Title: Learning to read music notation on the guitar ? an analysis of various guitar schools on the market with added own examples. Purpose: To analyse currently available teaching materials on the subject of guitar notation on the market. A comparative analysis is made of five chosen books on the topic. Four criteria for the analysis of these five books are stated: 1) Structure and progression of the study of reading music on the guitar.

Inledning Under hösten var det många elever på skolan där jag arbetar som hade svårt för att nå upp till kunskapskraven i SO-ämnena. Då det i dessa ämnen ställs stora krav på god läs- och skriv-förmåga fann jag det intressant att studera hur ämnena ter sig för elever i läs- och skrivsvårig-heter.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur SO-ämnena kan te sig för elever i läs- och skrivsvå-righeter. Studiens frågeställningar var:? Hur kan några SO-lektioner se ut ur ett observatörsperspektiv?? Vilka uppfattningar har eleverna om SO-lektionerna?? Hur ser måluppfyllelsen ut för eleverna?? Hur avspeglar sig bristande måluppfyllelse i SO i elevernas IUP och åtgärdsprogram?? Vilka uppfattningar har undervisande lärare av SO-undervisningen?? Hur resonerar läraren kring begreppsbildning?? Hur resonerar läraren kring läsförståelse?Teori Teoretiskt grundade sig studien i det relationella perspektivet där elevernas förutsättningar ses relationellt och interaktionen mellan olika aktörer och olika pedagogiska verksamheter är av yppersta vikt. Även det sociokulturella perspektivet med sina artefakter har påverkat mig.MetodDå studiens problem utgick från personlig erfarenhet genomfördes den som en etnografiskt inspirerad fallstudie.

Syftet med den här studien var att undersöka gymnasielärare användning av och uppfattningarom digitala lärresurser i historieundervisningen utifrån ett didaktiskt och ett fenomenografisktperspektiv. Studiens frågeställningar var således: vad framhåller lärare om de didaktiska frågornaavseende digitala lärresurser i undervisningen i undervisningen? och vilka uppfattningar har lärareav sina val av didaktiska frågor gällande digitala lärresurser? För att kunna behandlafrågeställningarna så har både enkät och intervju använts som metod. Genom användandet avenkät så har en kvantitativ analys av empirin kunnat göras medan intervjuresultatet har analyseratskvalitativt med hjälp av fenomenografin som teoretisk ram. Empirin grundades på 30enkätrespondenter och fem intervjuinformanters utsagor.

The purpose of this work is to map what musical praise and worship means to different church members. What do they think of today's worship? Are there music styles or any instruments that are not suitable? What do the members think of contemporary Christian music and the regular traditional music in church? Do we need to make changes or not? How does the Christian Music affect their spiritual lives? Finally, what do the members think of what the Bible has to say about praise and worship? My method has been to interview four persons, who all are members in the Seventh-day Adventist church in Malmö. Beside literature and magazines, I have also listened to DVD sermons and searched on the Internet and in the Bible, to find out what others have to say about praise and worship.Syftet med denna studie är att kartlägga vad lovsång betyder för olika församlingsmedlemmar. Vad anser de om dagens tillbedjan? Finns det musikstilar som inte bör finnas med i gudstjänsten? Eller finns det instrument som inte är passande i gudstjänsten? Vad tycker församlingsmedlemmar om den moderna lovsången kontra den traditionella? Behöver vi göra några förändringar eller inte? Hur påverkar den kristna musiken deras andliga liv? Och till sist, vad har de för syn på Bibelns lovsång? Min metod har varit att intervjua fyra personer som alla är medlemmar i Adventkyrkan i Malmö.

Teaching in pre-school usually takes its starting-point in children?s reality and curiosity. Apart from that it has also been important to take contains of a special subject under consideration, for example development of language and communication or mathematics development. The purpose of this study was to investigate how natural science as a special subject in pre-school education is expressed by five trainee teachers when they teach children at the age of 2-7. Generally the study focuses on the students? teaching actions as well as their line of argument about their teaching and the choices they have to make.

Bakgrund: Forskning visar att ungdomar idag inte är nöjda med den sex- och samlevnadsundervisning de får i skolan. Många ungdomar uppfyller inte de kunskapskrav som finns i årskurs nio rörande sex och samlevnad. Det finns studier som tyder på att den obligatoriska sex- och samlevnadsundervisningen lär ut felaktig kunskap. Därför hade det varit intressant att undersöka ifall det skulle vara ett bra komplement till den ordinarie sex- och samlevnadsundervisningen att barnmorskestudenter, och i förlängningen barnmorskor, kommer ut till gymnasieskolor för att hålla i föreläsningar om sex och samlevnad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva en eventuell förändring av gymnasieungdomars kunskapsnivå gällande sex och samlevnad efter genomförd undervisning.

Undersökningen visar på att lärare framhåller många faktorer som påverkar elevers kunskapsinhämtning. På högstadiet förändras eleverna i en hög utsträckning och utvecklar förmågor som de inte tidigare haft. De utvecklar sin reflektionsförmåga, abstraktionsförmåga och sin egen livserfarenhet. De kan nu förstå och sätta sig in i andras perspektiv, vilket är en viktigt för att förstå religioner och religiösa personer. Eleverna utvecklar också under högstadiet sin förmåga att relatera olika fakta med varandra och hur det påverkar varandra.    Vid gymnasiet verkar eleverna ha utvecklat många av de förmågor som högstadielärarna tog hänsyn till, detta enligt lärarna själva men också enligt den progressionsdidaktiska teorin.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats på lokal nivå från år 1931 fram till och med läroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig på den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgångspunkterna har i huvudsak hämtats från Tomas Englunds avhandling Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen ställs frågor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, såsom den ter sig i Orsa skoltidning, stämmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska åtgärder och konsekvenser reformerna fått på den lokala nivån. Resultatet visar på en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men också motstånd och lokal självkänsla.

Utifrån hur fritidsgården diskuteras idag vill denna uppsats problematisera och diskutera fritidsgårdens verksamhet.Syftet med uppsatsen är att med en meningskonstitutionsanalys analysera och tolka fyra fritidsledares syn på sitt yrke i en intervjukontext. Denna analys syftar till att finna en kärna i denna specifika fritidsgårdsverksamhet, som nås genom ett sökande i intervjupersonernas subjekt.Huvudfrågan är: Vad är kärnan i en fritidsgårds verksamhet? Underfrågor i uppsatsen är: Hur berättar fritidsledarna om sitt arbete på en fritidsgård? Hur ser fritidsledarna på ungdomarna som besöker fritidsgården? Hur ser fritidsledarna på fritidsgården som plats?Författaren har metodologiskt utgått från de intervjuer som genomförts. Dessa intervjuer har skrivits ut och analyserats utifrån en meningskonstitutionsanalys.Resultatet av analysen visar på att fritidsledarna jobbar på två olika platser som givits namnen däruppe- och därnereverksamheten. I därnereverksamheten, som varit fokus i uppsatsen, framstår samtalet eller pratet som kärnan.

Mathisen, Anna & Wallenborg Carina. Mottagande av Ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige ? en hermeneutisk textanalys. Pedagogik C 30hp VT09. Högskolan i Gävle.

Grunden för denna uppsats utgörs av en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kvinnor i chefspositioner. De kommer från olika organisationer i olika kontexter. Syftet var att med utgångspunkt i vår tolkning av deras upplevelser analysera deras möjligheter till ledarskapsutveckling. Frågor vi ställde oss var; Hur berättar dessa kvinnor om sin egen ledarskapsutveckling? Hur ser de på hinder och möjligheter som har funnits för dem? Hur kan deras upplevelser tolkas och analyseras?Metoden som vi har använt för insamling, bearbetning och analys av empiri har varit av narrativ karaktär.

An absolute majority of all Swedish children begins to attend preschool at some point between the age of one and five. The acclimatisation to preschool means a great change in every small child's life. They leave all that is well known, the parent and their home, to face a whole new environment with new kids and adults to get to know and learn to trust.The purpose of this study has been to find out how the professionals in preschool reflect upon the child's acclimatisation at preschool. More specifically we wanted answers to how the preschool teachers, in their work with the child's acclimatisation, relates to the today, in preschool, much debated relationship between the two perspectives care and pedagogy.This qualitative study is based on ten interviews with preschool teachers at different preschools in a small town in Sweden. The analysis is based on a presentation of the interview material compared with earlier research and the theoretical aspects we have chosen, which are Bronfenbrenners Ecological Systems Theory and the Object Relations Theory.While working with this paper it has come clear to us that there is no explicit or common definition of the concept of care within preschool, while there is a clear definition of the concept of pedagogy.

SammandragExamensarbete av Cecilia Inez Riveros Boström, vt-05Handledare: Magnus Lindh?Hur omsätts i praktiken den förändrade medborgarrollen i skolan idag?De senaste decennierna har begreppet globalisering tydligt fokuserats. Det talas om att medborgarrollen förändras i globaliseringens tidevarv. I den nya medborgarrollen ingår begreppen rättigheter, deltagande, ansvar, och identitet som enskilda företeelser som har stor inverkan på medborgarrollen. Det handlar om en ny medborgarroll som är följden av en process som intensifierar relationer och beroendeförhållanden över hela världen.Studiens utgångspunkt kretsar kring problematiken om den nya medborgarrollen som råder i samhället, och hur lärarnas sätt att arbeta i undervisningssituationen påverkas av detta.

Syftet med uppsatsen är att undersöka högstadieelevers upplevelser av utomhuspedagogik, dvs. vad eleverna tycker om undervisning utanför klassrummet, och varför eleverna tycker som de gör. Mobergvandringen fungerar som ett konkret exempel på utomhuspedagogik, och därmed syftar undersökningen också till att ta reda på om elevernas åsikter om utomhuspedagogik speglar deras åsikter om Mobergvandringen. Metoden för undersökningen är av både kvantitativ och kvalitativ art, där elever i årskurs nio har fått fylla i enkäter med ett flertal påståenden och några öppna frågor om ämnet. Enkätresultatet visar att flertalet elever ställer sig positivt till utomhuspedagogiska undervisningsmetoder då de framförallt upplever att det är roligt med varierade undervisningsformer och att det ibland kan vara skönt att klassrummet för omväxlingens skull.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att ta reda på vad hälsa innebär för lärare i idrott och hälsa, vad de anser om undervisningen i hälsa och hur de undervisar i hälsa i skolämnet idrott och hälsa.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta:?Vad innebär hälsa för en lärare i idrott och hälsa??Vad anser lärare i idrott och hälsa om undervisningen i hälsa? Är hälsa viktigt??Tycker de att undervisningen i hälsa har förändrats? I så fall hur??Hur undervisar de i hälsa och vad innehåller undervisningen?MetodJag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i årskurs 1 ? 6 i idrott och hälsa. Intervjuerna bandades och gjordes i respektive lärares skola.ResultatResultatet av undersökningen visade att lärarna tycker att hälsa är viktigt och att den, med tiden, har fått större betydelse i skolan men medger samtidigt att hälsodelen får (betydligt) mindre tid än andra delar. Samtliga menade att målet med hälsoundervisningen är att eleverna ska må bra både fysiskt, psykiskt och socialt och att både teoretisk och praktisk undervisning behövs. Några anser vidare att läroplanen, när det gäller hälsa, är otydligare och mindre konkret än andra delar i ämnet idrott och hälsa.