Syftet med vår uppsats är att se på om de sakkunniga biträdenas inflytande irevisionen påverkas av de förtroendevalda revisorernas sammansättning, bakgrundoch kompetens. Vi har valt att studera om de förtroendevalda revisorernaskönsfördelning, åldersfördelning, antal aktiva politiska år, antal år somförtroendevald revisor, arbetslivserfarenhet samt utbildning har en betydelse förhur revisionens inflytande kommer att vara fördelat på de förtroendevaldarevisorerna och de sakkunniga biträdena.Genom vår egna teoretiska modell och med hjälp av den institutionella teorin harvi skapat olika hypoteser för att i sin tur kunna få fram relevanta svar.Undersökningen har genomförts som en surveyundersökning, då vi med hjälp avstandardiserade enkäter telefonintervjuade alla de förtroendevalda revisorerna ivarje vald kommun samt deras huvudsakliga sakkunniga biträde. Då vi intestatistiskt kunnat säkerhetsställa våra hypoteser genom test i SPSS, har vi iställetstuderat vårt insamlade material okulärt. Vi har med andra ord inte kunnat testavåra hypoteser utan vi har istället endast kunnat pröva dessa.Vi har i vår undersökning kommit fram till att ingen av våra valda variabler harnågon påverkan på inflytandet i de kommunala revisionerna. Dock har vi settantydningar till att vissa hypoteser i några fall ej bör förkastas.

Jag har i min magisteruppsats följt fem elever under deras första år i skolan. Eleverna visade vid slutet av förskoleklass samt vid skolstarten på mycket låga resultat på de tester som mätte fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom, områden som många av dagens läs- och skrivforskare hävdar har stor betydelse för den tidiga läs- och skrivprocessen. Syftet med den här studien har varit att undersöka om och hur arbetssättet med att endast använda datorn vid skrivandet har påverkat de fem elevernas väg in i skriftspråket.Tre av de elever jag följt i mitt arbete hade vid läsårets slut uppnått den läs- och skrivförmåga som förväntades för årskursen. De var samtliga mycket positiva till datorarbetet och föredrog datorskrivandet framför pennan. Alla tre elever upplevde att det var både lättare och roligare att skriva på datorn än med penna.

I detta arbete undersöks möjligheterna att använda mikroalger som råvara för produktion av biogas, både genom en litteraturstudie och genom en förstudie för hur en pilotanläggning för hållbar odling av mikroalger för biogasproduktion skulle kunna initieras. Utgångspunkten är hållbarhet, vilket innebär att odlingen av mikroalgerna baseras på befintliga, outnyttjade samhällsflöden. Avloppsvatten och koldioxidutsläpp är exempel på flöden som kan orsaka negativ miljöpåverkan i form av klimatförändringar, övergödning och försurning. Om dessa resurser istället får utgöra närings- och kolkällor vid odling av mikroalger för produktion av biogas utnyttjas dessa resurser istället till att generera hållbart producerad energi. När biogasen ersätter fossila bränslen ökar miljövinsten ytterligare.

Vår slutsats är att det krävs att produkten är standardiserad och att kunderna känner till produkten för att företaget ska ha större chans att kunna sälja sina produkter via Internet. Detta då kunderna inte är lika beroende av den fysiska kontakten. Detta anser vi är anledningen till att endast ett fåtal möbelföretag använder sig av e-handel. Detta då alla möbelföretags produkter inte är standardiserade och kunderna inte känner till dem. Vilket innebär att alla möbelföretags produkter inte lämpar sig för e-handel.

Ett dilemma med att tillämpa Supply Chain Management i realiteten är att sam- arbeten mellan vitt skilda företag inte av naturen uppstår utan problem. På grund av detta finns behov av någon form av verktyg som överbrygger denna problematik. Ett relativt nytt koncept är Balanced Scorecard, vilket syftar till att tillföra styrningen av enskilda företag andra dimensioner än endast den traditionella finansiella dimensionen. Syftet med denna uppsats är att åstadkomma ett förslag på balanced scorecard för förädlingskedjerelationen grossist-leverantör. Detta genom att undersöka förädlingskedjearbetet inom grossistleden hos företag i daglivarubranschen.

Ekonomisk brottslighet är ett samhällsproblem som påverkar alla. Det är ett stort problem för företag världen över oberoende av vilken industri eller vilket land företaget befinner sig i. Ekonomisk brottslighet har ingen klar definition, men sägs vara brott som sker inom ramen för en lagligt bedriven näringsverksamhet och för vinnings skull. Ekobrott påverkar inte bara företag utan även stat och den enskilda människan.Syftet med denna uppsats är att beskriva den ekonomiska brottslighetens utveckling. Vi vill redogöra för orsakerna till varför ekobrott sker och genom detta undersöka om ekobrotten verkligen ökar eller om de endast uppmärksammas mer.

Introduktion Personer med utvecklingsstörning har sämre hälsa än den övriga befolkningen. Det är sjuksköterskans uppgift att främja hälsa även hos denna grupp men kunskapen om och erfarenheten av vård av dessa patienter är begräsad. Det finns brister i kommunikationen och ofta deltar en närstående i mötet för att underlätta kommunikationen. Personer med utvecklingsstörning finner detta negativt och vill föra sin egen talan. Det finns lite forskning om närståendes roll i dessa möten.Syfte Syftet med denna pilotstudie var att undersöka närståendes erfarenheter av kommunikation mellan personer med utvecklingsstörning, deras närstående och vårdpersonal.

Inom synrehabiliteringen finns idag endast ett evidensbaserat rehabiliteringsprogram, hälsoutbildningsprogrammet Att finna nya vägar, vilket är rekommenderat som ett förstahandsval för patienter med åldersrelaterad maculadegeneration (AMD). Syftet med studien var att kartlägga i vilken omfattning och i vilken form hälsoutbildningsprogrammet Att finna nya vägar används på Sveriges syncentraler samt undersöka om programmet i reducerad form gav en förbättring av upplevd säkerhet i vardaglig aktivitet för patienter med AMD. För att få svar på syfte och frågeställningar användes både en enkät samt en fallstudie. Enkäten skickades ut till alla Sveriges 33 avdelningschefer på respektive syncentral. Svarsfrekvensen var 28.

Enligt 7 § 2 st. lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) krävs för att en uppsägning ska vara sakligt grundad att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Skyldigheten föreligger både vid en uppsägning på grund av arbetsbrist och vid en uppsägning av personliga skäl. I synnerhet vid en omplacering av en arbetstagare i en stor kommun kan det uppstå frågor kring vad som ska omfattas av omplaceringsskyldigheten. Syftet med denna uppsats är att utreda omfattningen av en kommuns omplaceringsskyldighet.I praxis och doktrin finns det stöd för att en kommun och ett landsting kan begränsa omplaceringsansträngningarna till att avse endast berörd gren av verksamheten.

Följande framställning behandlar frågan om det finns en viss lojalitetsplikt mellan borgensman och kredittagaren. Läsaren bör vara medveten om att frågan om lojalitetsplikt mellan kredittagare och borgensman i princip knappt har behandlats i de rättskällor som finns att tillgå. Frågan har inte tagits upp i varken lag eller förarbeten och i de fall frågan alls har behandlats i rättspraxis och i den juridiska doktrinen har detta gjorts mycket hastigt och svävande. I framställningen anses dock lojalitetsplikt kunna grundas genom borgensförhållandets natur. Med borgensförhållandets natur avses partskonstellationen, accessoriteten och regressrätten.

Syftet med denna uppsats var att undersöka samband mellan differentiering och kundlojalitet. Från teorin gjordes en sammankoppling av differentiering, köpbeslutsprocessen och lojalitet. Slutsatsen av det teoretiska resonemanget var att ett företags differentieringsstrategier påverkar konsumentens inköp genom köpbeslutsprocessens olika steg. De steg som köpbeslutsprocessen omfattar avgör sedan om konsumenten blir en lojal kund eller inte. Ur detta kan ett teoretiskt samband urskiljas mellan ett företags differentiering och kundlojalitet.

Bakgrund och problem; Den svenska staten har tidigare beslutat att de statliga företagen skall ligga i framkant och vara föredömen i allt sitt arbete. I arbetet mot en hållbar utveckling har inte detta varit fallet och det beslutades därför, år 2007, att från och med 2008 skulle alla de statliga företagen publicera en hållbarhetsredovisning. Då tre av de statliga företagen, Vattenfall, SAS och Green Cargo fått utmärkelser av FAR SRS för sina hållbarhetsredovisningar undrar vi om inte de statliga företagen i viss mån redan är föredömen och ställer oss därför frågan ?Varför regleras hållbarhetsredovisning för de statligt ägda företagen?Syfte; Syftet med denna uppsats är att får förståelse för beslutet. Genom att granska de belönade företagen, Vattenfall, SAS och Green Cargo, hoppas vi att kunna få detta.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utfördes våren 2011 på Renova i Göteborg. Examensarbetets övergripande syfte är att visa hur man bäst tillvaratar energi i matavfall ur klimatsynpunkt. Klimatpåverkan redovisas ur ett såväl lokalt som ett globalt systemperspektiv och mäts i koldioxidekvivalenter (CO2e). I det lokala systemperspektivet inkluderas endast klimatpåverkan från energianvändningen samt produktionen i Göteborg, med andra ord inkluderas endast skorstensemissionerna. I det globala systemperspektivet inkluderas alla emissioner som uppstår vid omhändertagande av matavfall såväl lokalt som globalt och det är ur detta systemperspektiv som den verkliga klimatpåverkan redovisas.I studien presenteras tre olika behandlingsscenarion för omhändertagande av den energi som finns matavfall.

Studiens syfte var att beskriva och analysera i vilken utsträckning och hur de 50 största svenska företagen använder sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot studenter och andra potentiella arbetstagare.Det är en beskrivande studie som använt en flerfaldig forskningsstrategi där kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ innehållsanalys och semi-strukturerade intervjuer använts för att uppnå studiens syfte.Resultatet visade att användandet av sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot potentiella arbetstagare är lågt bland Sveriges 50 största företag. Endast 18 av dessa använder någon form av social media i detta syfte, och när det kommer till de företag som endast vänder sig till studenter är det endast 4 företag av 50. Men det står under ständig utveckling, både till antalet företag som använder det och sett till hur det används. Olika typer av sociala medier bidrar med olika möjligheter för att stärka arbetsgivarvarumärket, vilket stödjer forskning som menar på att en kombination av flera rekryteringsaktiviteter ger bäst effekt.Förslag till fortsatt forskning är att utföra en liknande studie om något år för att kunna följa utvecklingen i detta ämne. Även en förklarande studie för att förklara vilka effekter sociala medier har för arbetsgivarvarumärket vore av vetenskapligt intresse.Detta är den första beskrivande studien som undersöker i vilken utsträckning och hur sociala medier används i arbetet arbetsgivarvarumärket gentemot potentiella arbetstagare bland ett större antal svenska företag..

En företrädare som har bestämmande inflytande i ett bolag kan, om bolaget inte betalar in sinaskatter i tid, bli personligt betalningsansvarig enligt skattebetalningslagen. För att undkommaansvaret måste företrädaren ha vidtagit avvecklingsåtgärder i samtliga borgenärers intresseföre skatternas förfallodag men han måste även ha handlat uppsåtligen eller grovt oaktsamt.Rättspraxis är vid tolkningen av lagen snäv, vilket medför att det är svårt att bli befriad frånansvar, om åtgärder inte har skett före skatternas förfallodag. Lagstiftningen innehåller ävenen paragraf om att ansvaret kan jämkas eller efterges om särskilda skäl föreligger. För att fåett jämkat ansvar krävs dock att flera orsaker ligger bakom till att skatterna inte har betalts,även här är det alltså svårt att undkomma ansvaret. Det kan därför tyckas att ansvaret är attjämställa med strikt ansvar när det väl har inträtt och att det ställs orimligt höga krav påföreträdaren för att undkomma ansvaret.I vår undersökning genomförs en studie av rättspraxis från uppbördslagen samt läns- ochkammarrätts avgöranden.