Uppsatsen syftade till att undersöka de anställdas motiv för att delta i friskvårdssatsningen. I uppsatsen skall det synliggöras hur de anställda motiverar sitt val till friskvård. Jag valde att göra en enkätundersökning som avsåg att mäta motivationsmönstret bland de anställda vid två olika företag Alla som fått en förfrågan om att delta i friskvården som företaget erbjuder, fick en enkät där det fanns 12 frågor att besvara. De vanligaste anledningarna för de anställda att delta i friskvården var för att bli piggare, stressa ner och bibehålla vikten/gå ner i vikt, de vanligaste anledningarna för det anställda att Inte delta i friskvården var att det inte fanns några friskvårdalternativ som passade dem, de ville ha fler friskvårdsalternativ att välja bland. De ville även att friskvården skulle finnas vid företaget och/eller ske på arbetstid.

Syftet med denna studie är att förstå elevers motiv till att Inte delta i idrottsundervisningen samt hur lärare arbetar med elevers motivation att delta. De frågeställningar studien har utgått från är följande; 1a. Vad är enligt högstadieeleverna motiven till att Inte delta i idrottsundervisningen? 1b. Hur ser högstadielärarna på elevers motiv att Inte delta i idrottsundervisningen? 2.

Uppsatsen syftar till att diskutera motivationsfaktorer som utgör grund för officeren att delta eller attInte delta i internationell tjänst i förband. Behovsparametrar utvecklade från Maslow, Hertzberg ochMcClelland utgör grund för studien av det empiriska underlaget. Genom enkätundersökningundersöks 155 officerare, en grupp vid FHS Stabsprogram och en grupp bestående av kompanilagfrån tre armébrigader. Undersökningen svarar på vilken betydelse motivationsparametrar har förställningstagandet och vilka förändringar som efterfrågas för att motivera officerare att delta iinternationell tjänst i förband. Undersökningen bekräftar inte vissa resultat av tidigare forskn ing.Undersökningen visar att armén har en klart högre grad av villighet att delta i internationell tjänst ochatt bara en tredjedel av de år 2002 blivande majorerna och örlogskaptenerna avser delta i internationellaenheter.

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers inställning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utsträckning pedagogen deltar i barnens lek.Metoderna som använts för att fylla uppsatsens syfte är enkätundersökning med sex pedagoger på en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på en annan. Enkätstudien var ett första steg i undersökningen och väckte nya frågor. Dessa frågor ledde till en intervjustudie.Tidigare forskning har visat på att pedagogerna både ska delta och Inte delta vid barnens lek. De olika synsätten har olika argument som styrker deras förhållningssätt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar på att pedagogerna inte har de rätta förutsättningarna att delta i barnens lek.

Specialistsjuksköterskor inom intensivvård skall ge avancerad omvårdnad till kritisk sjuka och allvarligt skadade. Intensiv¬vårdssjuksköterskans kompetens är unik och utvecklad för att ge optimal omvårdnad till patienter i behov av intensivvård. En av intensivvårdssjuksköterskans arbetsuppgifter är att delta i omhändertagandet av patienter utsatta för trauma. En litteratursökning visar att det finns lite information om intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att delta vid traumalarm. Syftet med denna studie var därför att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att delta vid traumalarm.

Under 2010 diagnostiserades 55342 personer i Sverige med cancer. Cancersjukdom behandlas med kirurgi, strålbehandling, cytostatika, immunterapi, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att säkerställa att nya behandlingsmetoder är bättre än nuvarande metoder provas de i kliniska studier. Forskning på människor är omgärdat av flera etiska principer, riktlinjer och lagar. I kliniska studier anses inklusionen av deltagare vara en av de mest krävande delarna.

Syftet med studien var att utifrån ett genusperspektiv belysa vilka diskurser som framträder i pojkar och flickor i de äldre åldrarnas tal om sina erfarenheter av skolans simundervisning. Frågeställningarna i studien var; vilka diskurser som synliggörs i elevers tal om att Inte delta på simlektionerna och genom vilka diskurser manlighet och kvinnlighet kommer till uttryck. Studien hade en socialkonstruktionistisk ansats där fokusgruppsintervjuer fungerade som datainsamlingsmetod och där analysen inspirerades av kritisk diskursanalys. Resultatet av studien visade att elevernas tal om att Inte delta i simundervisningen utgår från två diskurser; offerdiskursen och kränkningsdiskursen. I offerdiskursen gav eleverna uttryck för dels yttre faktorer, det vill säga orsaker till icke deltagande som de själva inte kan påverka, dels faktorer där de själva väljer sitt deltagande eller icke deltagande.

Gymnasieungdomar är en grupp där ett stort antal elever är fysiskt inaktiva. För att öka den fysiska aktiviteten hos elever driver Hallands Idrottsförbund ett projekt där eleverna får möjlighet att spela fotbollsmatch på lektionstid en timma i veckan. Eleverna som deltar i projektet går på en gymnasieskola och har som inriktning el- programmet. Som ett led i utvärderingen av föreliggande projekt genomfördes 10 intervjuer. Studien har som syfte att kartlägga ungdomars motivationsfaktorer och barriärer för att vara fysiskt aktiva och för att delta i ett idrottsprojekt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skäl fordonselever anger för att Inte delta i undervisningen i Idrott o Hälsa samt att undersöka hur dessa elever ser på motion och träning. En övergripande enkätundersökning har använts där sammanlagt 75 elever deltog. Av dessa uppgav 25 elever att de ibland, sällan och aldrig deltar i idrottsundervisningen och det är dessa svar jag har valt att arbeta med i studien. Utöver enkätundersökningen utfördes även sex intervjuer, fyra med elever med hög frånvaro samt två lärare, för att få en djupare insikt och ett annat perspektiv på problemet. De flesta eleverna angav att idrottsundervisningen var tråkig och jobbig som skäl till att Inte delta, varav innehållet verkade vara den största orsaken..

Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosamlivsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senasteutvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckteämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott ochhälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för attInte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför tillsina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts.

Syftet med vår aktionsforskning är att främja elevernas läsförståelse och deltagande i läsundervisningen genom boksamtal. Alltså hur deltar elever i boksamtal utifrån både ett passivt och aktivt perspektiv. Tidigare forskning påpekar hur viktigt det är att inte bara ?mängd läsa? utan att också diskutera böcker och texter. Forskning pekar också på vikten av att boksamtal är en möjlig och bra väg att nå bättre läsförståelse.

SAMMANDRAGHistorisk Simulation, Delta-Normal och RiskMetrics prestation utvärderas med hjälp av Kupiecs Backtest. Value at Risk (VaR) beräknas med tre olika konfidensnivåer utifrån Affärsvärldens Generalindex och HSBC kopparindex. Utifrån överträdelser från verkligt utfall undersöks vilken VaR-modell som estimerar marknadsrisken bäst. VaR-modellernas prestation jämförs, och i analysen utreds hur konfidensnivå och tillgångars egenskaper påverkar VaR-modellernas prestation. Resultaten visar att Historisk Simulation presterar bättre än Delta-Normal och RiskMetrics på den högsta konfidensnivån vilket troligtvis beror på att RiskMetrics och Delta-Normal antar normalfördelning.

Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte ämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att Inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför till sina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts.

Att delta i lektionerna i idrott och hälsa har en central roll för såväl lärande som bedömning. Men vad det egentligen innebär att delta i idrott och hälsa är inte så lätt att få ett enhetligt svar på. Inte heller hur man som lärare i idrott och hälsa kan bedöma elevernas insatser utifrån deltagandet - kan något utanför den ordinarie undervisningen bedömas? Det är vad denna kvalitativa intervjustudie, där sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 intervjuas, syftar att ta reda på. Resultatet visar att det oftast inte sker någon bedömning utanför den ordinarie undervisningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter som en viss skola och idrottslärarna erbjuder för funktionshindrade till att delta på idrottslektionerna. Studien genomfördes på en skola med två funktionshindrade elever och genom kvalitativa intervjuer och observationer undersöktes deras möjligheter att delta på idrottslektionerna. Den kvalitativa intervjumetoden valdes då det ger stor nogrannhet i svaren och för att undersöka vilka möjligheter som skolan erbjuder funktionshindrade intervjuades rektorn på skolan då det är rektorn som vet vad skolan väljer att lägga resurserna på. Skolan i fråga lägger 800 000 kronor per år på specialutrustning och lärarstöd för funktionshindrade samt i snitt 30 000 per år på andra materiella anpassningar. Detta innebär dock inte att idrottshallen är anpassad för funktionshindrade elever då det framkommer av rektorn att det finns så många fel som behöver åtgärdas och ändras i hallen så att det krävs en stor investering och detta leder till att det inte kommer ändras något i hallen på obestämd tid.