualiserade omvÄrdnad beskrivs i omvÄrdnadsteoretisk litteratur? Hur individualiserad omvÄrdnad kan uppnÄs? Hur omvÄrdnad kan se ut nÀr den inte Àr individualiseradDatamaterialet bestÄr av omvÄrdnadsteoretisk litteratur frÄn sent 1800-tal fram till idag och resultatet visar att individualiserad omvÄrdnad Àr grunden för god omvÄrdnad. Denna goda och individualiserade omvÄrdnad skapas i en jÀmbördig relation mellan sjuksköterska och patient, en relation dÀr sjuksköterskan lyssnar och kommunicerar.