Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att närmare analysera pedagogers uppfattningar beträffande elevinflytandet inom ämnet idrott och hälsa samt synen på ledarskap. Frågeställningarna i arbetet är:Vilka möjligheter och svårigheter finns det gällande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hälsa?Vilken syn har lärare på ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande?MetodFem pedagoger inom Stockholms län som undervisar inom ämnet idrott och hälsa har med fokusintervju som redskap fått ge sin syn på ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lärare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 år. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som påverkar elevinflytande samt ledarens syn på ledarskap.ResultatDet viktigaste som lärarna lyfter fram är regler och ramar så att det finns en struktur i klassrummet.

Hur kan information vara utformad, för att inspirera, informera och locka förstagångsresenärer att utforska områden och delta i de aktiviteter som Kiruna Turism erbjuder? Hur kan en ny text disponeras för att öka läsligheten, läsbarheten och läsvärdet jämfört med det befintliga materialet? Hur kan ny text och ny grafisk formgivning struktureras i en trycksak för att tillsammans förenkla kommunikationen till mottagaren?Syftet med arbetet har varit att göra ett förslag på ett intresseväckande informationsmaterial som skiljer sig i utseende från andra turistbroschyrer och samtidigt håller en hög läslighet och högt läsvärde..

Öppna uppgifter kan generera flera lösningar och låter även eleverna utveckla sin problemlösningsförmåga. Syftet med undersökningen har varit att ta del av erfarenheter som lärare gjort genom att delta i ÄlMa, ett fortbildningsprojekt med fokus på öppna uppgifter. Undersökningens frågeställning är: Vad behöver lärare kunna för att arbeta med öppna uppgifter och hur har lärarna utvecklats genom att delta i projektet? Undersökningen har bestått av intervjuer där sex lärare som deltagit i projektet, beskriver sitt arbete med öppna uppgifter. För att arbeta med öppna uppgifter anser lärarna att de behöver kunskaper som flexibilitet, att läraren låter eleverna diskutera, att läraren vågar släppa kontrollen, samt att läraren har matematisk kunskap.

Studien syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, ta reda på hur lärare ser på sin egen roll som ledare, om och hur de skulle vilja förändra sitt ledarskap i det pedagogiska rummet. Studien visar att lärarna anser att ledarskapet inte bara består av ämneskompetens utan även av en mjukare kompetens som kan liknas vid karisma. Flera av lärarna menar att de har ämneskompetens men att de saknar karisma och detta verkar bero på att de främst ser sig själva som pedagoger och inte som ledare. I princip alla lärare i studien är intresserade av att utveckla sin egen kompetens och hitta nya vägar i sin undervisning och flera menar att detta kommer av sig själv med längre erfarenhet. De är inte så beredda på att inkludera eleverna i utvecklingen och utformningen av sin undervisning.

ABSTRAKT I vårt dagliga arbete som anestesisjuksköterskor möter vi barn som ska opereras och deras föräldrar. Studier visar att föräldrar vill delta vid anestesins början och till dess barnet sover, d v s anestesiinduktionen. Föräldrar och barn är som ?kommunicerande kärl? och att tillåta föräldrar delta i induktionsprocessen minskar rädsla och oro associerat med anestesi. Oron är ändå viktig då den hjälper föräldrar att engagera och förbereda sig inför vad som ska hända och visar barnet att de älskar det.

De flesta piratkopior som sprids har sitt ursprung i en subkultur som de inblandade själva kallar för kort och gott Scenen. Det är en verksamhet där olika grupper tävlar mot varandra i att vara först med att lägga ut en piratkopia av ett nytt spel, program eller film. Det är en starkt organiserad verksamhet där grupperna jobbar efter givna regler och ramar. Uppsatsens syfte är att dels reda ut hur verksamheten fungerar men också att se varför invididerna väljer att delta trots de stora risker som deras deltagande är förknippat med. Med hjälp av Bourdieu och Thornton försöker uppsattsen reda ut vad det är som värderas inom subkulturen och vad individerna får ut av sitt engagemang..

Bakgrund: Hälsofördelarna med amning är välkända, och sedan 1992 försöker svenska sjukhus arbeta efter internationella amningsrekommendationer. Trots detta framkommer brister i vården och amningsstatistiken i Sverige sjunker.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka amningsdurationen hos förstföderskor, om den kunde associeras med vården de fått i samband med barnets födelse och första levnadsdygn, samt med mammornas skattning av amningsstöd vid amningsstart.Metod: Designen var en longitudinell kvantitativ tvärsnittsstudie och urvalet var icke slumpmässigt konsekutivt. I samband med utskrivning från BB, tillfrågades 63 mammor om att delta i en enkätstudie med frågor gällande vården de fått i relation till amning och 52 mammor besvarade enkäten. Efter nio till tolv månader blev de uppringda för en kortare uppföljning och 50 mammor valde att delta.Resultat: Medianen för durationen av exklusiv amning var tre månader och tre veckor och medianen för durationen av partiell amning var åtta månader. Amningsstödet på BB skattades högre vid det första mättillfället, men det påvisades inte ha något samband med amningsdurationen.

Syftet med den här uppsatsen är att visa hur volontärer lär sig förstå kulturer genom att leva i länder i Syd. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetat volontärt i Syd, med fokus på följande frågor:- På vilket sätt förändrade volontärerna sin förståelse av kulturer?- Hur kan dessa förändringar förklaras genom volontärernas lärande under vistelsen i Syd?Volontärernas berättelser analyserades utifrån teori om lärande i praktikgemenskaper kombinerad med postkolonial teoribildning. Resultatet visar att volontärerna tyckte resan gett dem en större förståelse för kulturer, men att det är långt ifrån självklart vad "förståelse för kulturer" egentligen betyder. Volontärerna både ökade sin identifikation med och stereotypisering av personer från andra kulturer, men de gjorde detta på sinsemellan olika sätt.

Syftet med denna uppsats har varit att få svar på hur pensionärerna som spenderar sinadagar på dagverksamheter upplever besöken från Svenska kyrkan och varför de väljeratt delta. Vidare ligger syftet på att ta reda på vad som driver vissa anställda inomSvenska kyrkan att bedriva denna verksamhet inom äldreomsorgen.Denna uppsats grundar sig mest på de intervjuer jag genomfört byggda på kvalitativaforskningsmetoder med pensionärer som deltog vid en andakt på en dagverksamhet.Diakonen som höll i den andakten och personal som jobbar på dagverksamheten därandakten hölls har bidragit med bakgrundsmaterial till denna uppsats.Även en präst har intervjuats för att ge en tydligare bild till varför denna verksamhetinom äldreomsorgen bedrivs.Detta material har sedan sammanställts och genom det materialet har jag sedan gjort enanalys baserad på etiska teorier för att få svar på mina frågeställningar.De resultat som fram kommit genom denna undersökning är att de flesta avpensionärerna som deltog vid andakten som genomfördes av Svenska kyrkan gjorde detför att de upplever besöken som rofyllda. De ser inte besöken som ett sätt att få utloppför sin tro, utan ser dem som underhållning. Anledningen till att de deltar i besöken ärför de flesta av pensionärerna ser det som ett kul ?avbrott? i vardagen och de uppskattarmusiken kyrkan spelar.Anledningen till att vissa anställda inom Svenska kyrkan driver denna verksamhet harjag kommit fram till att varierar.

Examensarbetet är en kvantitativ undersökning om vadniondeklassare på två grundskolor i en västsvensk kommun anserom bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa. Valetutav niondeklassare beror på att de har erfarenhet från att tidigareha blivit bedömda och betygsatt. Syftet med det här examensarbetetär att undersöka vad eleverna i niondeklass har för syn påbedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa.Kunskaperna om betygskriterierna och kursmålen i ämnet Idrottoch hälsa är dåliga. Niondeklassarna är positiva till bedömningenoch betygsättningen i ämnet. Fler elever skulle Inte delta i ämnetom man inte blev bedömd.

Syftet med detta arbete var att undersöka lärares personliga attityder och intresse för de naturvetenskapliga ämnena biologi, kemi och fysik. Vi ville se om det fanns ett underlag för att gå vidare med resultaten och få igång tankar om ett kvalitetsutveck-lande arbete inom de naturvetenskapliga ämnena. Genom en enkätundersökning har vi samlat in material som vi sedan har bearbetat och analyserat. Vi har funnit att lärarna är positiva till att utveckla kvaliteten i ämnena men att de är mindre intresse-rade av att delta i något projekt som främjar detta..

Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom med ständig värk och/eller ömhetskänsla i kroppen och onormal trötthet eller kraftlöshet. Det finns ingen behandling för sjukdomen utan endast lindring av symtom. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk sökning har genomförts. De studier som framkom har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

Denna uppsats handlar om västra Sverigesgymnastikföreningar och dess ledare. Författarna harundersökt hur vissa aspekter i kommunikationen ser utmellan ledarna och Svenska gymnastikförbundet(SvGF).Syftet i denna studie var att undersöka hur SvGF kanutveckla sina ledarutbildningar i föreningarna för attanpassas till ledarnas behov och önskemål. Författarnahar valt att göra en enkätstudie för att få en statistiskdata.Resultatet visade att SvGF har en fungerande utbildningmed ledarna, men att de fortfarande inte har kommit ikontakt med alla ledare. Utvecklingen blandledarutbildningarna verkar gå långsamt framåt dåfortfarande många ledare tycker att utbildningarna kanbli bättre. Många ledare känner inte till ELD-projektetännu.

SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens huvudsyfte har varit att öka kunskapen kring de elever som väljer att Inte delta på idrottsundervisningen. Vidare har syftet varit att försöka utläsa skillnader och likheter mellan de elever på en gymnasieskola som läser idrott och hälsa i ordinarie grupp och elever på samma skola som valt att läsa ämnet i mindre grupp.Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats:? Hur beskriver gymnasieeleverna i de olika grupperna sina erfarenheter och upplevelser av idrottsundervisningen, motion på fritiden, utbildning och upplevd hälsa?? Vilka skäl kan enligt läraren till den mindre gruppen finnas till att elever Inte deltar i den ordinarie idrottsundervisningen i den undersökta skolan och vad kan göras annorlunda?MetodDe metoder som valdes utifrån studiens syfte var såväl av kvantitativt som kvalitativt slag.Med en kombination av metoderna såg vi det som en möjlighet att belysa fler aspekter av problemområdet. En enkätstudie har genomförts med 90 gymnasieelever i södra Stockholm.Urvalet bestod av två grupper. 60 elever som deltar i den ordinarie idrottsundervisningen, och 30 som går i gruppen som benämns med namnet idrott och hälsa i mindre grupp.

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes åtta intervjuer med pedagoger, på skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete på deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik är det ämne som pedagoger är sämst på att integrera. Det visades sig även att pedagoger upplever matematik som det svåraste ämne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket även forskning visat..