Denna studie är en fallstudie i syfte att visa på vilka faktorer som påverkar användande av kunskapshanteringssystem på en arbetsplats med speciella förutsättningar. Det studerade fallet är en arbetsplats med endast deltidsarbetande studenter som oftast arbetar på egen hand vid olika tider. Intervjuer med medarbetarna visar på att användande av andra system är en viktig faktor som kan förhindra både delande av kunskap och sökande av information via kunskapshanteringssystem. Studien har jämförts med tre tidigare studier för att visa på likheter och skillnader mellan arbetsplatser med olika förutsättningar..

Syftet med uppsatsen har varit att analysera vilka möjligheter miljöorganisationer har att delta i miljöbeslutsprocesser i Sverige idag. Jag har tittat på praxis och hur miljöorganisationerna nyttjat talerätten sedan införandet. Erfarenheten visar att talerätten endast använts i ett fåtal fall. Delvis har detta sin grund i de höga krav som ställs på organisationer som ska få klaga. I de fall där miljöorganisationer deltagit i en prövning åskådliggörs hur en miljöorganisation kan fördjupa och bredda en prövning.

Bakgrund och problem: Bokföringsnämnden (BFN) arbetar sedan ett antal år tillbaka med detså kallade K-projektet, där företagens redovisning ska vara lika för alla företag inom sammastorlekskategori. Syftet med K2-regelverket för mindre företag är i hög grad förenklingar ochBFN anser att dessa ska ha företräde framför rättvisande bild och jämförbarhet. Det finnsdäremot röster som påpekar att den förenklade redovisningen kring egenupparbetadeimmateriella tillgångar kan medföra problem för företagen. De företag som kommer att bytatill K2-regelverket får endast kostnadsföra sina egenupparbetade immateriella tillgångar iresultaträkningen direkt, till skillnad mot nuvarande normsättning som tillåter aktivering ibalansräkningen.Syfte: Att bistå med information kring samt påvisa för långivare, investerare och andraintressenter vilka effekter det nya K2-regelverket för egenupparbetade immateriella tillgångarkan få på marknaden inom forskning och utveckling (FoU).Avgränsningar: Studien undersöker en population bestående av svenska onoterade mindreföretag inom branschen för FoU. Hos dessa tittar vi endast på redovisningsposten föregenupparbetade immateriella tillgångar, totala tillgångar samt eget kapital i årsredovisningarfrån 2007.Metod: Vi har läst artiklar, rapporter, remisser, normer med mera för att formulera vårreferensram.

Denna uppsats syftar till att vara ett bidrag till den samtida debatten kring teorin om rättfärdiga krig. I uppsatsen utmanas rådande föreställningar om rättfärdiga krig, i synnerhet idén om att endast suveräna stater utgör legitima auktoriteter. Uppsatsen använder Hizbollah som fallstudie och författaren argumenterar för att rörelsens enorma popularitet och de facto kontroll över stora områden gjort Hizbollah till en legitim härskare. Därmed bör Hizbollah, trots att rörelsen är en icke-statlig aktör i Libanon, betraktas som en legitim auktoritet som kan utkämpa rättfärdiga krig..

Arbetet beskriver i sin första del latinämnets historia i den svenska gymnasieskolan med tyngdpunkt på 1900-talets senare del. Det är en utveckling som gått från att ha latin som bärande språk både som skolämne och som undervisningsspråk under 1500-talet till att vara ett småämne som inte alla skolor erbjuder idag. Den andra delen av arbetet undersöker vilka förändringar som påverkat latinämnet i gymnasieskolan och vad det har fått för följder. Några kurs- och timplaner från 1900-talet har granskats och personer med anknytning till latinundervisning intervjuats. Ur detta framkommer det att den nya gymnasieskolan som infördes 1965 har påverkat ämnets ställning i skolan stort genom att det inte längre var obligatoriskt att läsa latin på den då s.k.

NCC i Skellefteå har sedan våren 2004 använt sig av ett lönesystem som baseras på prestationer av hela enheten. Lönesystemet har visat sig ge goda ekonomiska resultat både på yrkesarbetarnas löner samt enhetens resultat. Anledningen till det här arbetet var att NCC och vi skulle få en bättre bild av var kunskapsnivån ligger och komma med förslag på åtgärder som NCC kan använda sig av under sina informationsträffar.Tanken var att vi skulle jämföra prestationslönesystemet som används i Skellefteå mot klassisk ackordslön som används på NCC:s avdelning i Umeå. Tyvärr pågick det en lönetvist just då i Umeå så vi kunde inte genomföra vår enkätundersökning där. Vi fick istället endast förlita oss på enkätundersökningen som vi delade ut i Skellefteå.I rapporten kom vi fram till att lönesystemet är ekonomiskt gynnsamt, ger bättre stämning på arbetsplatsen, bättre samarbete mellan tjänstemän och yrkesarbetare samt en högre kvalitet på slutprodukten.

Vi har använt oss av ett produktivitetsmått tillsammans med lönestatistik som är giltig för oktober 2009 som mottogs från den aktuella högskolan för att studera könslönegapet inom samma yrkesgrupp inom samma företag. De huvudsakliga teorier som normalt används för att förklara könslönegapet är dels humankapital där kvinnors lägre utbildningsnivå och senioritet tidigare kunde förklara en del av skillnaden men som nu har tappat i förklaringsvärde när skillnaderna mellan män och kvinnor vad det gäller de faktorerna har minskat. Dels diskrimineringsteori som beskriver att kvinnor allokeras till lägre betalda arbetsplatser och yrken. Flertalet tidigare studier har inte inkluderat något mått på produktivitet varför det är svårt att uttala sig om vilken av teorierna som får stöd i vår data. Vårt mått på produktivitet tillsammans med tillförlitlig lönedata gör att vi kan uttala oss även om produktivitetens betydelse för könslönegapet.

Studien syftar till att undersöka hur elever med erfarenhet av förberedelseklass har uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten. Studiens syfte är också att ta reda på hur pedagogerna uppfattar sig arbeta främjande med inkludering i förberedelseklass samt hur pedagoger och elever uppfattar övergången utifrån ett inkluderingsperspektiv. En kvalitativ metod i form av intervjuer med både pedagoger och elever används för att få fram ett resultat i studien. Intervjuerna utförs på en mångkulturell skola i Östergötlands län där det finns två förberedelseklasser. Resultatet visar att eleverna och pedagogerna har skilda uppfattningar gällande hur de uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten.

Forskningen kring effektiva marknader a?r uppdelad; ena sidan pa?sta?r att marknaden a?r fullsta?ndigt effektiv och det inte ga?r att skapa na?gon form av o?veravkastning. Andra sidan ha?vdar tva?rtemot att endast historisk information reflekteras i dagens priser. Pa? kort sikt kan det finns en viss ineffektivitet och de flesta erka?nner att marknaden inneha?ller anomalierSyftet med denna studie a?r att underso?ka om det existerar systematiska fel betra?ffande informationsflo?den som pekar mot att den svenska aktiemarknaden inte a?r av semi-stark form eller stark form av effektivitetVi utga?r fra?n tre metodologiska sta?llningstaganden; utga?ngspunkt, forskningsansats samt kunskapssyn.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka elevernas strategier samt eventuella svårigheter och missuppfattningar med avseende på aritmetikkunskaper i åk 7 på en högstadieskola.Teoretisk referensram:Studien tar sin utgångspunkt i det postpositivistiska paradigmet och har både en kvantitativ med lösningsfrekvenser och en kvalitativ del med innehållsanalys. I det postpositivistiska paradigmet kan man använda sig av flera metoder (Denzin & Lincoln, 2011). Enligt Denzin och Lincoln är en av grundtankarna inom postpositivismen att vi aldrig kan förstå naturen helt och hållet, det finns alltid dolda faktorer som vi kanske inte kan upptäcka och detta utgör drivkraften för nya studier inom samma område. Grundidén med innehållsanalys är att kvantifiera någonting i texter utifrån ett speciellt syfte och som stöd för kvantifieringen kan intervjuerna användas (Bergström & Boréus, 2005).Metod: Undersökningen genomfördes i samtliga klasser i åk 7 på en skola och från denna grupp av elever valdes några elever ut för intervjuer. Den kvantitativa delen undersöker lösningsfrekvensen för de olika uppgifterna genom statistik över vilken typ av fel som eleverna gjort samt över hur många elever som har löst samtliga uppgifter inom ett räknesätt korrekt och vilken metod de har använt.

Syftet med vår uppsats har varit att granska hur svensk kod för bolagsstyrning, koden, påverkar de olika maktgrupperna i den svenska ägarmodellen. Vi vill i vår studie studera om koden kommer att påverka den maktstruktur som idag kännetecknar Sverige med starka och inflytelserika ägare.Vi använder en av oss utvecklad analysmodell som vi kallar Kodnyttan. Denna modell ska hjälpa oss att mäta vad svensk kod för bolagsstyrning har för påverkan på de olika maktgrupperna. Utifrån denna kan vi se hur de olika maktgruppernas intressen tillgodoses, dels från de olika delarna i koden samt koden som helhet.I vår analys har vi kommit fram till att inte någon av de tre grupperna påverkas av kodens införande. Ett av kodens syfte är att skapa en väl avvägd maktbalans mellan de olika bolagsorganen, ägare, styrelse och verkställande ledning.

Denna studie är gjord för att undersöka ungdomars tankar kring musik och text, och då med utgångspunkt från forskningsfrågan: Vad är det som gör en låt "bra" och vilken roll spelar budskap och text i musik för tonåringar idag? Studien grundar sig i ett intresse för budskap i musik och funderingar kring huruvida detta budskap når fram till dagens tonåring. All musik förmedlar något men hur uppfattar mottagaren det? Handlar en bra låt endast om musik? Spelar texten den viktigaste rollen i sammanhanget eller är helheten det som tilltalar? Påverkas tonåringarna av musiken och det eventuella budskapet, eller är det något man inte alls bryr sig om? Under tre gruppsamtal med elever från årskurs 7-9 lät jag elever lyssna på låtar och läsa låtens text samt fritt reflektera kring detta. Slutsatsen man utifrån dessa samtal kan dra, är att musiken är det man först möter och således det som avgör hur låten tas emot, samt det som avgör om man är intresserad av att lyssna vidare.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt lärarna på en skola använder sig av uterummet i undervisningen. Jag vill ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar lärarna på skolan ser med att använda uterummet och att arbeta på ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Jag vill även undersöka om lärarna är medvetna om de objekt som faktiskt finns i skolans närhet vilket innebär att jag också gjort en inventering av objekt i skolans närhet som kan vara intressanta ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv.Då min intention är att undersöka hur det kan se ut på en skola har samtliga åtta klasslärare på skolan deltagit i min undersökning. Min studie har en kvalitativ karaktär trots att jag har genomfört en enkätundersökning eftersom min enkät endast innehåller öppna frågor.Resultatet pekar på att lärarna upplever det som positivt att använda närmiljön och utomhuspedagogik i undervisningen. Detta innebär dock inte att det är något de gör speciellt ofta eller på kontinuerlig basis.

Vårt syfte med arbetet var att få en uppfattning beträffande elevers kunskap om stress och upptäcka stressituationer i skolmiljön, samt finna åtgärder mot dessa. Utgångspunkten var larmrapporter om en ökad stress i samhället och då framförallt bland yngre. Vi valde att göra en fenomenologisk studie genom intervjuer och en enkätundersökning i "här och nu" situationer. Resultatet visade att stress är ett abstrakt begrepp som eleverna endast till viss del kunde relatera till sin vardag. Det framkom faktorer som är stressande i skolmiljön.

Öland ligger mig varmt om hjärtat och det är därför jag har valt att arbeta med denna plats. Projektet handlar till stor del om hur arkitekturen ser ut och hur den möter landskapet. Men till lika stor del vad som händer där om hur den påverkar och möjliggör att få ta del av detta otroliga landskap.Intentionen är att skapa en arkitektonisk lösning för att förhöja upplevelsen av Stora Alvaret, naturen och rumsligheten. En oas för människans välbefinnande och möjlighet att få ta del av den säregna naturen på nära håll under årets alla årstider. En unik och välanpassad plats som med sitt program och sina verksamheter stärker besöksnäringen och lockar fler besökare till Öland och världsarvet.Min strategi är att skapa en punkt som fungerar som hjärtat av Världsarvet och Södra Öland.