Bakgrund och problem: Marknadsvärderingar inom fastighetsbranschen har ökat i betydelse den sista tiden till stor del på grund av att de noterade fastighetsbolagen redovisar till verkligt värde. Värderingen av en fastighet är dock komplicerad. Fastigheterna består av faktorer som är svåra att identifiera i siffror men som utgör relevans för verksamheten. Marknadsvärdets aktualitet gör att viktiga faktorer som finns i fastigheter är värda att utforska.Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som skapar värde för ett fastighetsbolag som är verksamt på ett långsiktigt perspektiv samt vilken betydelse det har för beståndets marknadsvärde.Avgränsningar: En avgränsning har gjorts till att endast undersöka fastighetsbolag som är onoterade och som utmärks som långsiktiga ägare av förvaltningsfastigheter. Fastighetsbolagen förvaltar till största dels bostäder och är endast verksamma inom Västra Götalandsregionen.Metod: Metoden som studien genomförts på är kvalitativ.

Denna studie har som syfte att beskriva hur danslärare på det estetiska programmet bedömer sina elever i dans. Genom kvalitativa intervjuer med tre danslärare har vi försökt komma fram till hur de utformar sin undervisning för att bilda bedömningsunderlag samt vilka kvaliteter de upplever som viktigast. Vi har endast ställt frågor om hur de bedriver undervisningen i kursen dans och gestaltning A. Resultaten visar att lärarna utformar sin undervisning på olika sätt. Vilka moment som de lägger mest vikt på varierar mellan lärarna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka konsekvenserna för den svenska stålindustrin vid ett införande av utsläppshandel. Uppsatsen behandlar endast den inledande försöksperioden inom EU, det vill säga mellan åren 2005 till 2007. Under denna period omfattas handeln endast av koldioxid. Teorin för utsläppshandel, inklusive dess för- och nackdelar, beskrivs för att få en övergripande förståelse för problemet. För att utvärdera effekterna på den svenska stålindustrin genomförs fallstudier på SSAB Svenskt Stål AB och AvestaPolarit AB.

Studien bygger på en enkät undersökning som gjordes bland 150 pensionärshushåll i Luleå Kommun. Syftet med studien är att undersöka pensionärernas betalningsvilja av att inte källsortera förpackningsavfall. Samt hur ett antal faktorer påverkar pensionärers medverkan i källsorteringen. Sedan 1994 gäller lagen om producentansvar för förpackningar. Detta betyder mer arbete för pensionärshushållen i form av källsortering av förpackningsavfall.

Bakgrund: I massmedia har det på senare tid börjat uppmärksammas ett nytt fenomen inom internetbaserad marknadsföring som kallas för viral marknadsföring. Det har dock inte gjorts några studier om vad begreppet egentligen innebär. Syfte: Att ge en innebörd åt begreppet viral marknadsföring och att undersöka de faktorer som kan påverka möjligheten att kunna utnyttja viral marknadsföring. Avgränsningar: I denna studie har vi avgränsat oss genom att säga att teorierna kring viral marknadsföring endast går att applicera på Internet. I studien behandlas endast konsumentrelaterade produkter.

Under 2000-talet har fler och fler svenska byggnader drabbats av fuktskador som en följd av att byggnaderna har uppförts med den så kallade enstegsmetoden. Vid undersökningar som har gjorts av fasaden efter det att skadorna uppmärksammades, har det funnits att fasadkonstruktionen i sitt utförande blir mycket känslig för fukt. Denna känslighet för fukt hos fasaden har fram till dess att en rapport från SP släpptes år 2007, varit helt okänd för konsult- och  entreprenadbranschen. Frågan blir då vem som egentligen ansvarar för dessa skador.Enligt det standardavtal, AB 04, som används i dagsläget på byggmarknaden föreligger endast ett fel om en del av entreprenaden inte överensstämmer med kontraktshandlingarna. Detta medför att ett fel, för vilket entreprenören svarar, endast föreligger om entreprenören vid konstruktionen av entreprenaden har frångått från kontraktshandlingarna.

Syftet med vårt examensarbete är att utreda akademiska experters inflytande i normbildningsprocessen med fokus på SOU 2008:80. Vidare syftar examensarbetet till att analysera varför endast ett fåtal akademiska experter deltar i normbildningsprocessen och undersöka bakomliggande faktorer till det låga deltagandet. Vi har främst använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt, men även induktivt i liten utsträckning. Vår metodansats har varit kvalitativ och vid intervjuförfarandet har vi använt öppna frågor. Vi har använt ett flertal olika studier rörande akademiska experters deltagande i normbildningsprocesser, vilka vi sedan har synkroniserat till sammanhängande texter.

SAMMANFATTNING:Syftet med den här studien har varit att belysa och undersöka, utifrån en integrationsenhets lokalkontor i en glesbygdskommun i Norrland, dess integrationshandläggares syn på integration. Begreppet integration är svårdefinierat och det var därför intressant att ta reda på hur just dessa personer tänker och resonerar kring ämnet för att få en inblick av deras bild av integration och om och hur det påverkar deras sätt att arbeta. Resultatet vittnar om att begreppet integration är mångfacetterat och ter sig olika, även för yrkesverksamma inom samma profession, på samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter. Studien är kvalitativ och grundar sig på halvstrukturerad intervju som forskningsmetod. Intervjusvaren har analyserats utifrån meningskategorisering och presenteras under teman kopplade till studiens frågeställningar.

Allt för ofta händer det att systemutvecklingsprojekt misslyckas. Ofta beror dessa misslyckanden på att systemutvecklingsprocessens tidiga faser utförs bristfälligt. Genom att ta tillvara och återanvända information som uppkommit under tidigare utförda informationssystemutvecklingsprojekt, ökas chansen att nästa informationssystemutvecklingsprocess får ett bra resultat. En kravspecifikation som endast innehåller krav som måste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domän, går att tillämpa vid all informationssystemsutveckling inom denna specifika domän. För att denna kravspecifikation skall kunna användas på detta vis, krävs det att uppdateringar sker i denna allt eftersom aktuell domän förändras.

Utgångspunkt för uppsatsen var att besvara frågan vilken påverkan den europeiska sociala stadgan har på svensk rätt. Eftersom den europeiska sociala stadgan är ett relativt okänt instrument ägnas uppsatsens första del (kapitel 2) åt att presentera dess framväxt, rapporteringssystemet och klagomålsprotokollet, samt det enda klagomål som hittills berört Sverige: Collective Complaint No 12/2002, Svenskt Näringsliv v. Sweden. Det konstaterades då att Sverige inte uppfyllde sitt åtagande under stadgans femte artikel. I uppsatsens andra del (kapitel 3) presenteras resultatet som sammanställts för att besvara frågeställningen.

Kultur är ett komplext begrepp och i kursplanen för moderna språk för grundskolan preciseras inte vad som menas med kultur eller vilken eller vad för slags kultur det är som undervisningen ska förmedla. Den kulturbild som ges i läromedlen blir därför viktig. I denna uppsats undersöks vilken kulturbild som ges i tre läromedel i tyska för grundskolans år 9 och på vilket sätt kulturbilden skiljer sig åt mellan läromedlen samt hur denna kulturbild förhåller sig till kursplanerna. Med utgångspunkt i olika kulturbegrepp och kursplaner har språkdidaktikern Ulrika Tornberg formulerat tre kulturperspektiv: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. Utifrån de här kulturperspektiven tar jag fram en analysmodell för kategorisering av läromedlens texter och en för kategorisering av övningsuppgifter. Resultaten av kategoriseringarna presenteras i tabellform jämte omfattade kommentarer och exemplifieringar. Undersökningen visar att det föreligger stora skillnader mellan läromedlen, särskilt vad gäller texternas tematiska innehåll.

Syftet med litteraturstudien var att belysa hur en individ med långvarig smärta upplever sitt dagliga liv. Endast kvalitativa artiklar användes för att fånga deltagarnas inifrånperspektiv av upplevelser och beskrivningar av att leva med långvarig smärta. Tolv vetenskapliga artiklar granskades enligt Forsberg och Wengströms (2003) checklista för kvalitativa artiklar. Carnevalis omvårdnadsmodell användes som teoretisk referensram och studiens resultat presenterades i enlighet med Carnevalis fem krav i dagligt liv - aktiviteter och upplevelser, händelser och upplevelser, förväntningar och förpliktelser, omgivningen samt värderingar, övertyglelser, seder och bruk. Deltagarnas upplevelser sattes in under respektive passande krav i dagligt liv.

Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.

Detta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter av att kombinera bilderboksläsning och matematik i förskolan. Förskolans läroplan Lpfö98/10 (Skolverket, 2010) belyser att förskollärare ska se till att barnen i förskolan får stimulans och utmaning i sin språk och kommunikationsutveckling samt i sin matematiska utveckling. Läroplanen belyser dock inte hur detta arbete ska gå till.Den teoretiska utgångspunkten i detta examensarbete är Vygotskijs sociokulturella teori, vilket innebär att barn lär sig i sociala sammanhang. Utifrån våra erfarenheter sker bilderboksläsning dagligen i förskolan och detta sker oftast i ett socialt sammanhang. Studiens teoretiska perspektiv visar att språk och matematik är två ämnen som hör ihop och stödjer varandra.

Undersökningen av veckodagseffekten på den svenska aktiemarknaden utifrån en branschindelning visar att den ineffektivitet som Claesson beskriver 1987 inte längre kan påvisas. I ett enkelt t-test utmärker sig torsdagen mest genom att ha störst skillnad i spridning mellan under- och överavkastning. Onsdagen verkar uppvisa en större fluktuation i avkastning än övriga veckodagar. Enligt regressionsanalysen genomförd i två delperioder (1996-1999 och 2000-2004) på nio branscher samt generalindex är det endast i två fall, hälsovårdsbranschen och generalindex under 1996-1999, som det går att påvisa en statistiskt säkerställd påverkan på den beroende variabeln. Endast torsdagen uppvisar en signifikant skild avkastning i de båda fallen.