SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka hur en integrering av barn med autism kan se ut i ämnet idrott och hälsa och hur den upplevs av en lärare i idrott och hälsa.1. Hur kan en integrering se ut i ämnet idrott och hälsa? 2. Hur påverkas lärarens undervisning av en integrering av barn med autism i ämnet? 3.

Resultatet av undersökningen på Försäkringskassan, Gävleborg, visar att majoriteten i båda respondentgrupperna definierar delaktighet och förtroende likadant. Därefter skiljer sig meningarna åt både mellan respondentgrupperna men även inom respondentgrupperna. Det som lednings- och chefsgrupperna har jobbat med för att uppnå känslan av delaktighet och, indirekt, förtroende är att ge information så tidigt som möjligt och att föra en dialog. De tycker att personalen måste visa engagemang och vilja för att delaktighet skall vara uppfyllt, vilket finner stöd i tidigare forskning. Informationen från huvudkontoret i Stockholm har erhållits i omgångar vilket lett till att det har funnits få svar att ge på personalens frågor.

Denna undersökning syftade till att undersöka om Larson m.fl. (2012) teori om kantiga och runda former kan appliceras på silhuetter i ett ovanifrånperspektiv, samt om de kan förmedla hotande eller lättsammare intryck för betraktaren. Kan betraktaren uppfatta vilken roll karaktären är ämnad att inneha inom ett MOBA-spel och blir någon av rollerna lättare eller svårare att avläsa när dess geometri förändras? För att ge bakgrund till undersökningen går arbetet igenom tidigare arbeten och undersökningar inom geometriska former, silhuett, analys med ikonografi, strategispel och karaktärsdesign. Som artefakt till undersökningen skapades tre olika karaktärskoncept som behandlar klasserna Carry, Support och Tank.

Studien handlar om elevers motivation till ämnet biologi. En rad faktorer påverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse påverkar helhetsbilden av ämnet biologi. Arbetet är fokusera på dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebära att läraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i ämnet och att de får delta i planeringen. Om eleverna förstår vad de ska lära sig och varför visar de en större motivation i ämnet.-Varierad undervisning kan innehålla t.ex.

Vi har i vårt arbete undersökt och analyserat hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att väcka ett intresse hos elever för fysisk aktivitet och hälsa i dag och i ett längre perspektiv. Våra frågeställningar var: Hur arbetar idrottslärare i dagens skola med hälsa och fysisk aktivitet för att engagera alla elever och för att väcka deras intresse för fortsatt engagemang för fysisk aktivitet och hälsa? Hur arbetar idrottslärare med undervisningsstrategier som kan bidra till att öka elevers intresse för vidare fysisk aktivitet? Vi har i vårt arbete också belyst forskning i ämnet för att uppmärksamma hur idrottsläraren skapar ett engagemang hos eleven för fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil med syfte att uppnå ett varaktigt välbefinnande. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ intervjumetod för att få svar på våra frågor i undersökningen. Urvalet till studien bestod av nio idrottslärare som alla var verksamma i grundskolor i södra Sverige.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur verksamma förskollärare ser på relationen mellan lek och lärande samt hur förskollärare anser att innemiljön påverkar barns utveckling. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: Hur uppfattar förskollärare relationen mellan lek och lärande? Hur ser förskollärare på den pedagogiska innemiljöns betydelse för barns utveckling? Samt hur ser förskollärare på sin egen delaktighet i barns lek? I studien intervjuas sex verksamma förskollärare från fyra olika förskolor. Genom de kvalitativa intervjuer som gjorts med förskollärarna har vi fått en generell uppfattning av deras svar på våra frågeställningar. Arbetet har en hermeneutisk ansats vilket innebär att förskollärarnas resultat är en tolkningsfråga.

Den ökade internationaliseringen ställer högre krav på människors förmåga att leva och inse värdet av att verka i en kulturell mångfald. I ett mångkulturellt och demokratiskt klassrum är samtal en viktig komponent. Genom samtal får varje medborgare möjligheten att uttrycka sina åsikter för att sedan överväga egna och andras åsikter. Att ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och ta del av andras åsikter är en grundförutsättning för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Huvudsyftet med studien är att studera och analysera hur muntlig kommunikation används som redskap för inlärning i andraspråksundervisning ur ett lärarperspektiv samt hur läroplanens utsagor speglar sig i andraspråksundervisningen.

BAKGRUND: Stress är ett nutida folkhälsoproblem som drabbar båda könen även om individer reagerar med olika symptom när de utsätts för olika stressorer. Forskning visar att stressorer skiljer sig åt för män och kvinnor och att de hanterar dem på olika sätt. Stress har visat sig påverka utveckling av sjukdom och dödlighet och har således betydelse församhällets vårdkostnader och sociala utgifter. Det saknas i dagsläget forskning som undersöker stress ur ett genusperspektiv och dess konsekvenser för den upplevda hälsan. SYFTE: Syftet med studien var att med mätinstrumentet Percieved Stress Scale undersökaom genus påverkar stress hos män och kvinnor eller om stressen beror på individen eller miljön.

Det övergripande syftet med denna studie är att utveckla kunskap och få en ökad förståelse av musikskolan El Sistemas verksamhet i Sverige med utgångspunkt i en av El Sistemaskolorna i Göteborg. Det har varit av vikt att utforska huruvida El Sistemas arbetssätt och metoder är någonting utöver vad som kan sägas vara ?vanlig? musikundervisning i musik- och kulturskola. Därför har det även varit väsentligt att sätta sig in i skolans bakomliggande idéer och förutsättningar. Studiens teoretiska ram är inspirerad av sociokulturell teori och genomförandet av etnografisk metod. Resultaten har dock främst framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och sex elever.

SAMMANFATTNINGCarina Helgesson & Christina HenningssonPedagogens roll och miljöns betydelse för barns lekEn studie om hur barns lek kan utvecklasThe pedagogue?s role and the importance of the environments for the children?s playA study of how children?s play can developAntal sidor: 34Syftet med arbetet är att ta reda på hur sex pedagoger i förskolan kan stimulera och utveckla barnens lek. Våra frågeställningar är: vilken syn har pedagogerna på lek, hur pedagogerna kan bidra och förhålla sig för att utveckla leken samt vilken betydelse har miljön för barnens lek och hur kan pedagogerna utforma miljön så att den inspirerar till lek.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Därefter har vi observerat deras bidrag och förhållningssätt samt miljöns betydelse för att utveckla leken. Vi har även gjort litteraturstudier för att få fram en så bred bild som möjligt för hur leken kan utvecklas i förskolan.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga tobaksvanor och uppfattningen om tobakens påverkan i munhålan bland grundlärarstuderande.Material och metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ design genomfördes i form av en enkätundersökning. Enkäten delades ut till 76 grundlärarstudenter där samtliga valde att delta.Resultat: Resultatet visade att det var 13 respondenter som rökte och 4 som snusade, varav en var blandbrukare av snus och cigaretter. Debutåldern för rökning var mellan 11-20 år och för snusning mellan 16-20 år. Den övervägande delen av respondenterna hade uppfattningen att tobak har någon form av påverkan i munhålan. En stor del av respondenterna uppfattade att rökning har en mycket stor betydelse för att utveckla tillstånden dålig andedräkt (73,3%) och missfärgning av tänderna (78,9%), medan majoriteten av respondenterna uppfattade att missfärgning av tänderna (82,7%) har en mycket stor betydelse vid användningen av snus.Slutsats: Resultatet visar att det var fler tobaksanvändare i denna studie i förhållande till tobaksvändningen i övriga Sverige.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka fritidspedagogers och elevers uppfattningar om hur fritidshem kan anpassas efter elever med fysisk funktionsnedsättning, samt diskutera vilken problematik som kan uppstå vid utebliven eller för liten anpassning. Undersökningen har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur kan elever med fysisk funktionsnedsättning uppleva att fritidshemmet anpassas? Vilken problematik ser fritidshemslärare vid utebliven eller för liten anpassning för elever med fysisk funktionsnedsättning på fritidshemmet? och Hur ser fritidshemslärare på att använda sig av åtgärdsprogram för elever med funktionsnedsättning, på fritidshemmet? Vi diskuterar dessutom hur fritidshemslärare skulle kunna delta mer i utformning av åtgärdsprogram. Undersökningen som vi gjort har genomförts på två olika fritidshem där uppsatsens empiri bygger på information insamlad genom intervjuer och enkäter. Utifrån uppsatsens syfte menade vi att denna metod skulle ge mest användbar information då vi ville ta reda på personers individuella och personliga upplevelser. Resultatet av undersökningen har dokumenterats genom inspelning av intervjuerna och transkriberingen.

Syftet med studien är att belysa och problematisera idrottslärares syn på inkludering och bedömning av elever med funktionsnedsättning. Studien grundar sig på det sociokulturella perspektivet samt det interaktionistiska perspektivet. Dessa teoretiska ramar innebär att samspel och interaktion är ett fundament i individens kognitiva utveckling. Kommunikation är verktyget för att utveckla sitt eget och andras lärande. Studiens resultat analyseras även med utgångspunkt ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv.

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

The location on the river delta of Klarälven, adjacent to lake Vänern, makes Karlstad one of the Swedish cities where a significant flood risk is present. The city has several major floods in its memory which has caused great material damage and economic losses, the latest of which occurred in the winter of year 2000/2001. The purpose of the study is to examine how the approach to flood risk has changed in the municipality of Karlstad since the 1950s, and how this change has affected the current situation regarding the city's vulnerability to flooding. To investigate this, a document analysis was conducted, where key documents in the media and from the municipality of Karlstad was studied. Furthermore, an interview study was conducted with respondents who currently are employed or previously have been employed in the municipality of Karlstad, who in various ways work with issues of flood risk. The result of the study shows that several changes have taken place since the 1950s in terms of the municipality's approach to flood risk, which for instance has led to preventative measures being taken to a greater extent than previously in the physical planning.